SATSLÄRA Huvudsats och bisats Satsdelar. HUVUDSATS OCH BISATS En huvudsats kan stå för sig själv och bilda mening En bisats kan inte stå för sig själv.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Den engelska ordföljden
Advertisements

Satsdelar.
Bisatser © Birgitta Ryding.
Relativa pronomen & adverb
Golv, väggar, tak. fönster och en dörr
P, S, O, PF, ATTR, ADVL, OIV AKTIV &PASSIV, HS&BS
Satsdelar Orden i en mening delas in i grupper, satsdelar.
Allmän grammatik SATSDELAR
Igår var Lisa på bio..
SYNTAX Allmän Grammatik.
Böja den bestämda/obestämda artikeln.
Satsdelar.
Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10
Satsled och satstruktur
Satsdelar Predikat Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Adverbial
Beskriver vilken funktion orden har i en sats.
Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial
Allmän grammatik SATSDELAR
Våra fyra första satsdelar i korthet
BISATS ENLIGT FUNKTION
SVENSKA.
Huvudsatser och bisatser
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Satsdelar En satsdel kan vara ett eller flera ord.
Satsdelar Orden i en mening delas in i grupper, satsdelar.
FRASER. En sats, som alltså kan vara antingen en huvudsats eller en bisats, består i sin tur av…
ACKUSATIV I OBESTÄMD FORM
Samordnande konjunktioner- bindeord
Syntaktiska funktioner
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Ordföljden i svenskan (syntaxen)
Huvudsats och bisats– att bygga meningar
Ordföljd.
Satsbegreppet. Begreppen mening och sats På svenska talar man ofta om meningar och satser, men på tyska finns inte begreppet mening. På svenska används.
GRAMMATIK - SATSLÄRA Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Grammatik.
Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!
SATSLÄRA En mening kan bestå av en enda sats. En mening kan också byggas upp av två eller fler satser som binds samman.
Satsschema - Hur använder man det?.
Språksystemet, huvudsats/bisats Lars-Gunnar Andersson Inst. för svenska språket.
Språksystemet, satsdelar Lars-Gunnar Andersson Inst. för svenska språket.
Marika Granat, Brålanda skola, Brålanda –
Grammatik och språkriktighet
GRAMMATIK – SATSLÄRA 2 Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Huvudsats och huvudsats
Satsdelar.
Något görs eller blir gjort Motsatsen till en aktiv mening…
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Sats och mening En fullständig sats består alltid av två delar: subjekt och predikat. Ex. Fåglarna flyger. s p = fullständig sats Saknas subjekt eller.
Skriva meningar i huvudsats
Verb (Något man gör) Verb beskriver något som man gör. Verbet kan böjas i olika tempus. Tempus = tid. Verb kan beskrivas på olika sätt. Imperativ Infinitiv Presens.
Ordföljd huvudsats.
Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar. Kurs B: tala och skriva Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar.
Satsdelar Så här hittar du dem!.
Satslära När du skriver en text sätter du ihop ord som blir till en eller flera satser. Dessa satser bildar då en mening, som börjar med stor bokstav och.
Vecka 39 Onsdag den 27:e september 2017 Dagens namnsdag Dagmar Rigmor.
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Samordnade konjunktioner
Grammatisk terminologi I
Svensk grammatik Satslära (Del 2).
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Ordföljd huvudsats.
Satsschema - Hur använder man det?
Nominativ Ackusativ Dativ
Satsschema - Hur använder man det?.
Possessiva pronomen.
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Relativpronomen.
Presentationens avskrift:

SATSLÄRA Huvudsats och bisats Satsdelar

HUVUDSATS OCH BISATS En huvudsats kan stå för sig själv och bilda mening En bisats kan inte stå för sig själv och bilda mening

Hur kan man skilja på huvudsats och bisats? -Sätt in ordet INTE i satsen! Ex. Håkan spelar fotboll, när Olle cyklar förbi. Om ordet INTE kommer efter predikatet är det en huvudsats. Håkan spelar (INTE) fotboll, = huvudsats Om ordet INTE kommer före predikatet är det en bisats. … när Olle (INTE) cyklar förbi. = bisats

SATSDELAR Predikat (p) Subjekt (s) Ackusativobjekt (ao) Dativobjekt (do) Predikatsfyllnad (pf) Adverbial (advl) Attribut (attr) Agent (ag)

Predikat Talar om vad som händer i satsen eller vad någon gör Ex. Anna sjunger en sång för lillebror. Ställ frågan: Vad är det som händer? Jo, någon, något, några… sjunger = predikat p

Subjekt Talar om vem som gör något i satsen Ex. Anna sjunger en sång för lillebror. p Ställ frågan: Vem + predikatet? Vem sjunger? Anna sjunger = subjekt s

Ackusativobjekt Anger föremålet för handlingen i satsen Ex. Anna sjunger en sång för lillebror. s p Ställ frågan: Vad + predikatet + subjektet? Vad sjunger Anna? En sång = ackusativobjektet ao

Dativobjekt Anger vem som har nytta eller skada av handlingen Ex. Anna sjunger en sång för lillebror. s p ao Ställ frågan: För vem + predikatet + subjektet + ackusativobjektet? För vem sjunger Anna en sång? Lillebror = dativobjektet do

Predikatsfyllnad Fyller ut predikatet och förekommer vid verben vara, bliva, heta och kallas Ex. Han kallas Pelle. s p pf Ställ frågan: Finns någon av de fyra verben vara, bliva, heta eller kallas i satsen? Då blir inte satsdelen ackusativobjekt utan predikatsfyllnad.

Adverbial Hör ihop med ett verb, adjektiv eller adverb Svarar på frågor som: Var? Vart? Varifrån?= rumsadverbial (r advl) När? Hur ofta? Hur länge? = tidsadverbial (t advl) Hur? På vilket sätt?= sättsadverbial (s advl) Jag såg en älg i skogen. r advl På kvällen ser jag på TV. t advl Snigeln kröp långsamt. s advl

Attribut Hör till ett substantiv Står alltid intill sitt huvudord och beskriver det attr attr Ex. Mia köpte en röd cykel och en trendig cykelhjälm. attr Hon fick pengar av sin pappa.

Agent Kallas den satsdel som utför handlingen i en passiv sats Före agenten står alltid prepositionen av Ex. Maten lagades av bespisningspersonalen. ag Man kan göra om satsen till en aktiv sats: Ex. Bespisningspersonalen lagade maten. s Då blir satsdelen som var agent ett subjekt istället.