GRUNDLÄGGANDE TUMÖRPATOLOGI & BEHANDLINGAR

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Införandet av HPV-vaccin i barnvaccinationsprogrammet
Advertisements

ÖNH-tumörer Jakob Enerdal Karolinska Institutet
Cellen och vårt biologiska arv
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Tidig upptäckt av kolorektalcancer i primärvård – Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos sent.
Genetiska orsaker Ökat antal tillväxtstimulerande gener, ”genamplifiering” av tumörgener (onkogener) Förlust av tumörhämmande gener (tumör supressor gener),
Lungcytologi Studiedagar April 2007 Anita Vegelius
Bakterier , celler och andra små saker
Ulf Carlsson/Kir.klin Kal-Oskar
Peter Mangell Överläkare Kirurgiska kliniken
Repetition Djur- och växtcellens struktur.
Lektion 3 – 7C - celldelning
Information till vårdnadshavare
Utbildningsdag HSN 6 och 8 - länssjukvård December 2011 Jarl Torgerson Regionläkare HSA.
Blodet Blodet har många uppgifter
Vätskebaserad cytologi och HPV
Immunförsvaret.
Genetik III.
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Intelligens Humör.
Cellen och dess delar.
Onkologi Mikael Holst. Först normal utveckling av ett organ.
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Cancerfonden Världscancerdagen 2009
 Utnyttjar strålning som kroppen avger  45% av metabolismens energi  Detekterar infraröda energi.  Omvandlas till elektriska signaler  Bearbetas.
STRÅLNING ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING (VÅGOR) PARTIKEL- STRÅLNING SYNLIGT LJUS MIKROVÅGOR INFRARÖD STRÅLNING (IR) RADIO / TV-VÅGOR ULTRAVIOLETT STRÅLNING.
CHAPTER 17 Molecular Biology and Medicine
Anna Kohlén Marika Storskrubb
Allmän farmakologi 3 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
Tobakens påverkan på insjuknande och behandling av cancer
Kroppens celler Kroppens celler har olika uppgifter och ser ut på olika sätt, men de är uppbyggda på ungefär samma sätt. De består av många olika delar.
Mutationer – en förändring i arvsmassan
Hur vi försvarar oss mot angrepp
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Mutationer – en förändring i arvsmassan
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Människan som organism
Utsöndringsorgan.
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas
Stadium IV Kolorektal cancer.
Historik Omkring år 1600 konstruerades de första mikroskopen. Då blev det möjligt att tränga in i en värld som tidigare varit okänd för oss människor.
Else-Marie Rasmusson -vt 2013
Atomfysik och kärnfysik
Standardiserade vårdförlopp
Helsingborg den 4 maj 2015 Ett bildspel av Kent Lewén.
Kapitel 5 Mutationer.
Uppföljning regional utvecklingsplan Nationell satsning för minskade väntetider i cancervården FD Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson.
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec
Barnmedicin för blivande socionomer 3/
Hjärtat & Blodomloppet
Vaccination för riskgrupper Sanne Hovmöller Överläkare Infektionskliniken Sunderby sjukhus.
Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt
Införande av standardiserade vårdförlopp i Stockholms läns landsting RCC Stockholm – Gotland Införande av standardiserade vårdförlopp i Stockholms läns.
Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna i cancervården Skapa en mer jämlik cancervård.
Träning (träna rätt) Minska risken för skador samt prestera bättre, orka mer, skjuta hårdare, springa snabbare mm. Bygger upp muskulatur samt tränar hjärta.
Njurbäcken och nedre urinvägar Urotel Basalmembran Submucosa Glatt muskulatur Adventitia.
TESTIKEL, BITESTIKEL och SÄDESLEDARE. Kryptorchism Testiklarna stannar upp i sin vandring från bukhålan till pungen Oftast på ena sidan Bör sättas.
Sjuktimmar 1-14 dagar Borås Stads personal
Primärt CNS lymfom Uppsala 2017.
Vårdrelaterade infektioner
Standardiserat vårdförlopp Skelett- och mjukdelssarkom
Jönköpings län Drabbar inte bara män 2016 Bengt Ekvall.
Andel patienter med icke småcellig lungcancer
Standardiserat vårdförlopp Vulvacancer
Standardiserat vårdförlopp Buksarkom
Avdelning 85 Onkologiska kliniken
Standardiserat vårdförlopp Vulvacancer
Löften till cancerpatienter
Kronisk lymfatisk leukemi
Presentationens avskrift:

