Framtiden för den svenska modellen Socialdemokraternas ekonomiska seminarium Almedalen, 6 juli 2010 Magnus Henrekson

Ingen modell har reformerats mer! Sverige ökat ekonomisk frihet mest av alla –Finansmarknader, valutamarknader –Produktmarknader –Offentliga utgifter minskat med 10 %-enheter av BNP –Marginalskatter och skatt på låga löner ner –Sociala avg. –7 %-enheter (sedan 1990) –Lönebildning –Uthyrningsföretag, visstidsanställning, privat utförande av välfärdsproduktionen

Effekter Gått bra för Sverige sedan 1994 –Modellens kraftiga reformering viktigt skäl Snabbt ökade reallöner efter 20 år av nolltillväxt från 1995: –Kollektivanställda: +33 % 1995–2009 –Tjänstemän: +56 % 1995–2009 –Men: arbetade timmar per person i yrkesaktiv ålder ökade endast 4 timmar 1993–2009 –Oförmåga att öka produktionen av tjänster

Kompetens eller låga löner? Frågan är felställd –Det ekonomiska värdet av en viss kompetens förändras över tiden: efterfrågan, utbud (via utbildning etc), globaliseringen som utjämnar kompetensens ersättning –Duktig elektriker i USA tjänar 100 % mer än universitetsutbildad i 10:e percentilen – samma i Sverige –Ekonomiskt värdefull kompetens något den enskilde måste förvärva hela livet Att söka sig till en kompetent organisation en viktig del –Högskoleutbildning ingen underkur Kan ofta ha negativ effekt för den enskilde om denne saknar motivation och talang för sådana studier

Viktiga kompetenskomponenter Icke-kognitiva färdigheter –Motivation –Uthållighet –Emotionell stabilitet –Ansvarstagande Enligt många forskare är detta allra viktigast (James Heckman m fl) –Kan sannolikt övas upp (särskilt i unga år) Ekonomiskt värdefull kompetens förvärvas i hög grad på jobbet i den kompetenta organisationen

Dagens utmaningar Kontinuitet och möjlighet att pröva sig fram viktigt Arbetslivet allt mer föränderligt och med färre väldefinierade yrken Jobben kommer och går, men behovet av trygghet för den enskilde består Våga ställa frågan hur moderna institutioner för att fånga upp detta behov bör se ut: –Detta är det område där det hänt minst i Sverige! –(s) har hållit fast vid status quo, (de nya) moderaterna har bestämt sig för att inte utmana –När du behöver trygghet som mest finns den inte

Arbetsrättens nuvarande form Reellt behov av trygghet, men hur ska det åstadkommas? Uppmuntrar branscher och företag som bygger på tillfällig arbetskraft (studerande, friska pensionärer) Tröskeln att få pröva ökar Lättare att hantera för stora ftg, för offentlig sektor och vid produktion av lagringsbara produkter Tryggheten knyts till nuvarande anställning, ej portabel vid jobbyte (trots att vart 7:e jobb försvinner varje år) Pensionsförmåner (ITP etc) gör det dyrt att byta jobb sent i karriären

Synen på lönen Viktigt att få chansen i en kompetent organisation för att bygga ekonomiskt värdefull kompetens –Höga minimilöner framstår då som mindre lämpliga –Synen på totala arbetstidens förläggning och vad som är obekvämt behöver ändras (225 kr/t i handeln för en 18-åring på en söndag; reservationslön kanske 70 kr) A-kassa en integrerad del av hela trygghetssystemet –Bör inbegripa alla automatiskt –Branscher och yrken glidande  ej differentierad avgift –Få bort alla tröskeleffekter som skapar motstånd att ta korta vikariat, göra inhopp etc.

Slutsatser Svenska modellen mest reformerad av alla –Undantag: vissa aspekter av arbetsmarknadens funktionssätt Vänstern har inte gjort sin läxa och utvecklat tankar om hur tryggheten och den enskildes kompetensutveckling bäst värnas: –Att byta jobb till en mer produktiv organisation –Att få med sig upparbetad trygghet när jobbet bara råkar försvinna –Att hitta bra avvägningar i branscher som inte producerar lagringsbara produkter och där efterfrågan är starkt variabel –Status quo har befästs genom att (m) passar i frågan Förlorarna är de svagaste i samhället