Processbaserat arbete i Primärvården Kliniska processer; KOL, diabetes typ 2, artros knä/höft.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Här skriver ni in ett namn på ert förbättringsarbete
Advertisements

Roller för ledning och styrning av verksamhetsövergripande processer
Visionen för Regionalt cancercentrum väst:
DIVISION Primärvård VAS-administratörsträff
”Att skriva recept” En metod för individuell ordination av fysisk aktivitet.
Vårdval Halland Plus HSS KM1.
PV-kvalitet erfarenheter från Jokkmokk. Statistik antal diagnoser enligt önskemål från förra läkarmötet (underlag i diskussion om val av diagnos för.
I Ledningssystem för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess i VGR anges att: Regionens verksamheter ska ha en aktiv roll i en kring individen.
U t v e c k l i n g s c e n t r u m Chefsdagen 5/
1. Detta är ett förslag på upplägg/rubriker som ni kan använda er av när ni ska dokumentera/presentera vad ni gjort i ert.
Demensprojekt Tranebergs vårdcentral Bromma H:\FÖRELÄSNINGAR(2)\21 demensdagen 15 sept 2011\00 demensdagen 15 sept 2011(6EL).doc ”med kunskap och engagemang.
Ett processinriktat arbetssätt
Välkommen till Ledardagen!
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Genombrottsmetoden.
Genombrottsmetoden.
Beskrivning av strukturen för ledning och styrning i samverkan 4 utgångpunkter är grunden i arbetet 1.Gemensamma värderingar 2.Hälsosamt åldrande 3.Samband.
Mäta för att leda Introduktion skapa förutsättningar att förstå sammanhang, identifiera förbättringsarbeten och följa dess effekter på resultat.
Ramverk för patientmedverkan
Carolinaprojektet - ett utvecklingsprojekt inom Allmänpsykiatrin i Uppsala.
Utvecklingscentrums uppgift
Detta är God Vård.
Värdekompassen Arbetsblad 1 För arbete med Värdekompassen
Metoddokument ”Processorienterat arbetssätt”
Helene Kastemyr, hälsovalschef, LD
Våga visa resultat i kulturverksamhet! Lena Dahlstedt Biträdande stadsdirektör
Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK
Roller för ledning och styrning av verksamhetsövergripande processer
Kvalitetssäkrad välfärd Torkel Wadman
NU-sjukvården. Tiderna förändras Krav och förväntningar ändras samtidigt som sjukvården utvecklas och förändras. Det är dags att tänka nytt.
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
U t v e c k l i n g s c e n t r u m BRA MOTTAGNING - ett utvecklingsprogram med fokus på tillgänglighet och vårdmiljö.
Stöd till införandet av nationella riktlinjer om sjukdoms- förebyggande metoder Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Intern kommunikation och externa påverkansstrategier
Riktlinjernas viktigaste konsekvenser för vården av astma
Stroke/TIAprocessen                                                                      
Rehabiliteringsmedicin Jönköping. Agenda Presentation Uppdraget RMPG Senaste minnesanteckningar 2009 Årsrapport 2010 Hur arbetar vi fortsättningsvis?
Vårdval Kronoberg /1 Vårdval Kronoberg - fakta om modellen.
Årsrapport 2013 RMPG Rehabilitering och smärta. Aktiva grupper 2014 Ryggmärgsskador FoU Smärta.
Regionala utvecklingsprojekt Sofia Kialt. Aktiviteter 2013 Nationell kunskapsstyrning Utveckla verktyg och arbetssätt Pilotarbete Diabetes.
Från riktlinjer och evidens till förebyggande i praktiken Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne.
Kort presentation av vad vi gör
Regionalt förbättringsarbete Processen coloncancer som exempel
Ett system är perfekt designat för att nå precis det resultat det alltid givit…Gäller det förbättringsarbete också?
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Sofia Carlsson FYSS FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. En handbok i fysisk aktivitet för hälso-
Kunskapsstyrning. NPR Depression och ångest (under etablering) NPR Barn och ungdom (under etablering) NPR Diabetes Värd Sydöstra NPR Astma och KOL Värd.
Eget arbete till workshop Västerbottens läns landsting.
Säker knä- och höftprotesprocess. Syftet med förbättringsarbetet Att förbättra och standardisera omhändertagandet av de personer som har tecken på knä-
Primärvårdskvalitet - Region Uppsala
Ramverk för patientmedverkan
Patientsäkerhetskonferens
SUHF:s & UK-ämbetes Rektorsprogram 1 - Ledningsgrupper
Tips på verktyg som stöd i förbättringsarbetet
Patientens Egen Provhantering.
Förbättringsarbete- tillgänglighet på Hälsans vårdcentral 1 år 2016
HbA1c <50 efter kost beh
Sfams fortbildningsportal
Kvalitetsarbete diabetes
Hur kan jag värdera min enhets säkerhet?
Processöversyn Iatrogent – av vården orsakat läkemedelsberoende
Hälsofrämjande arbete på Vårdcentralen Domnarvet
Katarina Eeg-Olofsson Diabetesmottagningen SU/Sahlgrenska
Regionalt cancercentrum Sydöst - platsbesök 30 september 2014
Värdekompass för Diabetes Typ 2 ICD: E11
Processen för Balanserad styrning - steg 2 Mätning-Mätresultat
Styr- och ledningssystem för specialiserad sjukvård
Riksföreningen för anestesi och intensivvård
Helén Kastemyr Hälsovalsenheten
”Om vi inte vet vart vi ska spelar det ingen roll vilken väg vi tar”
Sammanfattning.
Presentationens avskrift:

