Hbtq-diplomera din mottagning!

En presentation över ämnet: "Hbtq-diplomera din mottagning!"— Presentationens avskrift:

1 Hbtq-diplomera din mottagning!
Utbildningstillfälle 1

2 Syftet med att hbtq-diplomera
För att förbättra såväl bemötandet av som arbetsmiljön för hbtq-personer inom hälso- och sjukvården. Alla har rätt att känna sig inkluderade.

3 Utbildningsmål tillfälle 1
Utbildningen ska resultera i att kursdeltagaren förvärvar kunskap om: Heteronormativitet och dess konsekvenser Innebörden i grundläggande begrepp 3. Hbtq-personers livsvillkor och hälsosituation 4. Leva upp till landstingets/regionens värdegrund om jämlik vård

4 Agenda för utbildningstillfälle 1
Vårdar vi patienter eller normer? Om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. Hbtq-begrepp Hbtq-historia Om hbtq-personers hälsosituation Tillfälle 2 handlar mer ingående om • Hiv och sexuellt överförbara infektioner • Utsatthet för våld • Bemötandefrågor • Hbt och heder • Regnbågsfamiljer Inför tillfälle 2 kommer en del ha hunnit hända här på arbetsplatsen, en arbetsgrupp ska tillsättas och ni kommer sätta tänderna i hur det ser ut just här.

5 Utgångspunkt Det finns inte någon person som inte själv har en mängd förutfattade meningar om grupper av människor. Vi är alla en del av att skapa och återskapa normer. Alla som är en del av ett samhälle blir präglad av det samhällets sätt att sortera människor, även den som aktivt arbetar mot diskriminering och för inkludering.

6 Normer Hur verkar normer? Nämn några exempel på normer Normer och makt
Vad vet vi redan om normer? Ge exempel på en norm Det ”normala” och ”vanliga”, som tas för givet och ses som neutralt Vissa normer är positiva, andra skapar ojämlikhet Situations- och miljöbetingad Fördelar makten mellan de som tillhör normen och de som inte gör det Syns ofta inte förrän någon bryter mot den Ofta oskrivna regler. Eller mycket normerande, exemplet transsexuella ska inte få köra bil i Putins Ryssland Synliggör vissa och osynliggör andra Normavvikare görs till representant för grupp, normisar ses som individer Det enhetliga vi-et Komma ut ”Var kommer du ifrån?” Exempel med krogkön, stå i kö vs. att inte komma in på stället

7 Normer Hur verkar normer? Komma ut (berätta att en bryter mot normen)
Det enhetliga vi-et Skämt på vems bekostnad? Det ”normala” och ”vanliga”, som tas för givet och ses som neutralt Vissa normer är positiva, andra skapar ojämlikhet Situations- och miljöbetingad Fördelar makten mellan de som tillhör normen och de som inte gör det Syns ofta inte förrän någon bryter mot den Ofta oskrivna regler. Eller mycket normerande, exemplet transsexuella ska inte få köra bil i Putins Ryssland Synliggör vissa och osynliggör andra Normavvikare görs till representant för grupp, normisar ses som individer Det enhetliga vi-et Komma ut ”Var kommer du ifrån?” Exempel med krogkön, stå i kö vs. att inte komma in på stället

8 Under detta pass kan en lyfta fördelarna med att leva inom heteronormen, för att synliggöra den. Tips på övning: Heteroprivilegie (finns i BRYT)

9 Heteronormativitet Heterosexualiteten
tas för given (alla hetero/cis till motsatsen bevisas) ses som utgångspunkt eftersträvansvärd norm har självklart företräde Norm som utgår från att det finns två separata biologiska kön och att vi föds in i ett av dessa. Till dessa kön hör vissa beteenden, könsstereotyper, som alla förväntas följa. Det förväntas också att alla är och agerar som om de är heterosexuella, samt att de vill leva i tvåsamhet Genomför gärna en övning, exempelvis ”heteroprivilegie” ur metodmaterialet BRYT. 9

