- som förändrade världen Tre revolutioner - som förändrade världen Amerikanska revolutionen och det amerikanska inbördeskriget Franska revolutionen och Napoleontiden Industriella revolutionen och ideologiernas framväxt Tommy Lindström 2000-12-13

Amerikanska revolutionen Efter sjuårskriget - år 1756-63 mellan Frankrike och GB - fick Storbritannien ekonomiska problem. Bl a därför påfördes folket i kolonierna av olika skatter. Dessa protesterade under parollen ”No taxation without representation”, eftersom de ej fick utse ledamöter till engelska parlamentet.

The Boston Tea Party År 1773 hettade konflikten till på allvar när kolonister utklädda till indianer vräkte tre båtlaster med engelskt te överbord i protest mot britterna. GB svarade med att stänga hamnen i Boston och även skicka dit trupper. Bostons hamn idag

Oavhängighetsförklaringen På en kongress 1774 enades alla kolonier att sluta handla med GB och att stärka försvaret. Följande år anföll britterna ett av kolonisternas vapenlager och därmed utbröt kriget. Vid en ny kongress i Philadelphia 4 juli 1776 förklarade sig kolonierna oavhängiga från Storbritannien. Dokumentet som författades byggde på upplysningstankar som mänsklig frihet och jämlikhet. Det kom att inspirera frihetsrörelser i många länder under närmaste seklet. Thomas Jefferson, som var en av huvudförfattarna till oavhängig-hetsförklaringen, blev senare USA:s tredje president.

Frihetskriget De tretton ursprung-liga staterna, är ytmässigt jämförbart med Sverige. Kolonisterna, under ledning av George Washington, led från början brist på utrustning och pengar. Situationen ändrades dock när man fick hjälp från Frankrike och Spanien. Britterna fick nu problem med det långa avståndet till moder-landet. År 1781 kapitulerade de brittiska trupperna i Nordame-rika och två år senare erkändes koloniernas oavhängighet.

USA:s författning Efter kriget diskuterade de tretton delstaterna fram ett utkast till en ny författning. Man valde en strikt maktfördelning, i enlighet med Montesquieus idéer; Folkvald president – styrande makten Kongressen(riksdag) – lagstiftande makten Högsta Domstolen – dömande makten Den trädde ikraft 1789 och gäller till stora delar än idag. Frihetsgudinnan var en gåva till den nya staten USA från Frankrike i början av 1800-talet.

Från frihetskrig till inbördeskrig. Vid frigörelsen var USA till stor del ett land rätt homogent land av små jordbrukare. Under 1800-talet kom detta att ändras av storbolagens och industrins framväxt. Även den stora invandringen, främst Europa, förändrade befolkningsstrukturen och ökade motsättningarna. Symbolen för den amerikanska friheten, cowboyen till häst

Motsättningar inför kriget Nordstaterna: begynn-ande industrialisering, stor invandring Vill ha tullar för att skydda sin nya industri Vill ej att slaveriet sprids till nya stater Vill behålla den fede-rala regeringens makt Sydstaterna: dominer-ande jordbrukssektor bl a bomullsodling Vill ha frihandel för att kunna sälja sin bomull Vill ha slavar som arbetskraft på fälten Vill att delstaternas makt skall utökas

Inbördeskriget 1861-65 Nästan hela nationens officerskår kom från södern vilket gjorde dem framgångsrika från början. Efter hand kom dock nordstaternas överlägsenhet i befolkning, industrikapacitet och ekonomi att avgöra kriget. Vändningen kom i Gettysburg 1863. Sammanlagt dog ca 600 000 personer, fler än vad USA förlorat vid alla krig man deltagit under 1900-talet. Nordstaternas president Lincoln lyckades bevara unionen och upphäva slaveriet men blev själv mördad av en sydstatsanhängare kort efter krigets slut. RepublikanenAbraham Lincoln är en av USA:s mest kända presidenter.

Franska revolutionen Frankrike var i slutet av 1700-talet ett land i kris. Hjälpen till kolonierna i Nordamerika hade ökat statsskulden kraftigt. Näringslivet led av konkurrensen från den begynnande industrialismen i England. Till detta kom en kraftig missväxt på slutet av 1780-talet som ledde till massarbetslöshet, ökade brödpriser och hungerupplopp. När drottningen Marie-Antoinette fick höra talas om att folk inte hade bröd att äta lär hon ha sagt; - ”Varför äter de då inte bakelser istället?”.

