1 Experimentella studier Litteratur: Dahmström: Kap 2 Research Metod: Kap 9

2 Orsakssamband Tidigare: Vid en analytisk eller förklarande undersökning försöker man klarlägga orsakssamband och förklara varför verkligheten ser ut som den gör.

3 I en Analytiskt studie vill man t ex veta -Är det numeriska sambandet mellan två variabler X och Y också ett orsakssamband. eller…. -Hur stor är effekten är på Y vid förändring av X. Idealt krävs att man gör ett statistiskt experiment för att för att kunna tala om orsakssamband istället för numeriska samband

4 Experiment Socialstyrelsen definition: En experimentell studie innebär att man gör ett experiment, t ex för att pröva om en behandling ger bättre effekt än ingen behandling eller en annan behandling. Experimentsituationen ger forskaren en viss kontroll över villkoren, särskilt fördelningen av personer till experimentgrupp och kontrollgrupp. Experimentgruppen får den behandling som ska prövas. Kontrollgruppen får inte någon behandling, eller vanligast en annan typ av behandling.

5 Experimentella undersökningar –Behandling. Försöksenheterna utsätts för vissa behandlingar i avsikt att studera effekten av dessa behandlingar –Upprepbarhet. Experimentet kan upprepas ett önskat antal gånger –Randomisering. Försöksenheterna fördelas slumpmässigt på olika behandlingar –Kontroll. Försöksbetingelserna kan i allmänhet kontrolleras och konstanthållas, eller åtminstone löpande registreras

6 Inledande exempel Påverkas barns reaktion vid läkarbesök av läkarens klädsel? Behandlingar A=Vit rock B=Grön rock C=Civil

7 -Hur skall vi mäta barns reaktion vid läkarbesök? -Vad kan påverka ett barns reaktion vid läkarbesök? - Orsak till besöket - Miljö - Läkarens utseende - Osv + Ev läkarens klädsel, dvs orsaken till att studien genomförs.

8 Försöksuppläggning 300 barn som skall göra en obligatorisk 4-årskontroll väljs ut. Dessa möter samma läkare i samma lokal. Vilken behandling som barnet skall utsättas för ( vilken klädsel läkaren bär) bestäms av slumpen. I varje behandlingsgrupp finns 100 barn. Diskutera försöksuppläggningen

9 Socialstyrelsen Randomiserade kontrollerade studier: Randomiserade kontrollerade studier är den mest tillförlitliga typen av experimentella studier. Denna typ bygger idealt på en äkta randomiserad, dvs helt slumpmässig, fördelning till experiment- och kontrollgrupp. Slumpmässigheten minskar risken för att urvalet blir skevt, i syfte att resultatet av studien ska kunna generaliseras till hela den grupp som urvalet har gjorts från. Äkta randomisering får man genom att använda slumptabell eller vissa datorprogram. Mindre idealisk randomisering sker genom till exempel personnummer, veckodagar, tärning eller krona- klave.

10 –Dubbelblinda försök. Då försöksenheterna är människor vet i regel varken försökspersonen eller den som ger behandlingen vilken behandling försökspersonen får.

11 Exempel Ett nytt preparat tros kunna bekämpa förkylningssjukdomar. 300 person vid Volvo Umeverken valdes. Med hjälp av slumpen fördelades dessa på två grupper; en behandlings- och en kontrollgrupp. Personerna i behandlingsgruppen sprayades i näsan 6 ggr i veckan med preparatet. Kontrollgruppen sprayades i näsan med vanligt vatten. Varken läkaren eller försökspersonerna visste om den enskilda behandlingen utfördes med det verksamma ämnet eller med vatten. Först i efterhand bröts koderna som avslöjade vilka personer som tillhörde respektive grupp.

12 Diskutera Varför genomfördes studien som ett dubbelblindfösök.?

13 Ickeexperimentella undersökningar, observationsundersökningar. –Undersökningsenheter eller händelseförlopp påverkas ej på något sätt. –Behandlingarna i den experimentella studien ersätts av passivt observerande.

14 Socialstyrelsen Kvasiexperimentella studier: Kvasiexperimentella studier är en typ av experimentell studie där man inte fördelar personer till experiment- och kontrollgrupp genom randomisering, dvs slumpmässigt (se randomiserade kontrollerade studier). I kvasiexperimentella studier använder man begreppet jämförelsegrupp istället för kontrollgrupp. Forskaren försöker istället kontrollera för de jämförda klientgruppernas ev olikheter genom t ex statistiska bearbetningar eller matchning.

15 Exempel Vid Överåkerns anstalt ville man utvärdera effekterna av det behandlingsprogram som erbjöds för kriminella narkotikamissbrukare. Behandlingen var frivillig drogfrihet under behandlingstiden samt olika sociala stödåtgärder. Den responsvariabel som studerades var återfallsfrekvensen i brott respektive missbruk. Som jämförelsegrupp valde man interner på andra anstalter med bl a samma typ av missbruk,-samma ålder och samma brottsbelastning.

16 Diskussion Vilka skillnader kan det finnas mellan behandlings- och kontrollgrupp som kan påverka återfallsfrekvens.

17 Experimentella studier I regel att föredra om man vill undersöka effekten av någon förklaringsvariabel på någon responsvariabel, eftersom det med en icke-experimentell ansats kan vara svårt att särskilja effekten av förklaringsvariabeln från effekter av andra faktorer

18 Randomisering Randomisering innebär att slumpen avgör vilken behandling en undersökningsenhet tilldelas Genom randomisering undviks systematiska fel Randomisering medför att effekten av en eventuell behandling med hög grad av säkerhet och precision kan fastställas med hjälp av statistikteori

19 Generaliserbarhet Ett problem vid experimentella studier är att undersökningsenheterna inte alltid är slumpmässigt utvalda ur någon väldefinierad population och att därför de resultat som erhålls, i strikt mening, endast gäller för de som ingår i försöket I sådana fall måste generaliseringar utöver undersökningsenheterna bygga på icke-statistiska argument

20 Brist på realism Försöken utförs ibland i en miljö som ej är verklig. Detta innebär också ett generaliseringsproblem. Det är inte säkert att en individ reagerar likadant i ett laboratorium som i ”verkligheten”.

21 Meta-analyser Socialstyrelsen: Metaanalys är en statistisk metod som använder resultaten från ett antal sinsemellan oberoende studier för att belysa till exempel effekten av en viss insats. Genom att kombinera resultaten från många studier reducerar man slumpens inflytande på resultaten. Därmed minskar man också risken för felaktiga slutsatser om insatsens effekter

22 Evidensbaserad forskning Socialstyrelsen anser bl a att metaanalyser liknande dem som görs inom medicin skall användas med dubbelblinda försök och med kontrollgrupper.