GRUNDLÄGGANDE TUMÖRPATOLOGI & BEHANDLINGAR Sammanställt av Kent Stening Inst. För Hälso- & Vårdvetenskap LNU

Definitioner Onkologi = läran om tumörer Neoplasi = abnorm nybildning av vävnad Benign = godartade Malign = elakartade (vävnadsgenombrytande, metastaserande)

Celler Alla celler kan inte utvecklas till tumörer Hänger ihop med cellens cellcykel & delningsförmåga -labila celler, ex blodceller, epitel -stabila celler, ex lever -permanenta celler, muskulatur, nervceller

Nomenklatur 1 Cancer är ett ospecifikt vardagsuttryck! Tumörer indelas efter ursprungsvävnad & benignitet/malignitet samt utseende Benigna mesenkymala (bindväv & stödjevävnad) & epiteliala tumörer benämns med suffixet –om, ex, lipom, myom

Nomenklatur 2 Maligna mesenkymala tumörer benämns sarkom -ex, liposarkom, myosarkom Maligna epiteliala tumörer benämns carcinom -ex, adenocarcinom (från körtelepitel)

Nomenklatur 3 Lymfoid vävnad = lymfom Epidermis melanocyter = melanom Benmärg & blod = leukemi Teratom (vävnad från olika groddblad) Hodgkin`s sjukdom = speciellt lymfom Wilm`s tumör =spec. njurcancer hos barn

Differentiering & Stadieindelning Atypi (avvikelse från det normala) Differentieringsgrad, G1-3 (hur lik sitt ursprungsvävnad tumören är) TNM-systemet (T=djup, N=reg. Lymfkörtlar, M=metastaser) Cancer in situ stadie 0, ingen invasivitet Stadie I-IV, hur invasiv tumören är i ursprungsvävnaden. IV = gått utanför CIN 1-3 vid cervixutredningar

Egenskaper hos maligna celler Odödliga cell-linjer Tillbakadifferentiering Omvärldsoberoende celler Ändrade membranegenskaper (receptorer) Ändrad produktion Metastasering

Metastaser 1 Etablering av tumör utanför primärtumören 3 vanliga spridningsvägar: Direkt expansion Via lymfgångar Via blodbanan

Metastaser 2 Vissa vävnader drabbas lättare än andra av metastaser: -Hjärna -Lungor -Lever -Binjurar -Skelett

Metastaserad lever

Metastaser 3 Varför inte alltid metastaser & varför dröjer det innan de ger sig till känna? -Primärtumörer verkar utsöndra ett hämmande angiogenesiskt ämne som hindrar metastasutvecklingen primärt. Vid borttagande av primärtumören får metastaserna fritt spelrum.

Metastaser 4 Tumörer är beroende av blod. Vissa delar är genomblödda medan djupare är nekrotiska

Vad händer vid tumörutveckling? Påverkan på cellens styrningsmekanismer i cellcykeln Det är s.k proto-onkogener och tumör-supressorgener som styr cellcykeln (olika gasar & bromsar) Proto-onkogenerna kan pga någon påverkan (ex, mutation, virusintegration) omvandlas till onkogener

Protoonkogen - Onkogen

Mutation Ju mer en cell delar sig desto större risk för att något ska gå fel! Cellen hinner eller kan inte reparera mutationen så den blir kvarstående En ensam mutation ger inte cancerutv. Det späs på med tiden.

