Hbtq-diplomera din mottagning! Utbildningstillfälle 1

Syftet med att hbtq-diplomera För att förbättra såväl bemötandet av som arbetsmiljön för hbtq-personer inom hälso- och sjukvården. Alla har rätt att känna sig inkluderade.

Utbildningen ska resultera i att kursdeltagaren förvärvar kunskap om: 1.Heteronormativitet och dess konsekvenser 2.Innebörden i grundläggande begrepp 3. Hbtq-personers livsvillkor och hälsosituation 4. Leva upp till landstingets/regionens värdegrund om jämlik vård Utbildningsmål tillfälle 1

1.Vårdar vi patienter eller normer? Om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. 2.Hbtq-begrepp 3.Hbtq-historia 4.Om hbtq-personers hälsosituation Agenda för utbildningstillfälle 1

Det finns inte någon person som inte själv har en mängd förutfattade meningar om grupper av människor. Vi är alla en del av att skapa och återskapa normer. Alla som är en del av ett samhälle blir präglad av det samhällets sätt att sortera människor, även den som aktivt arbetar mot diskriminering och för inkludering. Utgångspunkt

Hur verkar normer? Nämn några exempel på normer Normer och makt Normer

Hur verkar normer? Komma ut (berätta att en bryter mot normen) Det enhetliga vi-et Skämt på vems bekostnad? Normer

Heterosexualiteten tas för given (alla hetero/cis till motsatsen bevisas) ses som utgångspunkt eftersträvansvärd norm har självklart företräde Heteronormativitet

Utgår från att det finns två separata biologiska kön och att vi föds in i ett av dessa. Till dessa kön hör vissa beteenden, könsstereotyper, som alla förväntas följa. Det förväntas också att alla är och agerar som om de är heterosexuella, samt att de vill leva i tvåsamhet. Heteronormativitet

Hur du får reda på om en leksak är till för en pojke eller flicka – en guide Behöver du använda genitalierna för att leka med den? JA Den här leksaken är inte till för barn. Leksaken passar barn av alla kön. NEJ

Juridiskt sett tre sexuella läggningar: Heterosexualitet Homosexualitet Bisexualitet …i verkligheten långt fler Sexualiteter

Juridiskt sett två kön: kvinna och man …i verkligheten långt fler Kön

HBT HBTQ HBTIQ På engelska: LGBT, LGBTQ, LGBTIQ Förkortningarna

Hbtq-begreppet

H Homosexualitet, homosexuella Bögar, lesbiska, flator, gay, queer Samkönat begär, samkönade relationer MSM och KSK Hbtq-begreppet bokstav för bokstav

B Bisexualitet, bisexuella Hbtq-begreppet bokstav för bokstav

Biologiskt kön - bl.a. yttre och inre ko ̈ nsorgan, hormonniva ̊ er, kromosomer. En skala. Juridiskt kön - folkbokfo ̈ ring, id-handlingar, personnummer. Två i Sverige. Könsidentitet – mentalt kön, det ko ̈ n man sja ̈ lv ka ̈ nner sig som Könsuttryck - ha ̊ r, smink, kla ̈ der, kroppsspra ̊ k, ro ̈ st m.m. Valda och icke- valda aspekter. Det ko ̈ n andra ser en som. Många aspekter på kön

Tvåkönssystemet/normen Att det finns endast två kön Att alla människor tillhör ett av dessa två Att det biologiska könet är vad som bestämmer en persons könsidentitet och könsuttryck En del av heteronormativiteten Normer om kön

T Transpersoner Tre huvudtyper av transpersoner Binär (transsexuell, transkille, transtjej) Icke-binär (nongender, agender, intergender, genderqueer, genderfluid) Trans huvudsakligen i fråga om könsuttryck, ”klä om” vs. ”klä ut” (transvestit, crossdresser) Hbtq-begreppet bokstav för bokstav

Q Queer Hbtq-begreppet bokstav för bokstav

Cisperson cis – på samma sida Transperson trans – överskrida > Biologiskt kön > Juridiskt kön > Könsidentitet > Könsuttryck När det sammanfaller, och inte

Biologiskt kön Juridiskt kön Könsidentitet Könsuttryck Kön Vad är egentligen kön för något?

