ALLMÄN PATOLOGI Del I Symtom-diagnos-behandling Allmänpatologiska begrepp Inflammation Feber Sår Sammanställd av Kent Stening LNU.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Antibiotikaprofylax Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö
Advertisements

Välkomna till vår information om A (H1N1)vaccinering
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Hud- och mjukdelsinfektion ,
Symtom < 5 dagar eller förbättring därefter
Kroppens fiender.
Migrän MIGRÄN.
Genetiska orsaker Ökat antal tillväxtstimulerande gener, ”genamplifiering” av tumörgener (onkogener) Förlust av tumörhämmande gener (tumör supressor gener),
SBU:s rapport Blödande magsår
Anti-reumatisk behandling och infektions-benägenhet Per Eriksson Reuma- och Njur-klinikerna Universitets-sjukhuset Linköping.
Riskfaktorer. Diabetes
Information till vårdnadshavare
Infektion Sårodling Odlingsfynd Antibiotikaval
Immunförsvaret.
Säkrare vård och omsorg
Hjärtat och blodomloppet
Onkologi Mikael Holst. Först normal utveckling av ett organ.
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Del 1.
Allmän farmakologi 1 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
Hud- och mjukdelsinfektioner
Akut pankreatit.
Temporalisarterit Polymyalgia reumatika
Termin 8 Läkarprogrammet Årgång 2, nummer 2
MYELOM o SYMTOM Lotta Billgert Kontaktsjuksköterska
Anna Kohlén Marika Storskrubb
Påverkan på andra organfunktioner vid behandling med akupunktur
Allmän farmakologi 3 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
Kemi för hållbar utveckling och ökad livskvalitet
DOKTORN SOM DETEKTIV!.
Behandling av feber. När Vid smärta Påverkat intag av vätska/ mat Påverkad sömn.
Allmänt Bakterier är en grupp encelliga mikroorganismer. De finns överallt omkring oss, på huden (i normalfloran), i luften, i livsmedel osv. Efter sitt.
Överläkare Marianne Bergström Hudkliniken Sundsvalls sjukhus
Värksamma medel Må bra utan piller Jönköping Värnamo Eksjö
Ämnesomsättningssjukdomar
Binjurebarkens farmakologi
AKUT BUK Birgitta Kennedy-Olsson 2014.
Lider du av gaser och bubbel i magen? Posterarbete - Biokemi 1 – 2009 Karin Nilsson, Martina Furåsen Institutionen för kemi, Göteborgs Universitet Box.
Hud- och mjukdelsinfektioner hos äldre
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Cristine Skogastierna, M.Sc, doktorand Avd. För Klinisk Farmakologi
Diabetes mellitus typ 1 – avsaknad av insulinproduktion Posterarbete - Biokemi 1 – 2009 Institutionen för kemi, Göteborgs Universitet Anna Polyakova, Michael.
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Hud- och mjukdelsinfektioner
Kroppens försvar.
Blodet och transporterna
Handläggning av svår sepsis/septisk chock
SBU-rapporter.
Sjukdomar och besvär.
João Fernandes ST-Läkare Neuro & Rehab Klinik – NÄL AT-dag Neurologi
AT-dag diabetes Diabetesfoten.
Immunförsvaret.
Vaccination för riskgrupper Sanne Hovmöller Överläkare Infektionskliniken Sunderby sjukhus.
Antisekretorisk faktor ”Mirakelmedel” som lindrar diarré, yrsel och mjölkstockning.
Svår sepsis och septisk chock UNGT FORUM 25 NOV 2008 Östra Sjukhuset, Göteborg.
TYP 1 DIABETES OM DIABETES TYP 1 BRITT-MARIE WEIDBY SEPTEMBER 2013.
Rebecca Johansson ST-läkare, Klinisk kemi
Kurs i allmänpatologi Välkomna till Västmanlands sjukhus, Västerås på kurs i allmänpatologi! Kursen vänder sig till ST- läkare. Kursen omfattar grundkunskap.
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Vårdrelaterade infektioner
LPK 32 och infektion. Diff:
Frida Wilske Infektionsläkare
LPK 32 och infektion. Diff:
Förebyggande av skador
Akut exacerbation av KOL – handläggning på vårdcentral
Hjärtat och blodomloppet
Steroidernas roll i cancervården
Feber hos barn.
Presentationens avskrift:

