TIE – studien Tools Identifying Exacerbations En prospektiv studie för att identifiera orsaker till exacerbationer.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
IT för personlig vård av kroniskt sjuka
Advertisements

Mårten Lagergren Gysinge 5 oktober 2011
Kristin Falk, leg.ssk, Fil.dr. Jonna Norman, leg.ssk, MBSR instruktör
Förbättrat omhändertagande av pneumonipatienter i slutenvård Problematik: Ökande antibiotikaresistens ställer krav på att vi ger rätt antibiotikaterapi.
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
IT-baserad hemvård av hjärtsviktspatienter
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Eventuella vårdskador, patienter att utreda
Landstinget i Värmland Primärvårdens FoU-enhet
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Förebyggande åtgärder undernäring
Den ljusnande framtid är vård
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården Kvalitets och utvecklingsarbete i Stockholms läns landsting Sonja Modin, allmänläkare Centrum.
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
REHSAM-3 i Norrbotten Interaktiv,web-baserad smärtrehabilitering med coaching jämförd med multimodal rehabilitering
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast.
ALF- och Fakultetsmedel Lunds Universitet 2007 Yvonne Giwercman, Pirkko Härkönen, Helena Jernström, Ewa Roos, Gunilla Westergren-Thorsson PROJEKT AKKA.
Landstinget i Uppsala län 2014
Epidemiologi Resistensproblematik Råd Information
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Farmakologisk behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Läkemedelsgenomgång som verktyg för kvalitetsarbete på äldreboende
Riktlinjernas viktigaste konsekvenser för vården av astma
SLUTSATS Kvalitetsregistren innehåller generellt relevanta basuppgifter avseende patient, behandling och resultat. Om en specifik frågeställning inkluderas.
Kapitel 1 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Om Din hälsa Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
Patientens läkemedelsinformation Projektet Stockholms läns landsting samarbetar med Region Skåne och Västra Götalands regionen för att ta fram ett stöd.
Fallförebyggande arbete
AVGRÄNSNIGNAR Läkemedelsbehandling-ej grundbehandling KOL Astma: läkemedelsbehandling endast ej välkontrollerad. Vissa undergrupper barn och gravida.
Astma och allergier – effekter av miljön?
Förbättringsområde KOL. Bakgrund KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) är en folksjukdom som oftast är en följd av mångårig rökning. Rökstopp är enda.
Astma eller KOL? ACOS?? Asthma & COPD overlap syndrom Docent Anne Lindberg, överläkare Institutionen för Klinisk Medicin och Folkhälsa, Umeå Universitet.
Skolsköterskors inställning till och erfarenhet av HPV- vaccinationsprogrammet Maria Grandahl, sjuksköterska, doktorand, Christina.
Uppföljning av införandet av nya läkemedel 2011 till 2015.
Gapminder Verktyg för att visualisera statistik för effektiv analys och uppföljning vid 1.Verksamhetsutveckling och jämlikhetsanalys 2.Samhällsbyggande.
Målvärden 12 månader efter hjärtinfarkt, enligt SEPHIA 2010 * Rökstopp * Blodtryck under140 * LDL under 2.5 * Fysisk träning Endast 2 av 10 patienter (18.
Antisekretorisk faktor ”Mirakelmedel” som lindrar diarré, yrsel och mjölkstockning.
Bodil Björ Albin Stjernbrandt Bengt Järvholm.
Hälsoprat. Hur står till med hälsan?  Astma & Allergier  Cancersjukdomar  Diabetssjukdomar  Förhöjt blodtryck  Inkontinensbesvär.
DIVISION Närsjukvård Astma/KOL-mottagning Sjuksköterskans roll Caroline Stridsman Fil dr. i omvårdnad, Leg. ssk.
SPOR kvalitetsregister Åsa Kölerud, Joel Damberg, Patrik Eliste och Linda Engblom SPOR:s användarmöte, 24 oktober 2014.
Riksrevisionen Effektivitetsrevision - Oförbrukade forskningsbidrag HfR Tammsvik november 2010 Nina Gustafsson Åberg
2016 ASTA dagarna 2016 Harmonisering med riktlinjerna! Kerstin Fjällman Schärberg Rikskoordinator Bitr. Registerhållare
Jerker Porat Framgångsrik Ma- och NO-undervisning för ett framgångsrikt industriland.
Senior Alert. Senior Alert i korta drag Nationellt kvalitetsregister Förebygga ohälsa inom munhälsa, nutrition, fall och trycksår Ett arbetssätt Ett teamverktyg.
Stöd till efterlevande till cancerpatienter som vårdats inom den avancerade hemsjukvården Ingrid Nilsson Maria Carlsson Sjukvårdsteamet Uppsala Uppsala.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer, hur berör det oss sjuksköterskor? Ann-Britt Zakrisson Ordförande i ASTA Distriktssköterska, med dr UFC/HTA-enheten.
COPD6-mätning sparar tid
CANNABIS OCH ALKOHOL – Hur ser kopplingen ut idag bland unga –
Skicka data till SPOR Stockholm 17 mars 2017 Linda Engblom
Regionala DiabetesRådet (RDR) i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Sampers användardag Christian Nilsson
Inspektioner vid akutmottagningar i Värmland och Gävleborgs län
Utvärdera effekt av FIR ljus över AV fistel.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Fickultraljud för hjärtdiagnostik
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Vård på distans av diabetiker inom Närhälsan
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Oplanerad mottagning med IT stöd ger kraftiga förbättringar i telefontillgänglighet, produktivitet, kvalitet och arbetsmiljö Presentation av oss, Varför.
Rökstopp i samband med operation
Riskbruk av alkohol vid psykisk sjukdom, störning
Pilotprojekt – sjukgymnastbesök över internet
Bättre liv för sjuka äldre
För få KOL patienter kommer på planerade besök efter exacerbationer - resultat från TIE-studien Lise-Lotte Sundgren1, Marieann Högman2, Andrei Malinovschi2,
Nationellt kvalitetsregister och nyckeltal
Astma och KOL Inhalationsbehandling, AKT, CAT och screening av KOL
Presentationens avskrift:

TIE – studien Tools Identifying Exacerbations En prospektiv studie för att identifiera orsaker till exacerbationer

Bakgrund Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är ett ökande hälsoproblem och kostar samhället ca 13 miljarder kronor per år Antalet kvinnor som dör i sjukdomen har ökat med 32 % de senaste 10 åren i Sverige Det saknas kunskap om vad som förutsäger exacerbationer

Syfte med TIE studien Att hitta de bästa verktygen för att identifiera KOL patienter med risk för exacerbationer i en observationsstudie i primär- och specialistvård Att undersöka vilka baslinjekaraktäristika som predicerar en snabbare försämring av lungfunktionen

Forskningsfrågor Finns samband mellan fysisk arbetsförmåga, inflammationsprofil och exacerbationer? Ger avancerade lungfunktionstester ett mervärde vid riskbedömning? Hur fungerar inhalationstekniken? Finns en skillnad mellan män och kvinnor?

Forskare och doktorander* Marieann Högman, Kristina Bröms, Hirsh Koyi, Eva Brandén, Regina Bendrik*, Johanna Sulku*, Alexandra Thornadtsson*, Margareta Gonzales Lindh* Andrei Malinovschi, Hans Hedenström, Christer Janson, Jens Ellingsen* Karin Lisspers, Björn Ställberg Jonas Lundkvist Forskningspersonal Lotta Sundgren, Anneli Spolander, Katarina Nisser, Anita Åkerman, Shumi Omar

Vilka undersökningar görs i studien? F E NO 30 m 30 s Kemlab. + biobank Apotekare Fysioterapeut

Hur rekryteras patienterna i Gävle Antal Astma/KOL sköterska 75 * Fysioterapeut12 Föreläsningar12 Reportage i pressen20 Lungmottagningen31 Akutmottagningen21 Annan9 Totalt189 * varav 45 kommer från en enda Astma-KOL sköterska

Protokoll Inklusion i studien 1-års uppföljning 2-årsuppföljning Databearbetning Frågeformulär, NO resultat, lungfunktion, blodanalyssvar, läkemedelsgenomgång mm. Data matas in kodat i ett Excel ark på datorn med ”back up” funktion Alla data från de 3 landstingen sammanförs för statistiska beräkningar i gemensam databas ✓ ✗

Delresultat * implementering pågår Demografiska data n=354 GOLD 1 n=26 GOLD 2 n=194 GOLD 3 n=98 GOLD 4 n=36 Kvinna/Man12/14110/8464/3418/18 Ålder medel (kvartil)69 (66,75)68 (63,74)69 (64,74)70 (66,76) Röker nu*9 (35 %)57 (30 %)20 (20 %)8 (22 %) Exacerbationer ≥2/år (självrapporterade) 2 (8%)32 (16 %)32 (33 %)14 (39 %) * Ingen statistisk skillnad mellan rökvanor bland män och kvinnor

Delresultat Fysiska testerRegina Bendrik InhalationsteknikJohanna Sulku Kvävemonoxid (NO) Marieann Högman

Enkla fysiska tester vid KOL Resultat från TIE-studien Regina Bendrik Leg fysioterapeut, doktorand