Cispersoner och transpersoner De olika könen hänger ihop enligt normen: Cisperson De olika könen överensstämmer inte med normen: Transperson Några exempel på transidentiteter: Transsexuell Könsidentitet ≠ Biologiskt & juridiskt kön Transvestit Könsuttryck ≠ Biologiskt & juridiskt kön Transgender KönsidentitetIntergender Non-gender

Paraplybegrepp Trans är kort för transperson, som är ett paraplybegrepp för några av de personer som bryter mot samhällets normer kring kön, könsidentitet och könsuttryck. Det inbegriper människor som vill ändra juridiskt kön, som inte känner sig bekväma som varken kvinnor eller män, män som klär sig i kvinnokläder, artister som klär om till ett annat kön när de uppträder eller de som helt enkelt är osäkra på sin könsidentitet.” Källa: Transformering.se Transperson

STI och hiv bland KSK Krav för att fastställa ny könstillhörighet enligt 1972 års lag (senast reviderad 1 juli 2013): Över 18 år (kan få hormoner tidigare) Folkbokförd i Sverige (Tvångssterilisering genomfördes fram till 1 juli 2013) Juridikens fördelar och nackdelar

Olika juridiska kön

STI och hiv bland KSK 1.Remiss till utredningsenhet från psykiater eller annan behandlare som har god kännedom om individens situation och upplevelser 2.Utredning med psykiater, kurator och psykolog (1-2 år) som kan leda fram till diagnos transsexualism 3.Real-life-test (minst ett år) Under tiden kan behandling inledas hos exempelvis logoped, endokrinolog och plastikkirurg 4.Ansökan hos Socialstyrelsens rättsliga råd 5.Ny juridisk könstillhörighet 6.Ev. könskorrigerande kirurgi Utredningsgång

Könskorrigering – medicinsk och juridisk process för att ändra kön (snarare könskonfirmering än könskorrigering)

Male-to-Female (transkvinnor) Hormonbehandling Logopedisk behandling Hårborttagning Kirurgisk behandling genitalt Female-to-Male (transmän) Hormonbehandling Mastektomi Kirurgisk behandling genitalt (?)

Toaletter och omklädningsrum Personnummer Den tidigare tillämpningen av namnlagen Pronominatvånget Brist på könsneutralt vardagsvokabulär Konsekvenser i vardagen – under transparaplyet

Nutida diskussion – men begreppet ”lanserades” redan 1966 Begreppet kommer från början från jämställdhetsförespråkare och språkforskare och inte från hbt-rörelsen Könsneutralt pronomen Hen (också i objektsform, snarare än henom) Könsneutrala pronomen finns i många språktraditioner, ex. finska, estniska, ungerska, kinesiska, persiska, swahili och turkiska. Hen, den, han, hon

Hon tog det jättebra, i det att hon inte tog avstånd eller kom med några kränkande frågor eller så. Hon sa »Det här är jättejobbigt för mig, eftersom jag inte vet vad som rör sig i huvudet på dig.« Den reaktionen var fullt förståelig tycker jag. Det är ju ingen människa i världen som kan förstå vad som rör sig i huvudet på mig, hur mycket jag än försöker förklara det. Det är ingen som kan leva sig in i det. Jag tror hon kände sig lite maktlös för att hon inte kunde hjälpa till, men hon gjorde verkligen allt hon kunde. ’Alex’ ur rapporten ”Är du kille eller tjej?” Aspekter på bemötande – under transparaplyet

Min psykolog sa att »jag har inte så mycket transkompetens men det ska inte gå ut över dig. Jag ska se till att är det något jag inte förstår så kommer jag skaffa mig den kompetensen.« Och det kändes väldigt bra, för man har ju hört historier där människor nästan fått undervisa sina psykologer. Där har fokus legat på att berätta för den personen vad trans är, eller vad hbt är. Att fokuset inte har legat på vad man kom dit för utan att man ska berätta om hbt. Och det blir också så väldigt fel. ’Henrik’, ur rapporten ”Är du kille eller tjej?” Aspekter på bemötande – under transparaplyet

