Webbinarium om transfrågor Innehåll Förtydligande av ord och begrepp Folkhälsomyndighetens studie om hälsa bland transpersoner Socialstyrelsens nya riktlinjer för vård av transpersoner Frågor _____________________________________________________________________________________________________________________________________________ Mina Gäredal

Förtydligande av ord Känsidentitet: Det eller de kön en person känner sig som. Somliga känner sig inte som något kön alls. Cisperson: Cis är latin för ”på samma sida”. Cisperson är en person vars könsidentitet och könsuttryck stämmer överens med det kön man tilldelades vid födelsen. Transperson: Ett paraplybegrepp för personer vilkas könsidentitet och/eller könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska kön som tilldelades vid födseln.

Förtydligande av ord Transsexuell: En person vars könsidentitet inte stämmer överens med det juridiska kön man tilldelades vid födseln. Oftast vill man både byta juridiskt kön och korrigera kroppen med exempelvis hormoner och/eller kirurgi. Intergender: En person som identifierar sig som mellan eller bortom könsuppdelningen i kvinna eller man. Intergender kan ibland ockå̊ användas som paraplybegrepp för olika könsidentiteter som inte följer tvåkönsnormen. Transvestit: En person som använder sig av ett annat könsuttryck än det som förväntas av personen utifrån hens juridiska kön. Det kan handla om kläder, smink, hår, kroppsspråk, röstläge och andra attribut.

Förtydligande av ord Queer: Ett brett begrepp som kan betyda flera olika saker men i grunden är ett ifrågasättande av heteronormen. Många ser sin könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. Queer kan innebära en önskan att inkludera alla kön och sexualiteter eller att inte behöva identifiera eller definiera sig. Icke-binär: En person som identifierar sig som mellan eller bortom könsuppdelningen i kvinna eller man. Ibland används ”icke-binär” som ett paraplybegrepp för olika könsidentiteter som inte följer tvåkönsnormen.

Hälsan bland transpersoner i Sverige Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner Folkhälsomyndigheten (2015) 800 respondenter 53 procent av respondenterna 15–29 år gamla (åldersspann 15 – 94 år) Olika transidentiteter: transsexuell, transvestit och intergender Hög andel högutbildade Hög andel låginkomsttagare Olika sexuella identiteter: hetero-, bi- och homosexuell, pansexuell och asexuell. Övervikt av respondenter från Stockholm, Skåne och Västra Götaland

Livsvillkor Öppna med transerfarenhet 70% alltid eller för det mesta 25% sällan eller aldrig Lever i enlighet med sin könsidentitet som de önskar 11% helt 32%i stort sett 33% till viss del 24% inte alls

Över 50% har blivit utsatta för kränkande behandling eller bemötande senaste tre månaderna (3 gånger vanligare än i den generella befolkningen). 35% okänd person 21%nära anhörig 21% person på internet 20 % vän eller bekant 14% personal inom sjukvården Livsvillkor

Utsatthet för våld 19% utsatta för våld på grund av transerfarenhet 30% har blivit tvingade till sex mot sin vilja. Senaste 12 månaderna 7% utsatta för fysiskt våld (3% i befolkningen i stort) 39% utsatta för psykiskt våld. 11% har polisanmält det våld de utsatts för. 16% av dessa var nöjda med polisens bemötande >50% var missnöjda med polisens bemötande

Allmän hälsa Hälsotillstånd Drygt 50% har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd (73% i den generella befolkningen) Arbetsförmåga/vardag Drygt 50% uppger att deras arbetsförmåga eller vardag är nedsatt på grund av fysisk eller psykisk sjukdom. Stress 15% har känt sig mycket stressade under de senaste veckorna (3% i den generella befolkningen)

Sexuell hälsa Kan leva sexuellt på det sätt som de själva önskar 39% helt eller i stort sett 32% inte alls Sex mot ersättning 10% har någon gång fått ersättning för sex. 3% har fått ersättning vid ett tillfälle 7% har fått ersätting vid flera tillfällen Olika typ av bakgrund till sex mot ersättning! Vetskap om mottagning där man kan testa sig och få bra bemötande 37% känner inte till en sådan 63% känner till en sådan

