Logistik och transport - En introduktion till ämnesområdet Johan Woxenius Professor i sjöfartens transportekonomi och logistik Företagsekonomiska institutionen
Denna introduktion Några begrepp Några koncept Några verktyg och metoder Tre perspektiv Varuägare -Tillverkare och handelsföretag Transportörer Samhället Perspektiven knyts samman på slutet
Logistik Logistik Från franskans “loger” - härbärgera - eller “logis” - lägerplats Franskt militärt begrepp Kvartermästarens jobb, d v s få fram saker till rätt plats “Rätt sak, på rätt plats, i rätt tid till rätt kostnad” Fokus på en artikel och dess förflyttning och lagring
Transport Transport Trans – mellan Port – dörr Fysisk förflyttning Fokuserar Fokus på försändelse och transport- utrustningens användning
Supply chain management Supply chain management – styrning av försörjningskedjor Från råvara till färdig produkt Från ”ax till limpa” eller ”jord till bord” ”Allt som behövs för att leverera en produkt till en konsument” Fokus på slutprodukt och flöden av material, information, och kapital Bredare begrepp som inte begränsas till förflyttning Strategiskt allt viktigare för företagen!
Försörjnings-, logistik- och transportkedjor
Ämnesområdets utveckling Källa: Hesse och Rodrigue, 2004
Källa: Lumsden, 2007 Resurser och marknader
Varuägarnas perspektiv
Produktionssystemen förändras över tid Källa: Woxenius, 2006
Industrialiseringsgrad påverkar distributionskostnadens andel Källa: Lumsden, 2007
ProduktionskostnadDistributionskostnad Hantverk Industrialisering Automation Förskjutning av kostnaderna Källa: fritt efter Jonsson
Förbättring av tillverkningssektorns logistik Källa: Hesse och Rodrigue, 2004
CO 2 -utsläpp per sektor, EU-27 (Källa: Eurostat och EU Kommissionen, 2010)
CO 2 -utsläpp per trafikslag, EU-27 (Källa: Eurostat och Europeiska Kommissionen, 2011)
Några logistiska koncept JIT - Just-in-time Centrallager Postponement - fördröjning Global sourcing – global försörjning Direct store delivery - direktleveranser Outsourcing - utkontraktering The Bullwip effect –”oxpiskeeffekten” VMI - Vendor managed inventory – leverantörsstyrt lager Cross-docking - genomflöde Merge in transit – koordinering under väg EDI - Electronic Data Interchange - elektroniskt datautbyte RFID – Radio Frequency Identification Japanska sjön
Lagerläggningsprinciper FIFO: First In - First Out LIFO: Last In - First Out
Några uppgifter för operationsanalytiska verktyg Transportproblemet Ruttplanering Terminallokalisering
Transportproblemet
Ruttplanering
Terminallokalisering Source: Lumsden, (Källa: Lumsden, 1998)
Den komplicerande verkligheten… Source: Lumsden, 1998.
Transportörernas perspektiv
Transport är en tjänst Härledd efterfrågan! Passagerar- och resursflöden är dubbelriktade Godsflöden är enkelriktade Kan inte lagras eller lämnas tillbaks - den produceras och konsumeras samtidigt! Kapaciteten måste dimensioneras för topparna Kan bedömas först efter att den utförts Personalen mycket viktig för den upplevda servicenivån “Pengar-tillbaka-garanti”
Det ideala godsflödet Stort Långväga Jämnt över tiden Förutsebart Homogent Balanserat Exempel: Stålämnen från Sheffield till Avesta och plåtrullar tillbaks till Sheffield
Ideal drift Kontinuerlig transport i en rät linje med fullastade enheter i balanserade flöden!
Stora fordon eller manövrerbarhet
Standardisering eller specialisering
Tidsutnyttjande eller fyllnadsgrad
Fart eller bränsleförbrukning Fuel consumption Speed
Effektivitet vid fjärrtransport eller vid lastning och lossning
Direkttransport eller terminalnätverk
Sex grundläggande trafikprinciper Källa: Woxenius, 2007
Transportsektorn i EU
Konkurrens mellan trafikslagen Sjöfart och inre vattenvägar: där geografin kräver fartyg stora volymer över långa avstånd containrar och RoRo-berett gods petroleum och bulkmaterial Järnväg: mer än 20 ton över avstånd längre än 20 mil lågvärdigt gods som sjöfart inte klarar post och paket över medellånga avstånd Flyg: expressgods (högt värde eller tidskänsligt) paket och post över långa avstånd
Resten går på väg!