10 Utgår från att det finns två separata biologiska kön och att vi föds in i ett av dessa. Till dessa kön hör vissa beteenden, könsstereotyper, som alla förväntas följa. Det förväntas också att alla är och agerar som om de är heterosexuella, samt att de vill leva i tvåsamhet. Heteronormativitet Norm som utgår från att det finns två separata biologiska kön och att vi föds in i ett av dessa. Till dessa kön hör vissa beteenden, könsstereotyper, som alla förväntas följa. Det förväntas också att alla är och agerar som om de är heterosexuella, samt att de vill leva i tvåsamhet

11

12

13

14 Hur du får reda på om en leksak är till för en pojke eller flicka – en guide
Behöver du använda genitalierna för att leka med den? Varför förväntas pojkar inte leka med dockor? Ska inte de också bli föräldrar en dag? JA NEJ Den här leksaken är inte till för barn. Leksaken passar barn av alla kön.

15

16 Här har vi Västra Götalandsregionens skyltar för toaletter där man verkligen tänkt till med taktil skrift och punktskrift. Men varför sätta upp den utifrån toaletter som ser ut så här? Blindskriften är densamma.

17 Sexualiteter Juridiskt sett tre sexuella läggningar: Heterosexualitet
Homosexualitet Bisexualitet …i verkligheten långt fler Mycket mer än vem eller vilka vi har sex och relationer med och hur Identitet Livsstil Levnadsvillkor Berör många livsområden: relationer, familj, grupptillhörighet och sociala sammanhang Ibland kommer kommentaren att ”jag bryr mig inte om vad andra människor gör i sängen”, men det är så mycket mer än så…

18 Kön Juridiskt sett två kön: kvinna och man …i verkligheten långt fler

19 Förkortningarna HBT HBTQ HBTIQ På engelska: LGBT, LGBTQ, LGBTIQ
Vad står respektive del i trebokstavskombinationen för? könsidentitet och sexuell identitet Sexuell identitet och könsidentitet Identitetsbegreppet och utvecklingsbegreppet problematiserat

20 Hbtq-begreppet Homosexualitet Sexualitet Bisexualitet
Transpersoner Kön Queera personer Kön & sexualitet

21 Hbtq-begreppet bokstav för bokstav
Homosexualitet, homosexuella Bögar, lesbiska, flator, gay, queer Samkönat begär, samkönade relationer MSM och KSK 21

22 Hbtq-begreppet bokstav för bokstav
Bisexualitet, bisexuella 22

23 Många aspekter på kön Biologiskt kön - bl.a. yttre och inre könsorgan, hormonnivåer, kromosomer. En skala. Juridiskt kön - folkbokföring, id-handlingar, personnummer. Två i Sverige. Könsidentitet – mentalt kön, det kön man själv känner sig som Könsuttryck - hår, smink, kläder, kroppsspråk, röst m.m. Valda och icke-valda aspekter. Det kön andra ser en som. Biologiskt kön = bestäms utifrån en persons uppsättning av könskromosomer, hormonnivåer samt yttre/inre könsorgan. (Fast det finns ingen entydig markör för det ena eller andra könet, variationen är mycket stor.) Juridiskt kön = den könstillhörighet som finns registrerad i folkbokföringen. Fastställs vid födseln. Könsidentitet = den könstillhörighet som individen själv upplever och därmed bara själv kan avgöra. Könsuttryck = vårt sociala kön, det som omvärlden uppfattar och omedvetet könskategoriserar.

24 Normer om kön Tvåkönssystemet/normen Att det finns endast två kön
Att alla människor tillhör ett av dessa två Att det biologiska könet är vad som bestämmer en persons könsidentitet och könsuttryck En del av heteronormativiteten

25 Hbtq-begreppet bokstav för bokstav
Transpersoner Tre huvudtyper av transpersoner Binär (transsexuell, transkille, transtjej) Icke-binär (nongender, agender, intergender, genderqueer, genderfluid) Trans huvudsakligen i fråga om könsuttryck, ”klä om” vs. ”klä ut” (transvestit, crossdresser) 25

26 Hbtq-begreppet bokstav för bokstav
Queer Queerteori är ett stort akademiskt område som kritiserar heterosexualiteten som normerande, heteronormativitet är ett begrepp som kommer ur queerteori. Queer låter sig inte enkelt sammanfattas men kan sägas till exempel innehålla kritik och motstånd mot fasta identiteter, mot maktobalans mellan olika kategorier (”man” och ”kvinna”, ”hetero” vs. ”homo” eller ”bi” tex. Queer är teori, identitet och praktik, ibland allt på en gång. 26

27 När det sammanfaller, och inte
Cisperson cis – på samma sida Transperson trans – överskrida > Biologiskt kön > Juridiskt kön > Könsidentitet > Könsuttryck Cis. Biologiskt och juridiskt kön säger samma som könsidentiteten och har aldrig ifrågasatts.

