ANN-KRISTIN ÖRNÖ FÖL, PhD FÖRLOSSNINGEN HELSINGBORG

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
FÖR KVINNAN ♀.
Advertisements

Idrottsskador Idrottsskador är samma som arbetsskador och andra former av skador. Rörelserna du utför i idrottssammanhang sker ofta med maximal insats.
Eva Uustal KK Universitetssjukhuset Linköping
När skall man gå till läkaren?
Menstruation, befruktning, graviditet och förlossning
Medfödda GI missbildningar och annat krux -som kräver kirurgisk intervention Kirurgseminarium
Muskler och Styrka.
Uppkomst, förebyggning, behandling
Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad
Värme och väder del 2.
Männisokroppen.
Människokroppen.
- Hur påverkas mitt samliv av sjukdomen och behandlingarna?
Är Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi (Gynop-registret) tillförlitligt avseende registrering av postoperativa sårinfektioner? En.
Utredning av anal inkontinens
Orsaker Utredning Behandling Går det att förebygga?????
Välkommen till föreläsningen om musklerna
Viaskolan Ht – 13 Ninweh, Ilona & Björn
Bristningsregistret Eva Uustal registerhållare, överläkare
Bukskador.
Symptomatologi vid analfistel
Behandling hämorroider grad I -II
Uppkomst, förebyggning och behandling
Idrottsskador.
Eva Uustal överläkare KK Universitetssjukhuset Linköping
En liten pp om vårt energisystem
Eventuella vårdskador, patienter att utreda
Skador och nödsituationer
Idrottsskador Uppkomst och behandling
Hilda Hassler/Anneli Olofsson Maj 2012
FRÅN TANKE TILL FÄRDIGT PLAGG
Idrottsskador & Orientering
RÖRELSESYSTEMET.
Lund Februari 2015 Anna Skärvad
Idrottsskador åk 8.
Bäckenbotten -vilken tur, annars skulle allting ramla ur!
Obbola skola – med närhet till skog och hav…
Muskler Människan behöver skelett, senor och muskler för att kunna röra sig. Det finns tre huvudgrupper av muskler: Skelettmuskler, även kallade tvärstrimmiga.
Bäckenrelaterad smärta från mitt kliniska perspektiv SMAS 18/4 2015
BR-istningsregistret
Händer och naglar.
BIOLOGI - Människokroppen
Kroppens anatomi.
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
Sexuella problem och kronisk Graft-versus-Host Disease efter allogen benmärgstransplantation (allo-BMT) Eva Smith Knutsson Överläkare KK, NÄL, Nu-sjukvården.
Maskeradkläder Julia och Ei Mer. Vi fick uppgiften att göra maskeradkläder till förskoleklassen på lärcenter. Vi gick till dem för att höra vilket plagg.
Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt
Eventuella vårdskador, patienter att utreda Mats Löfgren, registerhållare Margareta Nilsson, registeranalys Birgitta Renström registerkoordinator.
Skador vid fysikaktivitet Stukning/Vrickning Muskelskador Knäskador.
Din säkerhet på sjukhus
Utvärdering PT Mälarhöjdens skola vt2017.
Idrottsskador.
Andningen.
Nya arbetssätt på Förlossningen
Bedömning av bäckenbotten
Birgitta Segeblad Oktober 2017
Bäckenbotten under och efter graviditet
Rörelseappartaten - Skelett & muskler
Förebyggande av skador
Inkontinensvecka – 9.30 Avföringsinkontinens Paus 15 min
Maria Kivi hiv/STI samordnare
Anatomi - hur är din kropp byggd?.
Människans muskler Det finns tre typer av muskelvävnad hos människan.
Den funktionella bäckenbotten Funktion, dysfunktion och rehabilitering
”MINI – MERA - METODEN” att minska förlossningsrelaterade bäckenbottenskador med mer och korrekta åtgärder. Kristina Holmsten – barnmorska, vårdutvecklare.
Bristningsregistret Eva Uustal registeransvarig, överläkare
Uppföljning bristningsregistret och eftervårDsbesök
Inkontinensvecka – 9.30 Avföringsinkontinens Paus
Bristningsregistret Eva Uustal registeransvarig, överläkare
Sectio på humanitär indikation, när är det rätt?
Presentationens avskrift:

ANN-KRISTIN ÖRNÖ FÖL, PhD FÖRLOSSNINGEN HELSINGBORG 20151108 BÄCKENBOTTENSKADOR ANN-KRISTIN ÖRNÖ FÖL, PhD FÖRLOSSNINGEN HELSINGBORG 20151108

VARFÖR SYR VI BRISTNINGARNA Stoppa blödning Minska smärtor Kortare läkningstid Snabbare återgång till sex Förhindra analinkontinens Återställa tidigare anatomi? Förebygga prolaps?? Minska förekomst av urininkontinens??? Estetisk kirurgi????