Carcinogen flerstegsprocess 1) Genetisk skada på cellen (Initiator) 2) Promotionsfaktor (behövs för tillväxt) 3) Progression (automatisk växt) 4) Cancer

Orsaker UV-strålning Joniserande strålar Kemiska substanser / toxiner Hög ålder Sexualvanor (virus, HPV) Virus (HTLV-, EBV, HPV) Ärftlighet

Könsfördelning (10 vanligaste) Män -prostatacancer -lungcancer -tjocktarmscancer -blåscancer -hudcancer -ändtarmscancer -maligna lymfom -magcancer -maligna melanom -njurcancer Kvinnor -bröstcancer -tjocktarmscancer -livmodercancer -lungcancer -äggstockcancer -ändtarmscancer -hudcancer -maligna lymfom -malignt melanom -nervsystemstumörer

Klinik 1: Bröstcancer Tecken är bl.a knölar, indragen bröstvårta, uppkomna sår Engagemang av lymfkärl

Brösttumörer; lokalisation och typ

Klinik 2: Malignt melanom Maligna melanom är oregelbundna, växande, ändrar färg, klia / blöda. Skilj mot vanliga sk. naevi

Klinik 3: Teratom Teratom uppkommer i ovarierna. Har hela genuppsättningen vilket kan ge bildning av organanlag

Dermoidcysta (ovarial)

Klinik 4: Leiomyom Tumör i uterus muskellager, är godartad. Kan dock bli stor, multipel, försvårar ev. befruktning Blödningar

Klinik 5: CNS tumör CNS tumörer är alltid maligna (lägesmalignitet) Bilden visar ett pontilt gliom Neurologiska besvär

Allmänna observandum! Njurcancer / urinvägar = blod i urin Matstrupe/magsäck = sväljsvårigheter, bröstsmärta, viktförlust, blod i avföring Lever = viktförlust, ikterus, klåda Luftvägar = Hosta, blodiga upphostningar, viktförlust (vid strupcancer = heshet & halssmärtor) Testikel & prostata = knölar, avflödeshinder

Normal lunga / Bronkcarcinom

Symtom lungcancer Hosta Blodblandad upphostning Lunginflammation Avmagring Ökar bland kvinnor sjunker hos män, R/T rökvanor

Lungcancerns ursprung Skivepitel Körtelepitel Storcellig l.c. =80% Behandling: Lobektomi Småcellig l.c =20% Behandling: Cytostatika Strålning

Diagnostisering (allmän) Palpation Bilder, RTG, DT, MRT Biopsier (histologiskt) Punktioner (cytologiskt) -utstryk av avstötta celler (exfoliativ cytologi) -finnålspunktion Biologiska markörer, ex: PSA

Behandlingar Strålning, extern ”Lokal strålning” (radioaktivt jod, stift) Operation / transplantation (ex benmärg) Cellgift Hormon/antihormonbehandling Kroppens egna immunförsvar I kombination eller var för sig (angiogeneshämmare)

Strålning Strålning ger fria radikaler / dubbelsträngsbrott mm. Dosplanerad behandling Maximal dos fokuseras i tumörhärden

Kirurgi Radikal kirurgi = tar bort tumören helt Förberedande kirurgi, inför cellgiftsbehandling eller strålning Palliativ kirurgi = underlättar måendet

Cellgift (cytostatika) Stör celldelningen Kombinerar olika kurer (resistensutv.) Intermittent behandling (stötvis) Bygger på principen att frisk skadad vävnad återhämtar sig snabbare än sjuk

Princip bakom cellgiftsbehandling antal Friska Tumörceller Tid Cellgift

Immunsystemstärkande terapi Trimma kroppens egna immunförsvar mot tumörcellerna Vaccination En del cancertumörer spontanläker ?!?

Biverkningar vid Kemoterapi (allmänna) Snävt terapeutiskt intervall Ökad infektionskänslighet (leukopeni) Trötthet (anemi) Påverkan på mag/tarmslemhinnans celler ger illamående, kräkning, matleda Leverskador (metaboliseras i levern) Håravfall (alopeci) Allergi-risk

Hantering Skydd, rock, glasögon Dragskåp Vävnadstoxiska

Kakexi =allmänlidande, organismen i nedbrytning Trötthet Viktförlust / matleda / illamående Smärta Ändrad metabolism