Suicid Andel som de senaste 12 månaderna… …allvarligt övervägt att ta sitt liv: 36% 6% i den generella befolkningen …försökt ta sitt liv: 5% 1% i den generella befolkningen Ca 30% har någon gång försökt ta sitt liv. Andel av de som allvarligt övervägt ta sig liv eller försökt ta sitt liv som svarade att det berodde på deras transerfarenhet. till viss del 72% Helt och hållet18%

Träning och mat Fysiskt aktiva minst 30 min/dag: 19% (66% i den generella befolkningen) 16% vill träna mer men är begränsade på grund av transerfarenhet 11% är oroliga över bemötande på grund av transerfarenhet i samband med träning 38% har ett problematiskt förhållande till mat och ätande.

Kontakt med samhällsfunktioner Andel av respondenterna som uppger lågt förtroende för respektive samhällsfunktion 71% Riksdagen samt Arbetsförmedligen 65%Landstings- och kommunpolitiker 60%polisen 51%skolan 43% Sjukvården

Kontakt med vården 65% har fått ett brabemötande och bra hjälp i mötet med sjukvården. 28% har blivit dåligt bemötta på grund av transerfarenhet. 5% har blivit vägrade vård på grund av transerfarenhet. Sjukvårdspersonal har vägrat använda respondentens önskade Namn13% Pronomen19%

Kontakt med vården Har skjutit upp att söka vård på grund av oro för ett dåligt bemötande40% tidigare erfarenhet av dåligt bemötande23% 30% uppger att sjukvårdspersonalen ville hjälpa men saknade nödvändig kunskap om transfrågor Ca 30% har behövt utbilda sjukvårdspersonalen om sin transerfarenhet för att kunna få rätt hjälp.

Slutsatser och rekommendationer Livsvillkoren påverkar förutsättningar för hälsa bland transpersoner Nödvändigt med tillgänglig och transkompetent hälso- och sjukvård såväl som trygga miljöer, mötesplatser, skolor, arbetsplatser och samhällsinstitutioner Viktigt med selektiva insatser för unga hbtq-personer såsom stöd och rådgivning för att förbättra bemötandet och minska barriärer till samhällsinsatser

Barn, ungdomar och vuxna med könsdysfori God vård av barn och ungdomar med könsdysfori Nationellt kunskapsstöd från Socialstyrelsen, 2015 God vård av vuxna med könsdysfori Nationellt kunskapsstöd från Socialstyrelsen, 2015 Till dig som möter personer med könsdysfori i ditt arbete Informationsbroschyr från Socialstyrelsen, 2015 Till dig med könsdysfori Informationsbroschyr från Socialstyrelsen, 2015

”Alla personer har en könsidentitet, dvs. en egen och individuell känsla av vara kvinna eller tjej, man eller kille, eller av att tillhöra inget eller något annat kön. För de flesta stämmer könsidentiteten överens med det kön man föddes med, men inte för alla. När könsidentiteten inte stämmer med födelsekönet och resulterar i obehag har man könsdysfori. Könsdysfori kan beskrivas som en stark och ihållande känsla av att vara född i fel kön. Ofta är denna känsla förknippad med ett psykiskt lidande som kan medföra en nedsatt förmåga att fungera i vardagen.” Socialstyrelsen (2015)

Diagnos ”En diagnos är en bestämning och benämning av sjukdom, skada, störning eller förändring i kroppsfunktionen. […] En diagnos behöver inte nödvändigtvis vara en sjukdom, men den kan ange ett vårdbehov. Vid könsdysfori beror vårdbehovet på det lidande som följer av en uttalad brist på samstämmighet mellan kroppen och könsidentiteten.” Område i förändring Två nya lagar för att skilja de juridiska och medicinska delarna från varandra Frångå binära formuleringar baserade på tvåkönsnormen

