Louise Bennet, Specialist i allmänmedicin, VC Fågelbacken, Malmö Centrum för Primärvårdsforskning, Region Skåne och Lunds Universitet MEDIM MEDIM studien.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
NGO, Erhvervsliv, Offentlige ?
Advertisements

Hälsolyftet och LSH-studien
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Livskvalitet och psykisk hälsa hos dem som nyligen fått permanent uppehållstillstånd. En forskningsstudie utförd vid Asyl- och Integrationshälsan i samarbete.
RÄTTEN TILL BÄSTA MÖJLIGA FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA
Hälsolyftet Jolanda van Vliet Verksamhetschef Folkhälsocentrum (FHC)
Är det väl använda pengar?
Varför behövs forskning inom allmänmedicin?
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Vad menar vi med begreppet behov?
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Vad det handlar om Malmö stad satsar på att göra Malmö till en trygg och bra stad att leva, bo och arbeta i. Tillsammans med Malmöborna, företag, fastighetsägare,
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? INTRO
Förslag till prevention och behandling av övervikt och fetma i Landstinget Kronoberg Delrapport 1. Obesitasbehandling barn och ungdomsmed kliniken.
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
En hälso- och sjukvård som utgår från behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Hälsosamtal för 40-åringar i Gävleborg Information till medarbetare
Lewy body demens och Parkinsondemens
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Hälsa.
Välkommen till ett bildspel om
Samarbete med Försäkringskassan
Från riktlinjer och evidens till förebyggande i praktiken Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne.
Vårdprogram Obesitas Abnorma anhopning av fetceller, BMI över 30.
Hälsoval Skåne: Vårdgivaren ska på individnivå arbeta med hälsofrämjande och sjukdoms- förebyggande insatser, såväl primär- som sekundärpreventiva, ge.
Cancerrehabiliteringsprocessen
EXIGO Vägen tillbaka till hälsa och arbete ”Man måste inte vara frisk för att arbeta, men man måste arbeta för att bli frisk!”
Formare 2015 Motivation.
Ingemar Götestrand Goda exempel på hälsoinriktad struktur Vårdprogram Flödesmodeller Livsstilsteam Livsstilsmottagning Hälsorum Egenvårdsrum.
Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka och Hälsokontroller inom primärvården Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare VO vuxenpsykiatri Lund.
Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Bibehåll förbättringsidén eller utveckla/avveckla, ny PGSA? Förbättringsområde: Patientförening för.
Liv och Hälsa i Västernorrland 2014 Folkhälsoenheten i samarbete med Forskning och Utveckling.
Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Hinner doktorn prata.
Hälsokommunikatörer. Målgrupp och syfte Nyanlända, ensamkommande barn/ungdomar, invandrare med bristande kunskaper i svenska Tidigt främja hälsa och förebygga.
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR – ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken,
Diabetes Sammanfattning Förbättrade värden av HbA1c Syfte/Mål Metod
Psykologi Introduktion.
Succé för Gislehälsans café för äldre
Förbättrad patienters delaktighet i sin egen rehabilitering
Förbättringsområde: Förbättrade förutsättningar för goda levnadsvanor
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Hur når vi HbA1c <52 mmol/ml?
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Kvalitetsarbete diabetes
Migration och psykisk hälsa
Sofia Kialt projektledare​
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Personen som kommer till Friskvården i Värmland
Hur möts vård, patient, akademi och näringsliv?
Träff 2 Välkommen!.
Häsokunskap 1 hösten 2008 Emelie Åhlberg.
”KRONOBERGSMODELLEN”
Somatisk hälsa och goda levnadsvanor i Region Jönköpings län
Olika är normen!.
Ökad tillgänglighet i BHV Ett utökat hembesöksprogram
Riskbruk av alkohol vid psykisk sjukdom, störning
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Hälsokursen – Vikt Träff 15 (individuell) 2015
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Presentationens avskrift:

Louise Bennet, Specialist i allmänmedicin, VC Fågelbacken, Malmö Centrum för Primärvårdsforskning, Region Skåne och Lunds Universitet MEDIM MEDIM studien ett projekt för en mer jämlik hälsa betydelsen av Migration och Etnicitet för Diabetesutvecklingen I Malmö

Lunds Universitet/Centrum för Primärvårdsforskning/Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö/ Största invandrargrupp född i Irak, 5000 individer år