ALLMÄN PATOLOGI Del I Symtom-diagnos-behandling Allmänpatologiska begrepp Inflammation Feber Sår Sammanställd av Kent Stening LNU

SYMTOM  Subjektiva fynd (patientens beskrivning)  Objektiva fynd -Undersökningsmetodik

Exempel på symtom  Smärta  Feber  Andningspåverkad  Trötthet  Svimning  OBS! Ovan är inga diagnoser

Från symtom - diagnos till behandling SYMTOM SUBJEKTIVA OBJEKTIVA Undersökningsmetodik -manuellt -kemi -bilder -fysiologiska DIAGNOSBEHANDLING prognos Symtomatisk Kausal

ALLMÄNPATOLOGISKA BEGREPP   ISCHEMI   HYPOXI   APOPTOS   DEGENERATION   NEKROS   ATROFI   HYPERTROFI   PROLIFERATION

ISCHEMI   Bristande blodtillförsel till ett område vilket medför lokal syrebrist   Rest- & nedbrytningsprodukter ansamlas i området pga den bristande genomblödningen   Exempel angina & infarkttillstånd (nekros)

Ischemiutveckling

HYPOXI   Låg syrgashalt i blodet, men med fortsatt perfusion   Vanligen R/T andningshinder av ngt slag

APOPTOS APOPTOS = programmerad / fysiologisk celldöd

Mitokondrien styrande i apoptosprocessen

DEGENERATION   Iakttagbar förändring av cellen   Cellskada   Reversibel -om orsaken kvarstår/ökar leder det till celldöd

NEKROS   Samtliga celler inom ett område dör   Koagulationsnekros   Kollikvationsnekros   Gangränös nekros

ATROFI Orsaker: fysiologisk atrofi, inaktivitet, näringsbrist, vaskulärt

HYPERTROFI   Ökning av cellstorlek   Kompensationsmekanism

PROLIFERATION   =tillväxt i antal celler   Står i balans med apoptos   Onormal ökning av cellantal = hyperplasi

ALLMÄN PATOLOGI Del II Symtom-diagnos-behandling Allmänpatologiska begrepp InflammationFeberSår Sammanställd av Kent Stening LNU

It (itis) = inflammation Ex: tendinit, otit, myokardit, meningit, appendicit

Inflammation v/s infektion   Inflammation är kroppens generella svar på skada, oavsett orsak.   En infektion är orsakad av intrång av någon form av mikroorganism   En infektion kan således leda till en inflammation

tuberkelbakterie

Exempel på orsaker till inflammation

Indelning av inflammation   Akut -Från skada, tre veckor -Leukocyter aktiva (neutrofila = fagocytos) (Basofila = signalering) -Makrofager = styrning -Trombocyter tätning av skada samt signalering   Kronisk -efter 3 veckor -Lymfocyter engagerade Makrofager fagocyterar

Inflammationssvarets syfte 1)Avgränsa 2)Avlägsna 3)Ersätta

Vad händer vid vävnadsskada? Key Trombocyt PG Makrofag Mastcell Granulocyt SP/CGRP blodkärl skada nervfiber Tyst afferent

Kärlreaktionen

Symtombild  Rodnad (ökade genomblödningen)  Svullnad (endotelet öppnas, infl.exsudat)  Smärta (retning av smärtafferenter)  Värmeökning (ökade genomblödningen)

Lab. diagnostik av intresse   CRP (C-reaktivt protein) – –Generellt högre stegring vid bakteriell inf.   SR (sänkningsreaktion) – –♀<20mm – –♂<15mm   Diff (differentialräkning av leukocyter) – –Fördelningen mellan eosinofila, basofila, neutrofila och granulocyter ändras för olika tillstånd.   B-LPK (leukocytpartikelkoncentration) – –Vid bakt.inf stiger granulocyter mest – –Vid virös inf. stiger lymfocyter mest

CRP (snabb-sänka) CRP aktiverar vid cellskada / infektion leukocyter och komplementsystem

BEHANDLNG FOSFOLIPIDER ARACHIDONSYRA INFLAMMATION PROSTAGLANDIN COX STEROIDER ASA/NSAID PARACETAMOL?

