Internationell ekonomi Privatekonomi Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi Vad påverkar den internationella ekonomin? Sverige och världsekonomin.

Recession Lågkonjunktur med fallande BNP minst två kvartal i följd Depression Kraftig och varaktig recession

G8 Sammanslutning av ledande länder inom världsekonomin. G7: USA, Storbritannien, Frankrike, Kanada,Tyskland, Italien, Japan G7 + Ryssland = G8 Diskuterar viktiga frågor inom världsekonomin och världspolitiken. Andra länder ex. Kina & Indien kan anses ha större ekonomier än flera G8-länder G 20 är på väg att ersätta G 8- G7 Här ingår bl. a. BRIK (BRIC)-länderna och andra viktiga länder som Sydafrika, Saudiarabien, Turkiet och Nigeria även EU

4 IMF Internationella valutafonden Huvuduppgift: främja handel, sysselsättning och tillväxt genom att verka för internationellt monetärt samarbete samt finansiell stabilitet. Förebygga finansiella kriser. Lämnar tillfälligt ekonomiskt stöd till länder med finansiella problem. IMF-chefer hittills från Västeuropa

5 Uppgift: att stödja utvecklingen i fattiga länder genom fördelaktiga lån och bistånd. Krediter förknippade med krav på u- länders ekonomiska politik Alla världsbankschefer hittills från USA Världsbanken IBRD

ECB Den Europeiska Centralbanken Sköter penningpolitiken i euroområdet (De nationella centralbankerna som har euro är utan inflytande på den egna penningpolitiken) Politiskt oberoende Huvudmål: prisstabilitet (under men nära 2 % inflation)

Fed (Federal Reserve) USA:s centralbank Styrränta centralbankernas räntenivåer mot ”vanliga” banker. I Sverige reporäntan Bytesbalansen Förhållandet mellan import och exportvärdet för varor, tjänster, transfereringar, avkastning på kapital och löner

Världens ekonomiska situation Hela världen Europa USA Andra delar av världen Sverige

Obalans i världsekonomin Obalansen i världsekonomin kan illustreras av förhållandet mellan Kina och USA. Kina stort överskott i bytesbalansen. Världen största valutareserv främst i amerikanska värdepapper (dollar). Lånar ut mycket pengar. Risk för överhettning. USA stort underskott i budget och bytesbalans. Stor skuldsättning både i offentlig och privat sektor. USA anser att Kinas valuta, Yuan, är undervärderad.

BNP i OECD-länderna Procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

Tidigare kriser 1929 Börskrasch på Wall Street (början på depressionen) 1932 Kreugerkraschen 1973 Oljekrisen 1987 Börskrasch Wall Street Den svenska 90-talskrisen 1997 Asienkrisen 2000 IT-bubblan 2007 Bolånekris 2008 Global finanskris 2009 Recession i många länder 2011 Eurokrisen. Skuldkris i USA (”Double Dip”?)

Ett nytt 2008? Bättre beredskap hos banksystemet. Europeiska banker har lånat ut till krisländer Inte samma utrymme för ekonomiska stimulanser Går inte att sänka räntorna mer Kina kan inte stimulera världsekonomin lika effektivt Svenska hushåll högt belånade. Men bättre läge i Baltikum för svenska banker

Framtiden?