HUR VANLIGT ÄR BRISTNINGAR? Sfinkterskador 1-8% I-para 6,6% utan bristning, II-para 34,2% utan bristning Oklart hur man skall definiera och dela upp övriga Samuelsson delar upp i extensiva bristningar (16,6% I-para, 9,4% multipara)

INDELNING AV SKADORNA Grad I; slemhinna och hud (läker i princip utan att påverka anatomin, behöver inte alltid sutureras) Grad II; Grad I + bristning i muskler och bindväv ( kan ge upphov till framfall, öppetstående vagina, svaghet i perineum, smärtor) Grad III; a< 50% av extern anal sfinkter, b>50% av extern anal sfinkter c Extern och intern sfinkter skadad Grad IV; Ruptur av perineum in i ändtarmen (ger alltid anal inkontinens utan operativ behandling) Resttillstånd i form av anal inkontinens hos 30-40%, dysparenui vanligt

DIAGNOSTIK ALLTID: PALPATION PER RECTUM (ÄVEN VID HEL PERINEUM) Journalför åtgärden i Obstetrix

UNDERSÖKNINGSTEKNIK Alltid ett finger per rectum Extern anal sfinkter ligger längst ut mot perineum ( >10 mm). OBS en totalskada kan missas, känn om det finns stora gropar innanför skinnet nedåt Interna sfinktern och longitudinella muskeln kan palperas innanför sfinktern, ca 0,5 cm tjock Glöm inte att undersöka vaginalväggarna, vaginas botten skall vara ganska fast och inte gå att trycka ut genom slidans mynning (rektocele i framtiden)

Hur hittar man en sfinkterskada? Palpation per rectum, perineum tunn < 10 mm Gropar under huden som når ner längst analkanalen Kniptest osäkert, kan knipa med delar av muskeln eller vaginala muskler

ANATOMI SFINKTER Extern anal sfinkter (EAS), tvärstrimmig, viljestyrd Intern anal sfinkter (IAS), glatt muskel, reflexstyrd, peristaltik

ANATOMI GRAD II PERINEALSKADA Muskler Transversi perinei (djupa vaginala muskler, puboperinealis) Bulbospongiosus (ytlig muskel) Bindväv Perineal membrane ( djup fascia, urogenital fascian) Ligamentum rotunda Colles fascia (under huden i perineum)

PERINEUM UPPBYGGNAD Slyngor som håller vaginalmynningen sluten Ytligt Ligamentum rotunda och m. bulbospongiosus Fäster uppåt mot symfysen Perineal membrane ochm transversi perinei Förankrar utåt mot bäckenväggen Colles fascia Stödjer i sidled, både anal sfinkter och övriga strukurer på djupet

VAGINALSKADOR Muskler Levator ani (stora djupa bäckenbottenmuskeln) Bindväv Endopelvin fascia, Slemhinnan med tunn bindväv (lamina propria)

SUTURTEKNIK Identifiera de strukturer Du vill sy ihop, använd peanger Sy fortlöpande där det går (vaginalskador, Colles fascia) Försök hitta bindväven, musklerna följer dessa strukturer och kan sys senare. I bindväven skär inte tråden, reparationen håller bättre. Bygg upp innifrån och ut (börja med vaginalskadorna adaptera hymen) Därefter Perineal membrane och de djupa muskleran Fortlöpande i Colles fascia under huden, ev hudsutur vb.

KOMPLIKATIONER Infektion (rodnad, värmeökning och ffa smärta) Tyngdkänsla Prolaps Urininkontinens Analinkontinens Smärta (dysparenui) Haemorrojder Fistel mellan analkanal och vagina (gaser och brun illaluktande flytning från vagina) För trång vaginal mynning

BRA SYDD ELLER? HUR KOLLAR DU? Hur ser vaginalöppningen ut (glipar den mer än 10 mm?) Ligger hymenkanterna ihop innanför slidmyningen? Verkar labia majora ha förbindelse till andra sidan? Faller blåsan ut genom vaginalmynningen vid krystning? Finns perineal membrane på båda sidorna (känns bäst vid knip)? Faller vaginas bakvägg ut genom vaginalmynningen vid krystning? Är undersökningen smärtsam, var gör det mest ont? Vid rektal palpation, är bakväggen stabil?

VAD FRÅGAR MAN EFTER Kan Du hålla gaser som tidigare? Har Du läckt avföring någon gång efter förlossningen Har Du brun illaluktande flytning från vagina eller ändtarmen; fistel respektive soiling Kan Du hålla avföringen längre än 5 minuter Kissar Du på dig vid exempelvis hosta, skratt, hopp (sämre jämfört med tidigare); stressinkontinens Blir Du så nödig att Du inte hinner till toaletten i tid (urgeinkontinens) Behöver Du trosskydd/binda, varför? Ont vid sex (slemhinnor sköra, finns beröringssmärta)