28 Kön Biologiskt kön Juridiskt kön Könsidentitet Könsuttryck
Vad är egentligen kön för något? Biologiskt kön Juridiskt kön Cis. Biologiskt och juridiskt kön säger samma som könsidentiteten och har aldrig ifrågasatts. Säg något om polerna, att kön är större än ena och andra sidan med en gråzon emellan. Könsidentitet Könsuttryck 28

29 Cispersoner och transpersoner
De olika könen hänger ihop enligt normen: Cisperson De olika könen överensstämmer inte med normen: Transperson Cis. Biologiskt och juridiskt kön säger samma som könsidentiteten och har aldrig ifrågasatts. Några exempel på transidentiteter: Transsexuell Transvestit Transgender Könsidentitet ≠ Biologiskt & juridiskt kön Könsuttryck ≠ Biologiskt & juridiskt kön Könsidentitet Intergender Non-gender 29

30 Transperson Paraplybegrepp
Trans är kort för transperson, som är ett paraplybegrepp för några av de personer som bryter mot samhällets normer kring kön, könsidentitet och könsuttryck. Det inbegriper människor som vill ändra juridiskt kön, som inte känner sig bekväma som varken kvinnor eller män, män som klär sig i kvinnokläder, artister som klär om till ett annat kön när de uppträder eller de som helt enkelt är osäkra på sin könsidentitet.” Källa: Transformering.se Människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck

31 Juridikens fördelar och nackdelar STI och hiv bland KSK
Krav för att fastställa ny könstillhörighet enligt 1972 års lag (senast reviderad 1 juli 2013): Över 18 år (kan få hormoner tidigare) Folkbokförd i Sverige (Tvångssterilisering genomfördes fram till 1 juli 2013) Kirurgi som utförts utomlands måste i skrivande stund (jan 2013) även innefatta sterilisering för att det ”nya könet” ska erkännas juridiskt i Sverige. ”Ogift” som krav är borttaget, delvis på grund av att vi har en könsneutral äktenskapslag i Sverige, men det finns inte heller någon rimlighet i att förneka någon vård och behandling beroende på eventuellt civilstånd. 31

32 Olika juridiska kön I Australien kan man få könet X, obestämbart/annat, i sitt pass. Transpersoner kan också själva ”välja” vilket kön de vill ska vara registrerat i sitt pass. Third gender, ett tredje kön. Beslut om fler än två: Indien, Nepal, Pakistan, Australien, Nya Zeeland, Sydafrika. (Tyskland, möjligt vid intersexuella tillstånd) Möjlig juridisk position, olika tider och kulturer och samhällen avgör. 32