Antal vårdsökande (Socialstyrelsens register) 2007: 464, varav 14 under 18 år 2013: 1365, varav 78 under 18 år. Brister inom hälso- och sjukvården i vården och behandlingen Betydande regionala skillnader i möjligheten att få behandling under utredningstiden i innehållet i den behandling som patienterna erbjuds. i praxis vid vilka åldrar som medicinska insatser blir tillgängliga för ungdomar under utredning.i i vilka som erbjuds behandling

Bemötande Bekräfta könsidentiteten Fråga om tilltalsnamn och tilltal i tredje person (pronomen) Använd önskat tilltalsnamn och pronomen Använd ett inkluderande och respektfullt språk utifrån patientens önskemål Kroppsundersökningar ”Personer med könsdysfori kontaktar vården av olika anledningar. Oavsett skälet är det viktigt att hälso- och sjukvårdspersonalen är förtroken med vad problem kopplade till könsidentitet kan innebära, är uppmärksam på cis- och heteronormativa antaganden och språkbruk samt är lyhörd och respektfull i kontakten med patienten”

Särskilt utsatta individer Personer med könsdysfori som vistas i Sverige utan tillstånd Fortsatt behandling med könskonträra hormoner då hormonbehandling påbörjats bör ses som vård som inte kan anstå Äldre personer som påbörjat utredning relativt sent i livet. Minderåriga personer

Förutsättningar för personer under 18 år Vårdnadshavare ansvariga för hälso- och sjukvård fram tills barnet fyller 18 år. I takt med stigande ålder och mognad ska allt större hänsyn tas till barnets vilja Om vårdnadshavarna är oense Om båda vårdnadshavarna motsätter sig

”Att den framtida könsidentiteten för barn med könsdysfori är osäker för gruppen generellt ska inte förstås som ett argument för att undvika att ge vård i det enskilda barnets fall. Lidandet är stort för de barn vars könsdysfori kvarstår.” Innan och efter att puberteten inletts. Könsdysforins beständighet Få ångrar könskorrigeringen

Remittering till specialistteam ska ske snarast möjligt På egen begäran Vid tecken på könsdysfori (för barn och ungdomar) Förutsättningar för god vård av personer med könsdysfori Samverkan Rätt kompetens (multidisciplinära team) Samråd med patient Identifiera och behandla psykiatrisk ohälsa. Viktigt att detta inte fördröjer den diagnostiska utredningen

Behandling för personer med könsdysfori Utforskning av könsidentitet Psykosociala interventioner Psykoterapeutiska interventioner Könskonträr hormonbehandling Kirurgi för sekundära könskarakteristika Röst- och kommunikationsbehandling Hårborttagning Förskrivning av hjälpmedel* Hormonbehandling för att bromsa pubertetsutveckling (ungdomar) Kirurgi för primära könskaraktäristika (vuxna) Fertilitetsbevarande åtgärder

Utforskande av könsidentitet Utredningen behöver inte resultera i någon diagnos. Hjälp med att utforska könsidentiteten Information om olika könsidentiteter, könsuttryck och möjliga behandlingsinsatser. Osäkerhet är inte ett hinder utan en möjlighet för att utforska könsidentiteten. Mycket viktigt att potentiella patienter får lättillgänglig information om denna möjlighet.

Psykosociala interventioner och samtalsbehandling Samtalsbehandling och psykosocialt stöd bör erbjudas till personer med könsdysfori och misstänkt könsdysfori. Samtalsbehandling bör även kopplas till somatisk behandling, exempelvis stöd från gynekolog, androlog och sexolog. Samtalsbehandling kan också vara aktuellt efter genomgången könskorrigering. Hälso- och sjukvården bör erbjuda psykosocialt stöd till närstående till personer med könsdysfori eller misstänkt könsdysfori Hälso- och sjukvården ska informera om möjligheter till informellt psykosocialt stöd, anordnat av intresseorganisationer. Även organisera grupper för barn och ungdomar.

Inkomna frågor Fler frågor? Frågor

Mina Gäredal för Adlon Kunskapscentrum, Mailadress: Internet: minagaredal.se Telefon: Kontaktuppgifter

Upparbetade kontakter hos Skum Järva um – lena berg susanne berglund remitterar Haninge um – Jonna Abelsson Astrid Lindgrens barnsjukhus Maria Elonen