Världsnaturfonden WWF presenterar Living Planet Report 2006 Lars Kristoferson, Lennart Nyman och Carina Borgström Hansson 24 oktober 2006.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Klimatzoner #1.
Advertisements

Mat från mark och vatten
Befolkning.
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Geografi År 7.
Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island.
Ekologiska Fotavtryck
Leva med EN planet Tekniska Museet Gitte Jutvik, WWF
VATTEN - geografiska begrepp
Människan och naturens samverkan med varandra.
Det finns två olika slags Skogar. Lövskogar Barrskogar.
Hållbar utveckling.
Världens befolkning & migration
© European Space Agency Living Planet Report 2014 Sammanfattning av Världsnaturfonden WWFs.
Så går det för skogsindustrin September SEK/EUR januari 2002–september %
Europeiska Unionen Organisation och verksamhet. Koppling till innehåll och kunskapskrav Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
FL 4 Den moderna världens ursprung. Globaliseringen fram till ca 1900 Marks Etnocentrism – tolka världen utifrån sin egen Eurocentrism: Europa, centrum.
Världens skogar: 4 miljarder hektar 2010 Afrika 17% 674 milj ha Asien 15% 593 milj ha Oceanien 5% 191 milj ha Europa 25% 1005 milj ha (inkl Ryssland) Nord-
Världens ledande exportörer av massa, papper och sågade trävaror 2008 Källa; Skogsindustrierna, CEPI, PPI, FAO, Nationella Föreningar.
En presentation av tillståndet för jorden. MÄNSKLIGHETENS EKOLOGISKA FOTAVTRYCK, GLOBAL LIVING PLANET INDEX,
Östra Europa Puls Geografi Europa. Länder i östra Europa s  Ryssland  Vitryssland  Ukraina  Rumänien  Bulgarien  Moldavien
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN.
Sant eller falskt om vatten i Europa. Sant eller falskt Nästan hela Europa omges av hav.
Södra Europa Puls Geografi Europa s Länder i södra Europa s  Portugal  Spanien  Italien  Slovenien  Kroatien  Bosnien- Hercegovina.
Klimat och miljö.
Konjunkturen i Stockholms län kv September 2017
Fossilbränslefritt Kronoberg
Världsmusik Musik från hela världen!
Namngeografi Världens delar.
Fredagsmys Vecka 19.
Konjunkturen i Stockholms län kv Juni 2017
Konjunkturläget 2016 kv3 i Stockholmsregionen
Naturresurser; vatten
Vårt solsystem! Ett solår 365 ¼ dygn Ett dygn 24 timmar.
Hållbar utveckling Geografi HT år 6 Catha Glaas, Thomas Smith.
Olika former av lantbruk
Tack för ni använder och sprider kunskap och engagemang
I växtens celler finns kloroplaster, där sker fotosyntes.
Grässlätter.
I-LÄNDER Industriländer.
Hållbar utveckling.
Mat på hållbar väg Gitte Jutvik Guterstam Världsnaturfonden, WWF 1.
U-LÄNDER.
FÖRMÅGOR OCH KUNSKAPSKRAV
Har konsumenterna något val? Emelie Hansson, Naturskyddsföreningen
Hav och land 1. a) Vad menas med världsdelar respektive kontinenter?
Världens Befolkning Bsa frågor till rubrik: Vilka frågor kan man ställa om VB?
Geografi Henrik Carlsson.
Anna Karlsson Klimat- och energisamordnare Länsstyrelsen Uppsala
Klimat- och energistrategi för Jönköpings län
Industrikonjunkturen och efterfrågan på el Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi och Klimat Svenskt Näringsliv.
Folke Sjöbohm Svensk Energi
Tillväxtförutsättningar
Vår orättvisa värld SO årskurs 6.
Om hela världen reducerades till en by med 100 innevånare och alla proportioner bibehölls så bestod byn av:
Rika och fattiga länder!
Gasum | Erik Fromell.
Viktiga begrepp.
El Niño/Southern oscillation
GLOBAL KUNSKAP Boken ”Factfulness” av hans rosling, ola rosling och anna rosling rönnlund.
Världens Befolkning Bsa frågor till rubrik: Vilka frågor kan man ställa om VB?
BEFOLKNING Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor –
Upplägg Vattenförvaltning – en snabbkurs (Juha)
Våra medlemmar representerar ett tvärsnitt av det svenska samhället
Tack för ni använder och sprider kunskap och engagemang
Klimat.
Hållbart jordbruk - argument i miljö och klimatdebatten
Pappersproduktion i världen 2017 Per region
Solinstrålning Jordens varmaste områden finns nära ekvatorn, i tropikerna, och de kallaste vid polerna. I tropikerna är det mycket varmt eftersom solen.
Presentationens avskrift:

Världsnaturfonden WWF presenterar Living Planet Report 2006 Lars Kristoferson, Lennart Nyman och Carina Borgström Hansson 24 oktober 2006

Living Planet Index, Index (1970=1,0)

Mänsklighetens ekologiska fotavtryck, Index (1970=1,0)

Tempererade och tropiska landområden Living Planet Index, Index för landområden Tempererade Tropiska Index (1970=1,0)

Arktiska Havet/Atlanten, Indiska Oceanen och Södra Stilla Havet Living Planet Index, Marint index Arktiska havet och Atlanten Indiska oceanen och Södra Stilla Havet Index (1970=1,0)

Indiska Oceanen/Sydvästra Stilla Havet och Stilla Havet Living Planet Index, Marint index Stilla Havet Indiska Oceanen och Sydvästra Stilla Havet Index (1970=1,0)

Mangroveskogar Sydamerika Afrika Asien

Tempererade och tropiska sötvattenekosystem Living Planet Index, Sötvattenindex Tempererat Tropiskt Index (1970=1,0)

Fragmentering och flödesreglering av stora flodsystem i olika världsdelar Stor påverkan Måttlig påverkan Australien-Asien Sydamerika Nord- och Centralamerika Europa Afrika Asien

Vattenanvändning per person och land, Inrikes Industri Jordbruk Nedbrytning, ingen uppgift Mer än 100% % 20-40% 5-20% Mindre än 5% Uttag-tillgång förhållande Tusentals m 3 per person och år

Vattenanvändning per person och land, Tusentals m 3 per person och år

Vad består det ekologiska fotavtrycket av? Bebyggd yta Energiyta Betesmark Skogsyta Åkermark Produktiv havsyta

Mänsklighetens ekologiska fotavtryck ( bebyggd yta, energi, koldioxid, odlad mark, bete, skog mm) Bebygd yta Kärnkraft CO2 från fossila bränslen Fiskevatten Skog Betesmark Odlad mark Miljarder globala hektar 2003

Ekologiska fotavtryck per person och land, 2003 Förenade Arab Emiraten USA Finland Sverige Norge Danmark Bebygd yta Kärnkraft CO 2 från fossila bränslen Fiskevatten Skog Betesmark Odlad mark Globala hektar per person, 2003

Ekologiska fotavtryck per person och land, 2003 Kina Indien Globala hektar per person, 2003

Fotavtryck för invånare i länder med olika inkomstnivåer, Höginkomstländer Medelinkomstländer Låginkomstländer Globala hektar per person, 2003

Scenario - ”långsam fotavtrycksminskning” Ekologiska fotavtryck Biokapacitet Ekologiska fotavtryck Biokapacitet Ackumulerad ekologisk skuld Ackumulerad biokapacitetsbuffert Miljarder globala hektar 2003

Fotavtryck runt om i världen, 2003 Mer än 5,4 globala hektar per person 3,6-5,4 globala hektar per person 1,8-3,6 globala hektar per person 0,9-1,8 globala hektar per person Mindre än 0,9 globala hektar per person Otillräckliga data Totalt nationellt fotavtryck i proportion till det globala fotavtrycket. Nationella fotavtryck per person är markerade i färg

Nationell ekologisk ”skuld” respektive ”överskott” Fotavtryck mer än 50% strörre än biokapacitet Fotavtryck 0-50% strörre än biokapacitet Biokapacitet 0-50% större än fotavtryck Biokapacitet mer än 50% större än fotavtryck Otillräcklig data Nationellt ekologiskt fotavtryck i relation till nationell tillgänglig biokapacitet.

Fördelning baserad på nuvarande fotavtryck 22% 8% 7% 34% 6% 7% 16% Fördelning baserad på lokal biokapacitet 17% 26% 10% 24% 3% 11% 9% 5% 9% 13% 56% 6% 4% 7% Nordamerika Latinamerika och Karibien Afrika Asien-Stillahavsområdet Mellanöstern och Centralasien Europa (utom EU) Europa (EU) Fördelning baserad på befolkning Delat ansvar – enligt vilka principer?

Avgörande faktorer när trenden ska vändas Befolkningens storlek Konsumtionen per capita ”Fotavtrycksintensiteten” för varor och tjänster Jordytans biologiska produktionsförmåga

Tack för visat intresse!