33 Utredningsgång STI och hiv bland KSK
Remiss till utredningsenhet från psykiater eller annan behandlare som har god kännedom om individens situation och upplevelser Utredning med psykiater, kurator och psykolog (1-2 år) som kan leda fram till diagnos transsexualism Real-life-test (minst ett år) Under tiden kan behandling inledas hos exempelvis logoped, endokrinolog och plastikkirurg Ansökan hos Socialstyrelsens rättsliga råd Ny juridisk könstillhörighet Ev. könskorrigerande kirurgi Någon som har ”god kännedom om patienten” kan skriva remiss, det behöver inte längre vara en psykiater. Egenremiss fungerar däremot inte. (Egenremiss funkar för viss verksamhet vid Huddinge, som riktar sig till transpersoner som inte är transsexuella.) Obs: ingen utredning! Den görs av utredningsteamet. Remiss till utredningsenhet. Finns sex stycken i landet, ett ligger i Adlonområdet: utredningsteamet i Linköping. Olika förfaranden vid varje enhet. (Riktlinjer på väg.) Teambaserad utredning startar. Ibland kan stöd behövas även utanför utredningsteamet. Real-life-test: Behandling som kan bli aktuell är mastektomi, hormonbehandling, hårborttagning etc. Efter detta skickas ansökan till Socialstyrelsens rättsliga råd där man begär om tillstånd att fastställa ny könstillhörighet. Skatteverket meddelar nytt personnummer. Diskussion pågår kring korrigering av betyg och andra handlingar som utfärdats före processen. Könskorrigerande kirurgi genomförs på några specialistcentra i Sverige. Linköping störst. Det vanligaste är att man får en remiss till det utredningsteam som finns närmast där man är folkbokförd. Om man är yngre än 16 år eller om man är intergender kan man, oavsett var i landet man bor, få komma till Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm respektive till Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge i Stockholm, där det finns specialistkompetens för just det man behöver. Teamet i Lund tar också emot personer som är till exempel intergender och vill genomgå könsutredning. Det är en möjlighet men inte ett formellt krav att genomgå underlivskirurgi i samband med juridiskt könsbyte. Tidigare betraktades underlivskirurgi som ett krav för transtjejer, men ska inte göra det längre. Utredningsteamen rekommenderar ändå att man ansöker om underlivskirurgi samtidigt som man ansöker om att byta juridiskt kön, om inte annat bara för att ha tillståndet klart ifall man vill ha underlivskirurgi någon gång i framtiden. För den som vill göra det sker ansökan på samma blankett som den för att byta juridiskt kön. En del vill eller kan av medicinska skäl inte genomgå en så pass stor operation som underlivskirurgi. Många är nöjda med sin kropp och känner inte att de skulle bli nöjdare av operationen. Hur ens kropp ser ut ska inte avgöra om man får byta juridiskt kön eller ej. När du fått din ändring beviljad får du byta personnummer och kön i passet/folkbokföringen samt genomgå könskorrigerande underlivskirurgi om du vill. 33

34 Könskorrigering – medicinsk och juridisk process för att ändra kön (snarare könskonfirmering än könskorrigering) Nämn att vi inte längre använder oss av begreppet ”könsbyte”. 34

35 Male-to-Female (transkvinnor) Female-to-Male (transmän)
Hormonbehandling Logopedisk behandling Hårborttagning Kirurgisk behandling genitalt Hormonbehandling Mastektomi Kirurgisk behandling genitalt (?) Som transkille behöver man inte genomgå könskorrigerande kirurgi eftersom behandlingsresultaten inte alltid är tillfredsställande. Antingen förstorad klitoris (penisskaft/ollon som följd av hormonbehandlingen). Penis från hudtransplantat blir väldigt lik en biologisk penis men man kan inte kissa med den och inte heller få erektion. Andra metoder innebär ofta att en behöver välja om en vill kunna kissa med den eller kunna genomföra penetrerande samlag

36 Konsekvenser i vardagen – under transparaplyet
Toaletter och omklädningsrum Personnummer Den tidigare tillämpningen av namnlagen Pronominatvånget Brist på könsneutralt vardagsvokabulär Lägg gärna in egna exempel på konsekvener.

37 Hen, den, han, hon Nutida diskussion – men begreppet ”lanserades” redan 1966 Begreppet kommer från början från jämställdhetsförespråkare och språkforskare och inte från hbt-rörelsen Könsneutralt pronomen Hen (också i objektsform, snarare än henom) Könsneutrala pronomen finns i många språktraditioner, ex. finska, estniska, ungerska, kinesiska, persiska, swahili och turkiska. Nämn också något som ordet ”man” – kopplat till ”en”. En är också redan ett dialektalt ord, ex i Västergötland. Alla transpersoner är inte ”hen”. Hen kan användas vid flera olika tillfällen. 37

38 Aspekter på bemötande – under transparaplyet
Hon tog det jättebra, i det att hon inte tog avstånd eller kom med några kränkande frågor eller så. Hon sa »Det här är jättejobbigt för mig, eftersom jag inte vet vad som rör sig i huvudet på dig.« Den reaktionen var fullt förståelig tycker jag. Det är ju ingen människa i världen som kan förstå vad som rör sig i huvudet på mig, hur mycket jag än försöker förklara det. Det är ingen som kan leva sig in i det. Jag tror hon kände sig lite maktlös för att hon inte kunde hjälpa till, men hon gjorde verkligen allt hon kunde. ’Alex’ ur rapporten ”Är du kille eller tjej?” Vad är det för bemötande vi eftersträvar? Var ligger ribban? Var bör den ligga? – är det ett gott bemötande bara man inte blir direkt kränkt?