Lunds Universitet/Centrum för Primärvårdsforskning/Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö/ MEDIM Frågor vi ville ta reda på i MEDIM: Är det vanligare med diabetes ibland Malmöbor födda i Irak jämfört med Sverige ? Om diabetes är vanligare, varför är det så? Målgrupp 30 till 75 år

Lunds Universitet/Centrum för Primärvårdsforskning/Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö/

Hälsoundersökning : Undersökning av blodtryck, vikt, längd, midjemått etc Prover fastande Glukosbelastning Frågeformulär om levnadsvanor, ärftlighet, sjukdomar, psykisk och fysisk hälsa och medicinering

Lunds Universitet/Centrum för Primärvårdsforskning/Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö/ Diabetesförekomsten ibland Malmöbor 30 till 75 år födda i Irak respektive Sverige

Lunds Universitet/Centrum för Primärvårdsforskning/Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö/ Diabetesförekomsten ibland Malmöbor 30 till 75 år födda i Irak respektive Sverige

Lunds Universitet/Centrum för Primärvårdsforskning/Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö/ Förekomst av riskfaktorer till diabetes ibland Malmöbor födda i Irak respektive Sverige

Lunds Universitet/Centrum för Primärvårdsforskning/Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö/ Förekomst av riskfaktorer till fetma ibland Malmöbor födda i Irak respektive Sverige

Lunds Universitet/Centrum för Primärvårdsforskning/Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö/ Ärftlighet Fetma Diabetes Orsak till hög diabetesförekomst ibland Irakier i Malmö Fysisk inaktivitetDepression Kostvanor

Lunds Universitet/Centrum för Primärvårdsforskning/Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö/

Hur kan man minska diabetesrisken ibland Irakierna? arv fetma +

Lunds Universitet/Centrum för Primärvårdsforskning/Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö/ Syfte med interventionsstudien: Att nå –5% viktreduktion –fysisk aktivitet minst 150 minuter per vecka –Kostomläggning: minskad fett och ökad fiberkonsumtion  Förbättrad glukosbalans  minskad diabetesrisk

Lunds Universitet/Centrum för Primärvårdsforskning/Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö/ Hinder till framgångsrik förändring av en vana:

Lunds Universitet/Centrum för Primärvårdsforskning/Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö/ Hinder till framgångsrik förändring av en vana: Vårdgivaren: vet för lite om levnadsvanorna hos patienten

Lunds Universitet/Centrum för Primärvårdsforskning/Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö/

Hinder till framgångsrik förändring av en vana: Vårdgivaren: vet för lite om levnadsvanorna hos patienten Mottagaren: motivationsgrad? psykisk ohälsa

Lunds Universitet/Centrum för Primärvårdsforskning/Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö/ Hinder till framgångsrik förändring av en vana: Vårdgivaren: vet för lite om levnadsvanorna hos patienten Mottagaren: motivationsgrad? psykisk ohälsa Kulturella och sociala hinder

Lunds Universitet/Centrum för Primärvårdsforskning/Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö/ Interventionsgrupp: Gruppmöten & Fysisk aktivitet Kontrollgrupp ”Treatment as usual” Gruppmöten 1 ggr/v (könsspecifika). Leds av hälsocoach: vad är bra levnadsvanor? Varför är det viktigt? samtal om goda kost och motionsvanor motiverande samtal Fysisk aktivitet 2-3 ggr/vecka, könsspecifika grupper Gruppmöten 1 ggr/v (könsspecifika). Leds av hälsocoach: vad är bra levnadsvanor? Varför är det viktigt? samtal om goda kost och motionsvanor motiverande samtal Fysisk aktivitet 2-3 ggr/vecka, könsspecifika grupper 6 månaders interventionsstudie Randomisering av högriskindivider till Intervention (N=154) eller kontrollgrupp (N=154) Har glukos omsättningen förbättrats jämfört med kontrollgrupp?

Lunds Universitet/Centrum för Primärvårdsforskning/Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö/ Mål med interventionen: Nå förbättrade levnadsvanor  minskad fetmaförekomst  minskad sjuklighet och dödlighet i diabetes Minska sjukdomsrelaterade kostnader i samhället Ökade förutsättningar för en mer jämlik hälsa

Lunds Universitet/Centrum för Primärvårdsforskning/Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö/ Marita Olsson, biomedicins analytiker Katarina Balcker, forskningssköterska Helena Isberg, ST läkareAsma Saleh Enas Basheer El-SoussiJanni Higa