1972: Lagen om fastställelse av könstillhörighet i vissa fall 1979: Homosexualitet upphör klassas som psykisk sjukdom 2001: RFSL beslutar att transpersoner ska inkluderas i RFSL:s målgrupp 2007: Transgender Day of Remembrance uppmärksammas för första gången i Sverige 2009: Uppdaterad diskrimineringslag 2009: Socialstyrelsen avskaffar diagnosen transvestism – transvestiter anses inte längre ha en psykisk störning 2009: Namnlagens tillämpning ändras så att alla myndiga personer får ha vilket namn de vill, oavsett juridiskt kön. Hbtq-historia

2010: Socialstyrelsen utreder könsutredningarna och kommer fram till att det finns flera fel och brister, som mycket olika vård beroende på var man bor och hur gammal man är. Bättring utlovas. 2012: PRV avgör att personer som fyllt 12 år (men är under 18 år) får ha vilket namn de vill, med alla vårdnadshavares samtycke 2013: Den som vill byta juridiskt kön i Sverige måste inte längre vara svensk medborgare. Däremot måste man vara folkbokförd i Sverige. 2013: Tvångssteriliseringar upphör av transsexuella Hbtq-historia

Sex stora studier/rapporter har gjorts i Sverige mellan för att kartlägga hbt-personers hälsosituation och livsvillkor. Folkhälsomyndigheten – Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation Folkhälsomyndigheten – Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland hbt- personer Folkhälsomyndigheten – Vem får man vara i vårt samhälle? Folkhälsomyndigheten - Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor – Om unga hbtq-personer – HÄLSA Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor – Om unga hbtq-personer – FRITID Vad får heteronormen för konsekvenser?

Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande var dubbelt så stor bland homo- och bisexuella som hos den övriga befolkningen Unga homo- och bisexuella kvinnor hade hög förekomst av oro, ängslan och ångest. Bisexuella i medelåldern visade samma höga ohälsotal Större risk för suicid! Andelen som någon gång aktivt försökt ta sitt liv var dubbelt så stor hos homo- och bisexuella som hos övriga befolkningen Folkhälsomyndigheten – Hälsa på lika villkor Psykisk ohälsa

Suicidförsök Andel män och kvinnor som någon gång försökt ta sitt liv, fördelat efter sexuell läggning och ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, 2014, Folkhälsomyndigheten

Hälsan bland transpersoner i Sverige Drygt 50% har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd (73% i den generella befolkningen) Drygt 50% uppger att deras arbetsförmåga eller vardag är nedsatt på grund av fysisk eller psykisk sjukdom. 15% har känt sig mycket stressade under de senaste veckorna (3% i den generella befolkningen) Andel som de senaste 12 månaderna… …allvarligt övervägt att ta sitt liv: 36% (6% i den generella befolkningen) …försökt ta sitt liv: 5% (1% i den generella befolkningen) Ca 30% har någon gång försökt ta sitt liv. Folkhälsomyndigheten (2015) – Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner

Sexuell hälsa bland transpersoner i Sverige Kan leva sexuellt på det sätt som de själva önskar 39% helt eller i stort sett 32% inte alls Vetskap om mottagning där man kan testa sig och få bra bemötande 37% känner inte till en sådan 63% känner till en sådan Sex mot ersättning 10% har någon gång fått ersättning för sex. 3% har fått ersättning vid ett tillfälle 7% har fått ersätting vid flera tillfällen Olika typ av bakgrund till sex mot ersättning! Folkhälsomyndigheten (2015) – Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner

Förtroende för samhällsfunktioner Andel av respondenterna som uppger lågt förtroende för respektive samhällsfunktion 71% Riksdagen samt Arbetsförmedlingen 65%Landstings- och kommunpolitiker 60%polisen 51%skolan 43% Sjukvården 65% har fått ett bra bemötande och bra hjälp i mötet med sjukvården. 28% har blivit dåligt bemötta på grund av transerfarenhet. 5% har blivit vägrade vård på grund av transerfarenhet. Sjukvårdspersonal har vägrat använda respondentens önskade Namn13% Pronomen19% Folkhälsomyndigheten (2015) – Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner

Högre förekomst av smärtproblematik från kroppen Högre förekomst av ”långvarig sjukdom” (ej definierat vilken) Lägre förekomst av övervikt och fetma Lägre frekvens av fysisk aktivitet hos homo- och bisexuella och ännu lägre hos transpersoner Folkhälsomyndigheten– Hälsa på lika villkor Fysisk ohälsa