(Källa: EU Kommissionen 2012)
Trafikslagens utveckling inom EU-15, miljarder tonkm (Källa: EU Kommissionen 2005)
Transportarbetets utveckling inom EU-27, tonkm (Källa: Europeiska Kommissionen, 2012)
Svenskt godstransportarbete Källa: Transportindustriförbundet, 2003
Samhällets perspektiv
Internationell/global Internationella organisationer FN WTO Trafikslagen: IATA, IMO, UIC Regional EU NAFTA Bilaterala överenskommelser Cabotage Flyg och delvis sjöfart EU vill förhandla för medlemsländerna
Regional/EU Subsidiaritet! Harmonisering av nationell lagstiftning Skatter Detaljregler/teknik Arbetsförhållanden och kvalifikationer Infrastruktur längs korridorer och flaskhalsar Ett medel för att konkurrera med USA som ekonomisk stormakt
Svenska staten Trafikverk hanterar infrastrukturen Vägverket Banverket Sjöfartsverket Luftfartsverket Affärsverk drivs numera som företag SAS (delvis statsägt) SJ Green Cargo Schenker och DHL ägs av tyska staten, men ute på eller på väg till börsen
Länen och regionerna Utvecklar infrastuktur ur perspektivet rörlighet för medborgarna och utveckling av lokala näringslivet Planerar regionala infrastrukturen Planerar, subventionerar och erbjuder kollektivtrafik (tillsammans med kommunerna)
Kommunerna Lokala vägar Hamnar Lokala/små flygplatser Kombiterminaler Kollektivtrafik Bundna till kommungränserna
Logistiska trender, senaste 10 åren Starkt ökande transportarbete Längre transportavstånd Större transportföretag Större fordon och farkoster Mer samlastning Mer intermodalitet Hårdare styrda logistiksystem Efterfrågan på mer avancerade logistiktjänster mindre miljöstörande transporter …men vad händer nu?
Data från SCB Svenska lastbilars inrikes godstransporter Index 1975=100
CO 2 -utsläpp per sektor, EU-27 (igen) (Källa: Eurostat och EU Kommissionen, 2010)
CO 2 -utsläpp per trafikslag, EU-27 (Källa: Eurostat och EU Kommissionen, 2010)
CO 2 -utsläppens fördelning, EU-27 (Källa: Eurostat och EU Kommissionen, 2010)
Personbilar Ca 11 Mton Kvar på nivån 1990 Minskar till 2020 Lastbilar 5,75 Mton Ökat 43% från 1990 Ökar ca 25% till 2020 Data från Vägverket/Trafikverket
Faktorer i ”CO 2 -formeln” Med antagande att BNP-tillväxt är positivt måste åtgärder att minska CO 2 -utsläppen fokusera de andra segmenten! CO 2 transportarbete trafikarbete CO 2 utsläpp * CO 2 utsläpp = BNP BNP CO 2 * * * transportarbete trafikarbete transportintensitettrafikintensitetutsläppsintensitet
Transportintensitet Hur hade flödena sett ut om industrins struktur minimerar m a p energiåtgång istället för lönekostnad? Dåliga exempel Skotska räkor som skalas i Thailand och transporteras tillbaks för att säljas Goda exempel Bauxit till isländska aluminiumverk Spanska tomater till Sverige på vintern Vad är ”nyttigt” transportarbete? Vad är och räcker ”korrekt” prissättning? Man kör inte lastbil för att det är skoj, men transportsektorn har skapat många marknader!
Trafikintensitet Mer direkta transporter Hela laster och balanser Högre lastfaktor Högre godsdensitet Bättre tidläggning Bättre information och kommunikation Flytta handelns gränssnitt mot konsument Transportköparna måste vara med!
Utsläppsintensitet Skifta trafikslag Svårt se nytt ”nätverksbärande” trafikslag Endast fjärrtrafik på kort och medellång sikt Bättre tekniska komponenter Infrastruktur Fordon Lastbärare Energibärare Hur skall incitamentsstrukturen se ut?
Förr stod ECO för Economy…
Samhällets argument för järnväg
Järnvägen är energieffektiv!
(Källa: UIC, 1993) Järnvägen är CO 2 -snål!