Bakgrund Fysiska tester kan förutsäga för tidig död och exacerbationer men kan vara tidskrävande och för patienten ansträngande 6-minuters gångtest 1-min uppresning från stol Antal steg/dag

Specifikt syfte 30 s Chair-stand test 30 m gång Att undersöka om enkla fysiska tester kan förutsäga framtida exacerbationer

Metod Inklusion av patienter pågår Spirometri-verifierad KOL-diagnos Indelning i sjukdomsgrad enl. GOLD 1-4 Fysisk kapacitet bedömdes genom - 30 s Chair-stand test - 30 meters gångtest Frågeformulär om exacerbationer senaste året

Slutsats Det finns ett samband mellan undersökt fysisk förmåga och självrapporterad försämringen det senaste året 2-års uppföljning i TIE kohortstudien kanske kan visa om 6-min gångtest kan ersättas med enklare tester för att förutsäga en exacerbation

Inhalationsläkemedel vid KOL Bildkälla: Janusinfo Resultat från TIE-studien Johanna Sulku Apotekare, doktorand

Inhalationsteknik En korrekt användning av inhalatorer är en förutsättning för en meningsfull och effektiv läkemedelsbehandling. Viktigt att lära patienten att inhalera rätt med sin inhalator och följa upp inhalationsteknik vid varje patientmöte!

Syfte Att utvärdera inhalationstekniken hos KOL- patienter i TIE-studien

Metod Inklusion av patienter pågår Observation av inhalationsteknik Bedömning med en standardiserad checklista Specifika frågor om patienterna hade fått - information om korrekt inhalationsteknik - inhalationstekniken kontrollerad under det gångna året

Resultat - vilka fel görs 1.Patienten kan inte öppna inhalatorn 2.Patienten håller inhalatorn i fel riktning 3.Patienten kan inte ladda inhalatorn 4.Patienten andas ut genom inhalatorn

Resultat - information och kontroller 1.En stor andel av patienterna har inte fått information om hur inhalatorn fungerar 2.Lika stor andel har inte fått sin inhalationsteknik kontrollerad

Slutsats Många patienterna skulle behöva korrigera sin inhalationsteknik Få patienter uppgav att de hade fått: - information om korrekt inhalationsteknik - sin inhalationsteknik kontrollerad

NO (kvävemonoxid) H 2 S (vätesulfid) CO (kolmonoxid) När jorden skapades fanns 3 gaser Därför måste NO gasen vara viktig!

NO – en mediator med många funktioner Försvar

Analysatorer Elektrokemisk metod Bärbara F E NO 50 Kliniska och forsknings instrument chemiluminescence F E NO 50 C A NO J aw NO C aw NO D aw NO

Bidrag av NO från olika delar av lungan A. Fick. Die Medizinische Physik, Braunschweig: Druck und Verlag von Friedrich Vieweg und Sohn, kompartment modell Hur gör man?

Ökad C A NO – ett tecken på svårighetsgrad? Lehtimäki et al. ERJ 2002 Lehtimäki et al. J Asthma 2005 n=40 n=23

Vilket värde ska en astma patient ha? 1 = innan medicinering 2 = en vecka med ICS Högman & Meriläinen Upsala J Med Sci F E NO 0.05 ppb 12 Fallstudie - Atopic asthma Friska kontroller D aw NO C aw NO 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 C A NO

Thorandtsson et al. J Breath Res F E NO 50 <20 ppb F E NO 50 >35 ppb F E NO ppb C aw NO ppb ICS µg Friska kontroller Dweik et al. Am J Respir Crit Care Med 2011

J aw NO (luftväg)C A NO (alveolärt) nl min -1 ppb kontrollrökare rökstopp * * Rökstopp efter 4 veckor Högman et al. Clin Science 2002 kontrollrökare rökstopp

Utvidgad NO analys vid KOL Högman et al. Resp Med 2002 C A NO korrelerar till 6 min gång test J aw NO sänkning har ett samband med minskade symtom McCurdy et al. JBR 2014

Slutsats F E NO 50 ger information om inflammatoriska celler Ett ökad NO analys ger en karakteristik av KOL patientens NO produktion

Tack från TIE-studien Region Gävleborg: Marieann Högman Kristina Bröms Hirsh Koyi Eva Brandén Johanna Sulku* Regina Bendrik* Alexandra Thornadtsson* Margareta Gonzales Lindh* Landstinget i Uppsala län Andrei Malinovschi Hans Hedenström Christer Janson Jens Ellingsen* Landstinget Dalarna Karin Lisspers Björn Ställberg Uppsala universitet Jonas Lundkvist