Högre förekomst av rökare bland homo- och bisexuella Högre förekomst av alkoholberoende bland homo- och bisexuella. Fler transpersoner hade ännu mer riskabel alkoholanvändning Högre förekomst av cannabisanvändning hos unga homo- och bisexuella. Folkhälsomyndigheten – Hälsa på lika villkor Beroendeproblematik

20 % av kvinnorna har blivit avrådda från cytologprovtagning eftersom de inte riskerar HPV-smitta. 2 % blev förvägrade test. Högre frekvens av bröstcancer hos homosexuella kvinnor än hos heterosexuella. 20 % hade medvetet skadat sig själva under det senaste året. 70 % upplevde att de fick olämpliga kommentarer från vårdpersonalen i samband med att de berättade om sin sexuella läggning. Prescription for change – hälsoupplevelse och bemötande

Över en tredjedel av alla män har upplevt våld i en nära relation med samkönad partner 25 % av männen har aldrig testat sig för hiv eller STI En av sju har måttlig till svår ångest eller depression 20 % av männen i undersökningen hade erfarenheter av ätstörningsproblematik Gay and Bisexual Men’s Health Survey - hälsoupplevelse

Över en tredjedel av de män som besökte sjukvården senaste året kände att frågan om sexuell läggning blev obekväm för behandlaren Över en tredjedel av de män som besöker sjukvården vägrar berätta om sin sexuella läggning Endast 9 % upplevde att de hade fått frågor av sin behandlare som gjort det möjligt att komma ut som homo- eller bisexuell Endast 12 % fick information om att deras partner kunde inkluderas i vården (som närstående) Endast 9 % av vårdcentralerna hade information i väntrummet som var riktad till hbt-personer Gay and Bisexual Men’s Health Survey – sjukvårdens bemötande

Jag hörde personen i receptionen säga till sjuksköterskan: ”Bögen är här för sitt besök”. Jag hade halsfluss och gick till en drop-in-mottagning. En läkare jag aldrig tidigare mött sa att det kunde bero på att jag hade haft hård oralsex. Det var väldigt respektlöst – så hade han aldrig sagt till en heterosexuell man eller kvinna. En sjukgymnast fortsatte prata om min partner som min fru även när jag hade kommit ut som gay och sagt att jag inte hade någon fru. Gay and Bisexual Men’s Health Survey – exempel på bemötande

All personal på mottagningen har tillgång till ett referensbibliotek som ni hittar på en ”dold” hemsida: Utbildningsmaterial

Utvecklingsuppgift 1.Mottagningen utser en grupp som blir ansvariga för att leda arbetet med en utvecklingsuppgift inför diplomeringen. Verksamhetschefen eller motsvarande bör ingå i gruppen. Under denna period har verksamheten möjlighet till stöd i processen och alla inom verksamheten förväntas delta i arbetet, inte enbart de personer som ingår i arbetsgruppen (kan exempelvis gås igenom under ett APT). Använd gärna referensbiblioteket som stöd i processen. 2.Genomgång av utvecklingsuppgift under utbildningstillfälle 2. Utvecklingsuppgift

Utvecklingsuppgiften skickas till er på mejl. Ni kommer att få gå igenom olika mallar och blanketter som ni använder, fundera över miljön i er verksamhet, både den fysiska och den psykosociala etc. Skickas in skriftligt innan näst tillfälle. Börja med att beskriva fyra olika personer vars identitet inte följer heteronormen. Beskrivningen ska innehålla ålder, hur personen inte följer heteronormen samt anledning till besök: Du är en av dessa hbtq-personer som kommer till er mottagning för första gången. Gå igenom efterföljande frågor/situationer i utvecklingsuppgiften.

Datum: xx-xx-xx kl. Xx-xx. 1.Genomgång av utvecklingsuppgiften 2.STI och hiv bland MSM och KSK 3.Utsatthet för våld 4.Bemötandefrågor 5.Hbtq och heder 6.Regnbågsfamiljer Nästa gång vi ses…

xx för Adlon Kunskapscentrum, Mailadress: Telefon: xxx-xxx xx xx Kontaktuppgifter