1 Kärlkirurgiska sjukdomar Bukaortaaneurysm Perifer kärlsjukdom ExtremitetsischemiKarotis Kärlskador vid trauma Kärlskador vid trauma Venkirurgi Venkirurgi Accesskirurgi Accesskirurgi BAA Extremitets- ischemi Karotis Access Vener

2

3 Förebyggande operation Minskar strokerisken Lokalanestesi Kort postoperativ vård Liten komplikationsrisk Karotisstenos- halspulsåderförträngning

4 För att möjliggöra dialys Dagkirurgi Reoperationer Access

5 Kärlkirurgi Vener

6 För att förebygga bensår (KS) Dagkirurgi Speciell venkirurgi förekommer Kärlkirurgi Vener

7 Bukaortaaneurysm

8 Bukaortaaneurysm

9 Ärftlig, ateroskleros, HT Vanlig 7-14 % alla män >65 Stor risk för död vid ruptur jmfr “Ballong” Förebyggande operation Akut operation Bukaortaaneurysm Död

10 Bukaortaaneurysm

11 Bukaortaaneurysm

12 Stort hål Aorta längst bak Viss blödningsrisk Epidural+fullnarkos Kärlkirurgi Bukaortaaneurysm Sårsmärtor Andningsproblem Tarmparalys Trött och medtagen patient Långsam mobilisering Risk för komplikationer Endovaskulär teknik !

13 Kärlkirurgi Bukaortaaneurysm Endovaskulär teknik Stent Graft

14 Preop: Andningsgymnastik Hostteknik Bedömning Postop; Mobilisering DVT profylax Träning Sjukgymnastens största utmaning på kärlkirurgen- Bukaortaaneurysm

15 Kärlkirurgi Extremitetsischemi Vanligt 10-25% av alla >70 år Ateroskleros Markör för generell ateroskleros Medför i sig ökad risk för död Claudicatio Vilovärk Gangrän

16 Extremitetsischemi - hur vanligt? DEFINITIONER; Perifer kärlsjukdom=ABI<0,9 Asymtomatisk sjukdom=ABI<0,9 utan symtom Claudicatio Intermittens=ABI<0,9 med ansträgningssmärta Grav ischemi=Ankeltryck<70 mm Hg Sigvant B, Wahlberg E, In press BMJ

17 Extremitetsischemi - stor risk för död Relativ 5-års mortalitet 1. Criqui MH. Vasc Med 2001; 6 (suppl 1): 3–7. 2. McKenna M et al. Atherosclerosis 1991; 87: 119– Ries LAG et al. (eds). SEER Cancer Statistics Review, 1973–1997. US: National Cancer Institute; Patienter (%) Kolonl cancer 1 Bröst cancer 1 Kritisk ischemi Non-Hodgkins lymfom

18 Extremitetsischemi Utförs olika beroende på symptom och hinder-nivå

19 Kärlkirurgi - diagnostik II

20 Kärlkirurgi Extremitetsischemi Diagnostik PulspalpationTryckmätning

21 Kärlkirurgi- extremitetsischemi Kombinerad sjukdomDM

22 Kärlkirurgi- extremitetsischemi

23 Misstänkt benartärsjukdom Smärta vid gång Fotsmärta Domning Sår Benartärsjukdom Anamnes, status, ABI ABI - screening AsymtomatiskClaudikatioKritisk ischemi Riskfaktor-reducering (Motion, rökstopp, sockerkontroll trombocythämning, statiner, hypertonibehandling) Allmänna råd 1. “Höga hinder” (anamnes, ljumskpuls svag /blåsljud) 2. “Låga hinder” Maximal gångsträcka <400m Alla med kritisk ischemi (inga fotpulsar, ankeltryck <70mmHg, elevationstest positivt) Remiss till kärlkirurgisk klinik för invasiv symtomatisk behandling

24 Kärlkirurgi Extremitetsischemi 1. Operation - by pass Förhindra amputation Minska smärta

25 Kärlkirurgi

26 Kärlkirurgi Extremitetsischemi 2. Endovaskulär beh. “ballongvidgning” Minska smärta

27 Kärlkirurgi Extremitetsischemi

28 Sjukgymnastens andra utmaning: Extremitetsischemi Multisjuka Rökare - Emfysem, KOL- angina- venös insufficiens Äldre Hög risk för postoperativ hjärtdöd Hög risk smärtkontraktur Ofta långa smärtsamma incisioner på benen Mobilisering omedelbart Kontraktur profylax Andningsgymnastik Trombosprofylax /avsvällande Träning Utvärdering komplikationer

29 Kärlkirurgi- extremitetsischemi ”Blå tå syndrom”

30 Kärlkirurgi -trauma

31 Extremitetsischemi i öppenvård Gångträning Claudicatio Förbättrar gångförmågan 60m 300m kollateralutveckling effektivare metabolism Minskar risken att försämras (??) 1. >3 tillfällen / vecka 2. Gå längre än 30 min 4. Håll på i >6 mån RÖKSTOPP KARDIOVASKULÄR SEKUNDÄR PREVENTION