39 Aspekter på bemötande – under transparaplyet
Min psykolog sa att »jag har inte så mycket transkompetens men det ska inte gå ut över dig. Jag ska se till att är det något jag inte förstår så kommer jag skaffa mig den kompetensen.« Och det kändes väldigt bra, för man har ju hört historier där människor nästan fått undervisa sina psykologer. Där har fokus legat på att berätta för den personen vad trans är, eller vad hbt är. Att fokuset inte har legat på vad man kom dit för utan att man ska berätta om hbt. Och det blir också så väldigt fel. ’Henrik’, ur rapporten ”Är du kille eller tjej?”

40 Hbtq-historia 1972: Lagen om fastställelse av könstillhörighet i vissa fall 1979: Homosexualitet upphör klassas som psykisk sjukdom 2001: RFSL beslutar att transpersoner ska inkluderas i RFSL:s målgrupp 2007: Transgender Day of Remembrance uppmärksammas för första gången i Sverige 2009: Uppdaterad diskrimineringslag 2009: Socialstyrelsen avskaffar diagnosen transvestism – transvestiter anses inte längre ha en psykisk störning 2009: Namnlagens tillämpning ändras så att alla myndiga personer får ha vilket namn de vill, oavsett juridiskt kön. Från att handla om vilka enskilda människor är – till att nu vara en del i partiprogrammen. Från att söka efter samhällets förståelse och respekt, till att kräva de rättigheter som grundlagarna ger uttryck för. Från identitetspolitik till idépolitik Från toleransperspektiv till rättighetskamp

41 Hbtq-historia 2010: Socialstyrelsen utreder könsutredningarna och kommer fram till att det finns flera fel och brister, som mycket olika vård beroende på var man bor och hur gammal man är. Bättring utlovas. 2012: PRV avgör att personer som fyllt 12 år (men är under 18 år) får ha vilket namn de vill, med alla vårdnadshavares samtycke 2013: Den som vill byta juridiskt kön i Sverige måste inte längre vara svensk medborgare. Däremot måste man vara folkbokförd i Sverige. 2013: Tvångssteriliseringar upphör av transsexuella 2012: Kammarrätten slår fast att kravet på att den som vill byta juridiskt kön måste vara steril och inte får ha sparade könsceller strider mot Europakonventionen och svensk grundlag. Från och med januari 2013 tvångssteriliseras inte längre transsexuella, även om kravet fortfarande står kvar i lagen. Från att handla om vilka enskilda människor är – till att nu vara en del i partiprogrammen. Från att söka efter samhällets förståelse och respekt, till att kräva de rättigheter som grundlagarna ger uttryck för. Från identitetspolitik till idépolitik Från toleransperspektiv till rättighetskamp

42 Vad innebar sjukdomsstämpeln egentligen
Vad innebar sjukdomsstämpeln egentligen? I artikeln står det: ”Homosexuella personer ska klassas med siffran 302. Siffran står för en mental rubbning”. Denna dag ringde ett stort antal demonstranter till sina arbeten och sjukskrev sig eftersom dom var homosexuella.

43 Stigma! ”Hivmän”, ”hivkvinnor”, ”hivläkare” 43

44 Den juridiska situationen för hbt-personer ser olika ut över världen
Den juridiska situationen för hbt-personer ser olika ut över världen. När man därför pratar om hälsotal utifrån svensk sjukvård är det viktigt att man tänker på att framför allt titta på europeiska/nordiska studier.

45 (Ofta konstrueras Sverige som ett jämlikt land och den här kartan kan ge lite perspektiv.)
100 % utgörs av följande delar: 10 % demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och yttrandefrihet 5 % asylfrågor 25 % lagar och förordningar mot diskriminering (konstitution, arbetsmarknad, varor och tjänster, jämlikhetsplan mm) 15 % tillgång till könskorrigering (byta namn, byta juridiskt kön, inga medicinska tvångsingrepp eller tvångsskilsmässor) 25 % erkännande av regnbågsfamiljer (samboende, adoption, äktenskap, insemination mm) 20 % skydd mot hatbrott/hets mot folkgrupp

46 Ibland kan en få bilden av att det i Sverige inte är några problem att vara hbtq-person, att Sverige är så progressivt, att problemen finns någon annanstans.