Järnvägen är säker! (Källa: UIC, 1993) Dödade respektive skadade per miljard trafikenheter (tonkm+personkm) DödaSkadade
Järnvägen är “mark-effektiv”! (Källa: UIC, 1993)
…men på en mer pragmatisk nivå Medlemsländerna har ett problem knät Strukturproblem i de gamla statsjärnvägarna Man äger infrastruktur som måste användas Ses som en lösning på andra problem, främst vägtrafiken På lokal nivå för att attrahera Järnvägsinvesteringen i sig Transportintensiv industri Logistikverksamhet
Logistiska möjligheter för handeln mellan Asien och Skandinavien
Sveriges handel med varor 2010 Fyll i siffror för Kina och USA! Mdr SEKFörändring %Placering RysslandExport Import KinaExport Import EuropaExport , 5-9 Import , 8, 10 USAExport Import Källa: SCB
Sveriges handel med varor 2010 Mdr SEKFörändring %Placering Ryssland Export Import Kina Export Import Europa Export , 5-9 Import , 8, 10 USA Export Import34311 Källa: SCB
Kina 2005 Handeln Export +28%, Import +18% Handelsöverskott ca 750 Mdr SEK Ca 75 MTEU Nästan 100 Göteborgs Hamn (788 kTEU) Bredd: 120 i bredd över Atlanten Höjd: Ungefär halvvägs till månen Yta: 6 i höjd över hela Stockholms stad 4 miljoner TEU avsåg flodhamnar Polarisering av utbudet av trafikslag Sjöfart: Långsammaste och billigaste Flyg: Snabbaste och dyraste Kan transsibiriska järnvägen bli en vettig kompromiss? Nordostpassagen som genväg?
Östhandelns karaktär Förr råvaror och konsumtionsvaror Nu även komponenter och delsystem Ford: hälften av komponenterna till europeiska fabriker från lågkostnadsländer Handel av komponenter i båda riktningarna! Hittills mest elektronik som flygs från Kina Europeiska komponenter till monteringsfabriker i Kina Kinesiska Chery-bilar monteras av Autotor i Kaliningrad Logistiska utmaningar!
Vad kan tillverkningsindustrin göra? Flytta problemet till leverantören Områden Transport Logistik Inköp Konstruktion
Flytta problemet till leverantören Tvinga leverantören leverera från punkt nära monteringen Stor förbättringspotential går förlorad? Exempel: Volvo Trucks drop-off points Batchlevererade komponenter: Max 3 dagar normaltransport, 1 dag snabbt Delsystem/Sekvenslevererade: Max 8 timmar (Källa: Hans Alftrén, Volvo Trucks)
Transport Snabbare fartyg Transsibiriska järnvägen Ledtid Nakhodka-Buslovskaya 11,5 dagar Jan-nov 2005: TEU, -18% från 2004 Drastiska prishöjningar 2006: Östgående trafik ( % ökning) Tomma ( %) Kapacitet begränsad till 1 MTEU? Nordostpassagen? Kombination sjö-flyg-järnväg Via Dubai, flyg till Europa Ca halva tiden mot bara sjöfart Via Barcelona, järnväg till Nordeuropa Sparar några dagar, undviker trängsel i hamnar
TEU, 400 m lång, 59 m bred, 2x32 MW Källa: Eget foto taget i Göteborg under jungfruturen Mærsk Mc-Kinney Møller
1 TEU-fartyg utanför Port Thiefrock i S:t Winnifred & Augustus
Logistik och produktion Producera slutprodukter mot prognos och lager igen Börja buffra komponenter igen Lägre frekvens för fulla laster Byta trafikslag över produktlivscykeln över säsongen Flyg som backup
Inköp Generiska komponenter i lågkostnadsländer Globalt spridda leverantörer för komponenter över produktlivscykeln över säsongen närbelägen leverantör för kompletteringar Exempel: klädesdetaljister Basorder enligt minprognos med container från Kina/Indien Kompletteringsorder med flyg från Kina/Indien Kompletteringsorder från Turkiet och Baltikum
Konstruktion Överleverera Gör alla tillval till standardutrustning Ex: Japanska bilar på 80-talet Fler generiska komponenter Minska värdet på de unika detaljerna Ex: Måste backspeglar matcha lacken? Modularisering Färre varianter, lättare prognostisera Ex: Scania Postponement Ex 1: Benetton färgar vita tröjor nära marknaderna Ex 2: Volvo 140 och 170 hk bara mjukvaruskillnad