STEROIDER

STEROIDER, biv.-bild   Minskat infektionsförsvar   Vätskeretention   Osteoporos   Omfördelning av fettvävnad   Vävnadsnedbrytande   Maskulinisering   Tillväxthämning   Psykiska symtom

Biv.II   Skillnad mellan administrationssätt och dosering   Kan administreras: -Lokalt -Per os -aresol

ASA/NSAID   Effekt: -antiinflammatorska (antiflogistika) -febernedsättande (antipyretiska) -smärtlindrande (analgetiska)   Verkar via oselektiv cox-hämning (1&2)

ASA   Albyl   Magnesyl   Treo   Biverkningar -Hematologiska, påv. tro,mbocyterna icke reversibelt -CNS symtom, yrsel, öronsus, huvudvärk -Allergi -Bronkkonstriktion hos astmatiker (ca 10% drabbas) -Barn med feber ska ej ha ASA (akut encefalopati)

NSAID JAG ÄR IPREN, DEN INTELLIGENTA VÄRKTABLETTEN Hämmar trombocyterna reversibelt, men annars liknande biverkningsbild som ASA IPREN Voltaren Toradol Naprosyn

PARACETAMOL   Saknar ASA/NSAID`s biverkningsbild, allergi kan förekomma. Dock mkt giftiga vid överdosering.   Ex preparat: -Panodil -Alvedon -Curadon Beskriven dödlig dos: Vuxen = 15-20g Etyliker = 10g 3,5 åring = 5g Påverkar levern antidot; acetylcystein

ALLMÄN PATOLOGI Del III Symtom-diagnos-behandling Allmänpatologiska begrepp Inflammation Feber Sår Sammanställd av Kent Stening LNU

FEBER  Feber uppkommer när ens försvarssystem är engagerat och åtföljs ofta av: -allmän sjukdomskänsla -matthet-aptitlöshet-huvudvärk

Varför feber?   Makrofager skickar i väg cytokiner (IL1) som påverkar temperaturcentra i hypothalamus   Den höjda temperaturen gör miljön ogynsam för inkräktare och påskyndar kroppens egna produktion av hjälpproteiner

Mätning   Rektalt   Örat   Oralt   Axillart

Behandling = symtomatisk   Bistå med dryck   Hålla temperaturen måttlig   Febernedsättande (vid behov)

SÅR Definitioner: -Erotion = ytligt sår, slitage på hud/slemhinna -Vulnus = penetrerat våld, ex kirurgi -Ulcus = patologisk process

REGENERATION v/s LÄKNING   REGENERATION = fullständigt återskapande av ursprungsvävnaden   LÄKNING = återskapande av vävnad av annan än ursprungsvävnad (bindväv)

SÅR   De akuta såren delas in i: traumatiska sår kirurgiska sår   De kroniska såren indelas i : diabetessår trycksår venösa sår ischemiska sår

SÅRLÄKNNG   Koagulation   Cellmigration   eliminering av främmande material och bakterier   vävnadsnybildning och remodellering

SÅRLÄKNINGSPROCESSEN  Inflammationsfasen -trombocyter (koagelbildning-fibrinutfällning) -Makrofager & leukocyter (inflammationssvar)  Proliferationsfasen - Fibroblaster aktiveras (bindväv) -Endotelceller stimuleras (angiogenes) -Epitelceller väger in  Remodelleringsfasen -Minskat inflammationsengagemang -Kärlen tillbakabildas (ärret bleks med tiden) GRANULATIONSVÄVNAD

LÄKNINGSHÄMMANDE FAKTORER  Stor vävnadsskada  Främmande kropp  Infektion  Läkemedel -Cortison-Cytostatika -Immunsänkande läkemedel  Nedsatt cirkulation  Anemi / proteinbrist  C-vitaminbrist  Zinkbrist