47 Vad får heteronormen för konsekvenser?
Sex stora studier/rapporter har gjorts i Sverige mellan för att kartlägga hbt-personers hälsosituation och livsvillkor. Folkhälsomyndigheten – Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation Folkhälsomyndigheten – Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland hbt- personer Folkhälsomyndigheten – Vem får man vara i vårt samhälle? Folkhälsomyndigheten - Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor – Om unga hbtq-personer – HÄLSA Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor – Om unga hbtq-personer – FRITID Nationella Folkhälsoenkäten har delvis legat till grund för datainsamlingen. Viktigt att nämna under detta pass att problemet inte är att vara hbtq-person, utan hur samhället bemöter en. Nämn också att många hbtq-personer mår bra.

48 Psykisk ohälsa Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande var dubbelt så stor bland homo- och bisexuella som hos den övriga befolkningen Unga homo- och bisexuella kvinnor hade hög förekomst av oro, ängslan och ångest. Bisexuella i medelåldern visade samma höga ohälsotal Större risk för suicid! Andelen som någon gång aktivt försökt ta sitt liv var dubbelt så stor hos homo- och bisexuella som hos övriga befolkningen Folkhälsomyndigheten – Hälsa på lika villkor Normerna är det som skapar utanförskap och bidrar till ohälsan – inte sexualiteten eller könsidentiteten i sig! 2011 Det pratas om att MSM-killar behöver egna mottagningar att vända sig till. 24% av killarna, 20% av tjejerna och 20% av transpersonerna hade utsatts för homofoba brott enligt senaste rapporten från Ungdomsstyrelsen. Ungefär var femte hbt-person har någon gång gjort ett aktivt självmordsförsök. Nästan hälften av alla unga bögar har haft självmordstankar. 65% av transpersoner mellan år har haft allvarliga överväganden rörande att ta sitt liv. Normerna är det som skapar utanförskap och bidrar till ohälsan – inte sexualiteten eller könsidentiteten i sig! Hälsan är till stor del kopplat till hur en blir bemött.

49 Suicidförsök Siffrorna visar de som någon gång försökt ta sitt liv. Transpersoner finns inte med i statistiken, problematiskt. Andel män och kvinnor som någon gång försökt ta sitt liv, fördelat efter sexuell läggning och ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, 2014, Folkhälsomyndigheten 49

50 Hälsan bland transpersoner i Sverige
Drygt 50% har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd (73% i den generella befolkningen) Drygt 50% uppger att deras arbetsförmåga eller vardag är nedsatt på grund av fysisk eller psykisk sjukdom. 15% har känt sig mycket stressade under de senaste veckorna (3% i den generella befolkningen) Andel som de senaste 12 månaderna… …allvarligt övervägt att ta sitt liv: 36% (6% i den generella befolkningen) …försökt ta sitt liv: 5% (1% i den generella befolkningen) Ca 30% har någon gång försökt ta sitt liv. Folkhälsomyndigheten (2015) – Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner 800 respondenter 53 procent av respondenterna 15–29 år gamla (åldersspann 15 – 94 år) Olika transidentiteter: transsexuell, transvestit och intergender Hög andel högutbildade Hög andel låginkomsttagare Olika sexuella identiteter: hetero-, bi- och homosexuell, pansexuell och asexuell. Övervikt av respondenter från Stockholm, Skåne och Västra Götaland

51 Sexuell hälsa bland transpersoner i Sverige
Kan leva sexuellt på det sätt som de själva önskar 39% helt eller i stort sett 32% inte alls Vetskap om mottagning där man kan testa sig och få bra bemötande 37% känner inte till en sådan 63% känner till en sådan Sex mot ersättning 10% har någon gång fått ersättning för sex. 3% har fått ersättning vid ett tillfälle 7% har fått ersätting vid flera tillfällen Olika typ av bakgrund till sex mot ersättning! Folkhälsomyndigheten (2015) – Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner Olika typ av bakgrund till sex mot ersättning kan vara: Destruktivt/självskadebeteende -Behov av pengarna En bekräftelse av könsidentiteten