Processbaserat arbete i Primärvården Kliniska processer; KOL, diabetes typ 2, artros knä/höft

Här vill jag vara patient - Här vill jag arbeta Det spelar ingen roll vem jag får träffa eller vilken vårdcentral jag väljer, jag är säker på att få samma kvalitet oavsett.

Är vi så bra vi kan bli för våra patienter?

Diabetes Astma Depression KOL Hjärtsvikt Ryggbesvär Övriga patienter 80% av patienterna Processerna Processdesign Diagnoser Artros knä/höft ÖLI, UVI, hals- och öronbesvär Uppföljning 80% av patienterna finns inom 11 diagnoser

Kommunikation och förankring av processarbete i Primärvården

En process är en återkommande kedja av aktiviteter som skapar värde för patienten ”Patientens väg genom vården”

Varför ska Primärvården arbeta med kliniska processer?

Varför arbeta med kliniska processer?

Klinisk process i Primärvården, exempel KOL Kvalitetshandboken i Primärvården Sökord: KOL klinisk process

Så här har vi tagit fram de kliniska processerna Nationella riktlinjer och vårdprogram utgångspunkt Deltagare från vårdcentralerna i processteamet – alla professioner BEON Patientens väg - ”patient-hatten på” Alla har kännedom om helheten – därefter gå in på delarna Undvika överarbete Våga lämna vissa arbetsmoment – tillit till varandra Journaldokumentation – system som stödjer e-hälsolösningar Resultatuppföljning – val av parametrar

Stöd Verksamhetschefens roll Skapa förutsättningar Initiera, efterfråga, följ upp Processledare Chefsläkare Yrkesföreträdare Professionssamordnare Verksamhetsutvecklare Patienter Medarbetare

Vad vill vi åstadkomma? Hur gör vi/jag idag? Förbättringsmöjligheter Idéer till förbättringar AGERA STUDERA GÖR PLANERA Förbättringsarbete vid införandet T ex GAP, 5 varför T ex Kaizen-lapp, PDSA

För att veta hur det går måste vi mäta Resultatparametrar (t ex livskvalitet, smärta, HbA1C) Processparametrar (t ex aktiviteter som spirometri och artrosskola)

Vårdcentralens införande av kliniska processer KOL, artros höft/knä och diabetes typ 2

Navet/Sjukvård/A-Ö/Kliniska processer i Primärvården Här samlar vi information om kliniska processer och stöd för införandet av dessa på vårdcentralen.

”If you want to go fast, go alone. If you want to go far, go together.”