Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm Tolvfingertarm Tjocktarm Blindtarm Ändtarm

Matspjälkningen i 6 steg

Steg 1 börjar givetvis i munnen. Tänderna tuggar ner maten till mindre delar. Enzym frigörs och påbörjar nedbrytningen av kolhydrater. Enzymerna kallas amylas. Saliv utsöndras för att maten lättare ska färdas vidare genom matstrupen.

Steg 2 Magsäcken Stark syra dödar djur och mikroorganismer som eventuellt inte har dött i munnen. Syran kallas saltsyra. Enzym (pepsin) som påbörjar nedbrytningen av protein utsöndras. Pepsinet bryter ner protein till aminosyror.

Steg 3 Tolvfingertarmen Proteinerna bryts ner fullständigt till aminosyror. Bukspottskörteln frigör enzym som bryter ner kolhydraterna fullständigt. Galla tillförs från gallblåsan. Fettet sönderdelas till mindre fettdroppar. Enzym bryter ner dropparna fullständigt. Galla produceras i levern, men lagras i gallblåsan.

Steg 4 Tunntarmen I tunntarmen finns följande beståndsdelar av det som förut var mat. Vatten Enkla sockerarter Aminosyror Glycerol Fettsyror Vitamin och mineral Onedbrytbara ämnen

Tunntarmen forts… Utskott från tarmväggen så kallat tarmludd (villi) börjar fånga upp näringsämnen. Näringsämnena är så små att de kan diffundera (passera genom cellvägg) eller passera genom kanalprotein (Dörar i cellväggen) som leder näringsämnena till små blodkärl. Näringsämnena färdas sen vidare i blodomloppet och ut i alla kroppens vrår.

Steg 5 Tjocktarmen I tjocktarmen finns följande beståndsdelar av det som förut var mat. Vatten Onedbrytbara ämnen Nedbrutna ämnen som aldrig togs upp i tunntarmen Döda tarmbakterier

Tjocktarmen forts… I tjocktarmen absorberas mycket av vattnet tillbaka till kroppen. En del mineraler kan absorberas med vattnet.

Steg 6 Ändtarmen Nu är maten så nedbruten den egentligen kan bli och det är dags att söka upp en toalett.

Fetter består av huvudsakligen två beståndsdelar Glycerol Fettsyror Glycerol är en söt, lukt och färglös vätska. Fettsyror är lite mer intressanta i samhällsdebatt. Det finns nämligen tre egentliga typer av fettsyror. Omättade (vegetabiliska) och mättade (animaliska) fettsyror, samt transfetter. Både mättade och omättade fetter är nödvändiga för kroppen, men en för stor mängd av mättade fettsyror kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom påverkas cellmembranet på celler som till största del består av fetter. Mättade fetter ger membranet hårdhet. Hårdheten gör också att membranet blir mindre flexibelt. Man kan jämföra med porslin och skumgummi. Skumgummi är flexibelt, men mjukt. Porslin är starkt, men oflexibelt och går lättare sönder. Transfetter finns naturligt, men är för det mesta producerat på konstgjord väg. Transfetter är luriga, för de liknar omättade fetter, men beter sig som mättade. Därför kan celler luras till att få ett starkt men oflexibelt cellmembran.

Döda bakterier? Förutom vårt tarmludd så finns det gott tarmbakterier som festar på maten vi sätter i oss. Den kändaste av dessa är Echerichia coli, även kallad E.coli. E.coli hjälper också till att bryta ner ämnen som inte hann brytas ner i tolvfingertarmen. Dessutom konkurerar den ut tarmflora som inte är lika snäll mot människan. Trots detta blir det ibland fel. De allra flesta fallen av magsjuka orsakas av E.coli som dragit på sig en otäck gen. Laktosintoleranta saknar förmågan att bryta ner sockerarten laktos. Det är däremot inga problem för E.coli vilket får till följd att det som biprodukt produceras stora mängder gaser. Gastrycket orsakar smärta och kan få hela matspjälkningsapparaten att strejka.

Blindtarmen en förlorad tarmen Blindtarmen sitter precis i början av tjocktarmen. På människor är den lite och obetydlig, men kan ibland svullna upp till farliga proportioner. Vi kan se att djur använder sin blindtarm som en plats där föda som annars inte kan brytas ner, bearbetas av bakterier. Även cellulosa kan brytas ner i blindtarmen.