52 Förtroende för samhällsfunktioner
Andel av respondenterna som uppger lågt förtroende för respektive samhällsfunktion 71% Riksdagen samt Arbetsförmedlingen 65% Landstings- och kommunpolitiker 60% polisen 51% skolan 43% Sjukvården 65% har fått ett bra bemötande och bra hjälp i mötet med sjukvården. 28% har blivit dåligt bemötta på grund av transerfarenhet. 5% har blivit vägrade vård på grund av transerfarenhet. Sjukvårdspersonal har vägrat använda respondentens önskade Namn 13% Pronomen 19% Folkhälsomyndigheten (2015) – Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner All hälso- och sjukvård ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet (2 § HSL). Vid vård av personer med könsdysfori är det viktigt att man bekräftar personens könsidentitet. En åtgärd som har stor betydelse för individen är att hälso- och sjukvårdspersonalen frågar om vilket tilltalsnamn och tilltal i tredje person (pronomen) som personen valt och sedan använder dem, även om de inte överensstämmer med uppgifterna från folkbokföringen. Detta gäller både i den direkta kontakten med personen och i samband med dokumentationen av vårdkontakten (se även bilaga 2 för juridiska förtydliganden om dokumentation). (s. 24 god vård av vuxna med könsdysfori)

53 Fysisk ohälsa Högre förekomst av smärtproblematik från kroppen
Högre förekomst av ”långvarig sjukdom” (ej definierat vilken) Lägre förekomst av övervikt och fetma Lägre frekvens av fysisk aktivitet hos homo- och bisexuella och ännu lägre hos transpersoner Folkhälsomyndigheten– Hälsa på lika villkor Unga män som är osäkra har betydligt sämre hälsa än heterosexuella män (genomgående statistiskt säkerställd slutsats). Unga transpersoner mår generellt sämre än äldre transpersoner. I övrigt skiljer sig det inte så mycket när det gäller rent fysisk ohälsa. Lägre förekomst av övervikt och fetma är däremot kopplat till ökad förekomst av ätstörningar. 38% av respondenterna i Folkhälsomyndighetens senaste studie om transpersoner uppgav har ett problematiskt förhållande till mat och ätande. Hälsa på lika villkor från 2006

54 Beroendeproblematik Högre förekomst av rökare bland homo- och bisexuella Högre förekomst av alkoholberoende bland homo- och bisexuella. Fler transpersoner hade ännu mer riskabel alkoholanvändning Högre förekomst av cannabisanvändning hos unga homo- och bisexuella. Folkhälsomyndigheten – Hälsa på lika villkor

55 Prescription for change – hälsoupplevelse och bemötande
20 % av kvinnorna har blivit avrådda från cytologprovtagning eftersom de inte riskerar HPV-smitta. 2 % blev förvägrade test. Högre frekvens av bröstcancer hos homosexuella kvinnor än hos heterosexuella. 20 % hade medvetet skadat sig själva under det senaste året. 70 % upplevde att de fick olämpliga kommentarer från vårdpersonalen i samband med att de berättade om sin sexuella läggning. 2008 genomförde organisationen Stonewall en undersökning av homo- och bisexuella kvinnors hälsorelaterade livskvalitet i Storbritannien. Nyckelresultaten är de som publiceras på denna bild. Bröstcancer: 1/12 av hs-kvinnor, 1/20 av heterokvinnor 55

56 Gay and Bisexual Men’s Health Survey - hälsoupplevelse
Över en tredjedel av alla män har upplevt våld i en nära relation med samkönad partner 25 % av männen har aldrig testat sig för hiv eller STI En av sju har måttlig till svår ångest eller depression 20 % av männen i undersökningen hade erfarenheter av ätstörningsproblematik 2011 genomförde organisationen Stonewall den hittills största undersökningen av homo- och bisexuella mäns hälsoupplevelse i världen med nästan 7000 respondenter. Nyckelresultaten är de som publiceras på denna bild. 56