Ståndssamhället PRÄSTER ADEL TREDJE STÅNDET Frankrike var fortfarande ett kungadöme av Guds nåde, där kungligheterna mest sysslade med jakt och hovliv. Samhället förövrigt var indelat i tre stånd; prästerna, adeln och det tredje ståndet. De två första var mindre än 2 % av befolkningen men ägde en tredjedel av jorden. De var också befriade från skatt.

Adelns uppror Eftersom landet var närmast bankrutt (räntan på statsskulden större än statsinkomsterna) krävde kungen att alla jordägare skulle betala skatt. De privilegierade stånden revolterade mot denna ”kungliga despotism” och menade att endast generalständerna (riksdagen där man var i majoritet) kunde införa nya skatter. Tillsist tvingas kungen hörsamma detta krav.

Revolutionen börjar I maj 1789 samlas generalständerna för första gången på 175 år. Förväntningarna var stora men man hamnar direkt i ett dödläge. Tidigare hade varje stånd en röst men nu kräver tredje ståndet lika röstetal som adel och präster tillsammans. I juni förklarar tredje ståndet sig vara nationens riktiga företrädare och vid ett möte lovar man att ej skiljas förrän landet fått en ny författning. Nationalförsamlingen var bildad och revolutionen hade startat. Skölden med den franska liljan är en symbol för det franska kungahuset

Några händelser under revolutionen maj –89 Eden i Bollhuset, Nationalförsamlingen inrättas 14/7 -89 Bastiljen stormas aug –89 Deklaration om de mänskliga rättigheterna 1791 Nya författningen klar, Borgerskapet dominerar 1792 Skräckväldet, de lägsta ur 3:e ståndet tar makten Republik införs 1793 Kungen avrättas, senare även drottningen 29/7 1794 Radikalernas ledare Robespierre avrättas maj 1795 Uppror slås ner av tillkallade trupper. Borgerskapet återtar makten. Revolutionen är över Maximilian de Robespierre var 36 år när han avrättades.

Dominerande grupper under olika faser av revolutionen Arbetare mfl Borgerskapet Adel, präster Före 1789 Generalständerna 1789 - 92 Nationalförsamlingen 1792-94 Nationalkonventet Från 1795 Direktoriet Kungen och generalständerna National- församlingen konventet Direktoriet Maktförskjutning Kungen och generalständerna National- församlingen PRÄSTER ADEL TREDJE STÅNDET Direktoriet senare Nappe National- konventet

Bestående resultat av revolutionen Enväldet avskaffas, Maktfördelning Privilegierna avskaffas för ex adeln Rationalism (=förnuftstänkande) ex enhetliga system vad gäller mått pengar etc

Napoleontiden inleds Mellan 1795 och 99 styrdes landet av en borgerlig republik, Direktoriet. Politiskt var de dock oroliga tider vilket banade vägen för en militärkupp under ledning av Napoleon Bonaparte, som fick titeln förste konsul. År 1804 valdes han till kejsare.

Sagan om Napoleon Föds 1769 på Korsika i en lågadlig släkt Austerlitz Tilsit Waterloo Trafalgar Moskva Elba Föds 1769 på Korsika i en lågadlig släkt Placeras som liten i militärskola Stödjer revolutionens tankar och blir som 26-åring chef över en fransk armé i Italien. Tar 1799 makten vid en oblodig statskupp (Brumairekuppen) Låter 1804 utropa sig som kejsare. Besegrar ryska och österrikiska trupper 1805 vid Austerlitz. Förlorar sjöslaget vid Trafalgar mot britterna. Inför ek krigföring, kontinental-systemet, mot britterna 1806. Fred i Tilsit med ryssarna 1807 varvid fastlandseuropa ”delas”. 1809-1811; På höjden av sin makt. Gifter sig med österrikiska kejsardottern Marie-Louise. 1812; ryska fälttåget en katastrof 1814; tvingas abdikera, blir furste av Elba. 1814; återkommer, men blir slut-ligen besegrad vid Waterloo Blir fånge på atlantön S:t Helena fram till sin död 1821

Wienkongressen Hösten 1814 samlas representanter från de flesta länderna i Wien för att utarbeta riktlinjerna efter de 25 årens turbulens under franska rev och napoleontiden. De två huvud-målen som man kom överens om 1815 är; Legitimitetsprincipen – att återställa furstarnas rättigheter från tiden före 1789. Maktbalans – att se till att inget land skulle kunna dominera Europa i framtiden. Under det nästan ettåriga kongressandet hade de österikiska värdarna ett styvt jobba att ta hand om alla gäster. Baler, jakter mm avlöste varandra. Även spioner, ficktjuvar och glädjeflickor hade bråda dagar.

Industriella revolutionen I det förindustriella samhället tillverkade bönderna de mesta som husgeråd, redskap, och kläder själva. Vid 1700-talets slut skapades nya produktionsmetoder i England som kom att leda till omfattande förändringar i samhället. Genom den industriella revolutionen sprängdes jordbruksamhällena. Många flyttade till städer med stora fabriker. För de pengar man där tjänade köpte man nu sina viktigaste förnödenheter som mat, kläder och husrum.

Varför kom England först? Gott om arbetskraft (pga befolkningstillväxt, skiftesreformer) Gott om råvaror (järnmalm, stenkol) Kapital (hade skapats genom bl a triangelhandeln och förlagsindustrin) Bra transportmöjligheter (kuster, kanaler, floder senare järnvägar) Bra klimat för bomullsindustrin Tekniska framsteg (ångmaskinen, spinn- och vävmaskiner) Inrikespolitiska situationen Utrikespolitiska situationen Avsättningsmarknader KOL BOMULL JÄRNGRUVOR STÅLINDUSTRI

Industrialismens spridning till andra länder Det började i England omkr år 1750. Likt ringar på vattnet spreds industrialismen först till textiltillverkningen i Belgien, vidare till Frankrike och sedan ut över Europa, Nordamerika osv. Till Sverige kom den omkr 1850, dvs ca hundra år efter England.

Flera industriella revolutioner Egentligen är det inte en utan flera industriella revolutioner som kommer slag i slag. 1750 1:a rev; textilindustrin 1830 1:a rev, andra del: järn-, stål och ångmaskin 1880 2:a rev; glödlampan, telefonen osv 1910 3:e rev; löpande bandet 1950 4:e rev; elektronik, transistorer 1980 5:e rev; datorer (är ev en ny rev, IT-revolutionen)

Sociala följder av industrialiseringen Låga löner , arbetslöshet , farlig arbetsmiljö och urusla bostäder var vanliga i industrialismens barndom. Barn nyttjades ofta som arbetskraft eftersom de klarade många moment lika bra som vuxna men till mycket lägre lön. På sikt fick dock arbetarna det bättre. En bidragande orsak till detta var att man började organisera sig fackligt och politiskt. Arbetarnas ideologi blev socialismen medan arbetsgivarna ofta var liberaler eller konservativa.

Ideologiernas framväxt Upplysningsidéerna och de tre revolutionerna kan sägas vara grunden till de politiska ideologiernas framväxt i slutet på 1700-talet och början av 1800-talet. Än idag har de flesta av våra politiska partier sina rötter i dessa politiska ideologier, nämligen socialismen, liberalismen och konservatismen. c kd V s fp m mp

Ideologierna contra revolutionerna Konservatism Konservatism Fel göra uppror mot eng kungahuset mot fra kungahuset Ointressant, ett hot mot adeln makt Amerikanska revolutionen Bevara det gamla, Helst inga förändringar Rätt göra uppror mot en tyrann 1:a revolutionen bra Stöd åt de nya fabriksägarna ???, ägde rum långt före soc tillkomst 2:a rev bra, en småfolkets revolution Historiskt oundviklig stöd åt industriarb Liberalism Liberalism Franska revolutionen Frihet politiskt, ekonomiskt och religiöst för människor Industriella revolutionen Socialism Socialism Jämlikhet, stöd till de som har det sämst i samhället

Summering Dessa tre revolutioner markerar flera viktiga vägskäl i den historiska utvecklingen. Amerikanska revolutionen visade att en liten koloni kunde sätta sig upp mot, och besegra, en europeisk stormakt. Franska revolutionen markerar början till slutet för adelns flerhundraåriga privilegiesamhälle. Industriella revolutionen innebär början till ett helt nytt sätt att leva, men också en våldsam folkomflyttning från landsbygden till städerna.