57 Gay and Bisexual Men’s Health Survey – sjukvårdens bemötande
Över en tredjedel av de män som besökte sjukvården senaste året kände att frågan om sexuell läggning blev obekväm för behandlaren Över en tredjedel av de män som besöker sjukvården vägrar berätta om sin sexuella läggning Endast 9 % upplevde att de hade fått frågor av sin behandlare som gjort det möjligt att komma ut som homo- eller bisexuell Endast 12 % fick information om att deras partner kunde inkluderas i vården (som närstående) Endast 9 % av vårdcentralerna hade information i väntrummet som var riktad till hbt-personer 2011 genomförde organisationen Stonewall den hittills största undersökningen av homo- och bisexuella mäns hälsoupplevelse i världen med nästan 7000 respondenter. Nyckelresultaten är de som publiceras på denna bild. Slutsats: Berätta för homo- och bisexuella män vad de kan behöva veta! 57

58 Gay and Bisexual Men’s Health Survey – exempel på bemötande
Jag hörde personen i receptionen säga till sjuksköterskan: ”Bögen är här för sitt besök”. Jag hade halsfluss och gick till en drop-in-mottagning. En läkare jag aldrig tidigare mött sa att det kunde bero på att jag hade haft hård oralsex. Det var väldigt respektlöst – så hade han aldrig sagt till en heterosexuell man eller kvinna. En sjukgymnast fortsatte prata om min partner som min fru även när jag hade kommit ut som gay och sagt att jag inte hade någon fru. Fritt översatta från engelska. Första stycket: Tandläkare Andra stycket: Jourcentral i primärvården Tredje stycket: Sjukgymnast i primärvården 58

59 Utbildningsmaterial All personal på mottagningen har tillgång till ett referensbibliotek som ni hittar på en ”dold” hemsida: 59

60 Utvecklingsuppgift Utvecklingsuppgift
Mottagningen utser en grupp som blir ansvariga för att leda arbetet med en utvecklingsuppgift inför diplomeringen. Verksamhetschefen eller motsvarande bör ingå i gruppen. Under denna period har verksamheten möjlighet till stöd i processen och alla inom verksamheten förväntas delta i arbetet, inte enbart de personer som ingår i arbetsgruppen (kan exempelvis gås igenom under ett APT). Använd gärna referensbiblioteket som stöd i processen. Genomgång av utvecklingsuppgift under utbildningstillfälle 2. 60

61 Utvecklingsuppgift Utvecklingsuppgiften skickas till er på mejl. Ni kommer att få gå igenom olika mallar och blanketter som ni använder, fundera över miljön i er verksamhet, både den fysiska och den psykosociala etc. Skickas in skriftligt innan näst tillfälle. Börja med att beskriva fyra olika personer vars identitet inte följer heteronormen. Beskrivningen ska innehålla ålder, hur personen inte följer heteronormen samt anledning till besök: Du är en av dessa hbtq-personer som kommer till er mottagning för första gången. Gå igenom efterföljande frågor/situationer i utvecklingsuppgiften. Uppgiften skickas till er efter dagens utbildningstillfälle. Vad är vi skickliga på nu? I min professionella roll…. Gärna konkreta exempel, patientfall etc. Inskrivningsmallar för BVC/MVC? Mallar för eventuella könssjukdomar? Fundera gärna över egna fall; när är det svårt att lyfta frågorna? Gör man någon skillnad beroende på ålder? (gäller förstås patienter som inte är helt kända sedan tidigare) Könade toaletter? Varför? Tavlor i väntrum? Ligger tidskrifter i väntrummen som är direkt olämpliga? Ex. religiösa magasin? Är det bra att bemöta alla lika? Precis som vi behandlar samma sjukdomstillstånd olika beroende på individen (ex blodtrycksmediciner…) så kanske vi ska behandla individen annorlunda beroende på individuella egenskaper? Tillskriver vi sexualiteten för stor eller för liten betydelse i sammanhanget? (Allt beror på detta, eller inget beror på det – därför utelämnar vi det) Jämför återigen killen med halsont, den lesbiska kvinnan med gynbesvär, Asienresenären som kommer hem med feber och allmänna sjukdomssymtom? 61

62 Nästa gång vi ses… Datum: xx-xx-xx kl. Xx-xx.
Genomgång av utvecklingsuppgiften STI och hiv bland MSM och KSK Utsatthet för våld Bemötandefrågor Hbtq och heder Regnbågsfamiljer

63 Kontaktuppgifter xx för Adlon Kunskapscentrum, www.adlongruppen.se
Mailadress: Telefon: xxx-xxx xx xx 63