Terrafem Göteborg

 Terrafem Göteborg är en kvinnojour som vänder sig till utsatta flickor och kvinnor med utländsk härkomst.  Flickor och kvinnor som blir eller har blivit misshandlade, våldtagna, trakasserade, hotade, riskerar tvångsgifte eller isoleras.  Vi erbjuder stöd på kvinnans egna modersmål. Och i dagsläget har vi cirka 55 olika språk. Om oss

 Tillsammans med vår riksorganisation driver vi en rikstäckande jourlinje och en juristjour, där vi kan erbjuda kvinnorna juridisk rådgivning.  Vår jourlinje och juristjour bygger på tjejer och kvinnor som ideellt hjälper oss i vårt arbete.  Via vår riksorganisation kan vi även tillförse kvinnor med stödlägenheter, och tjejer kan ta tillflykt till Tjejhuset.

Jourlinjen är öppen måndag till fredag klockan 08 – 17. Telefonsamtalen är kostnadsfria och syns inte på telefonräkningen. Den sökande har rätt att vara helt anonym och våra jourkvinnor har tystnadslöfte. Juristjouren består av jurister och juriststuderande, som sammanlagt talar 10 språk. Juristjouren bistår kvinnor och unga tjejer med juridisk rådgivning samt ger stöd i förberedelserna i kvinnornas möte med rättväsendet.

 Kvinnor som saknar permanent uppehållstillstånd och riskerar utvisning.  Kvinnor som inte känner till de svenska lagarna kring skilsmässor och vårdnadstvister.  Kvinnor som är i behov av skyddat boende.  Flickor och tjejer som riskerar tvångsgiftermål, eller andra påtryckningar inför giftermål.  Flickor och tjejer utsatta för våld i hederns namn, och behöver fly/har flytt hemifrån. I vårt arbete

Det praktiska arbetet  Stöd i form av samtal på det egna modersmålet.  Stöd i kontakt med myndigheter: Möte med Socialtjänsten Telefonkontakt med Migrationsverket Förhör hos Polisen Möte med Familjerätten OBS! Vi agerar inte som tolk.  Stöd under rättegång. OBS! Vi agerar inte som vittnesstöd.  Juridisk rådgivning kring exempelvis vårdnadstvister, uppehållstillstånd, etc.

 Information kring hennes rättigheter i Sverige: Rätten till sjukvård vid psykiska såsom fysiska besvär. Rätten till tolk i all kontakt med myndigheter/vården. Rätten till skyddat boende om behovet finns. Rätten till vittnesstöd vid rättegång. Rätten att bestämma över sin egen kropp. Rätten att leva fritt utan att känna sig kontrollerad.

 Rädsla att bli helt ensam, och att bli övergiven av familj.  Rädsla att förlora ALLT när man lämnar sitt hem och rädsla att inte klara sig ekonomiskt.  Rädsla att dödshoten inte kommer ta slut.  Rädsla att ingen kommer tro på henne eller bry sig, och skammen över att bli betraktad som en ”misshandlad kvinna”.  Ovissheten kring kommande rättsprocesser.  Hopp om att han kommer ”bli bättre” när de för barn. Varför stannar hon?

 Hot om utvisning från landet.  Hot om bortförande av barn, exempelvis om det råder andra lagar i hemlandet.  Rädsla att familjen kommer vända sig mot henne om återvänder till hemlandet som skild kvinna.  Bristande språkkunskaper.  Brist på socialt nätverk.  Beroendeställning till partnern.  Myndigheters okunskap. Kvinnorna med utländsk bakgrund…

Källa:  Planerat våldsakt.  Ett kollektivt beslut eller utövad med stöd av kollektivet.  Förövarna skyddas oftast av resten av familjen/kollektivet.  Våldet är ett sätt att kontrollera hennes sexualitet.  Våldet även kan rikta sig mot pojkar  Våldet kan vara psykologiskt eller fysiskt Vad innebär våld i hederns namn?

 Släkten fryser ut den som inte följer hederskodexen.  Omgivningen/kollektivet hjälper till att bevaka och kontrollera kvinnliga familjemedlemmar.  Föräldrar ska godkänna valet av partner  Flickans rörelsefrihet är begränsad.  Brist på makt över sin egen kropp och sexualitet.  Det är fråga om kontroll över hennes liv och sexualitet, som i sin tur stoppar hennes utveckling.

 Kvinnans/flickans sexualitet är kopplad till mannens/ familjens heder, och därmed dess värde.  Hennes kyskhet är gränsen mellan heder och skam. ”Heder är det som finns mellan benen på en flicka.”  Den viktigaste aspekten är att förstå vilken enorm vikt kollektivet fäster vid incidenter av sexuell karaktär och ryktesspridning.

...lever efter familjens krav. Flickan anpassar sig helt och hållet till reglerna för att slippa jobbiga situationer hemma, och för att hon är så rädd....satsa på skola och studier. Flickan märker att familjen kan lägga undan planerna om hon är duktig i skolan och vill studera vidare. Skolan blir en fri plats för henne....leva ett dubbelliv. Flickan lever efter reglerna där familjen kan kontrollera henne, men är en annan person utanför hemmet. T.ex. byter kläder i skolan, ljuger om var hon har varit och har en pojkvän i hemlighet. …protestera öppet. Flickan väljer att gå mot familjens regler och lever som hon vill öppet. Men de öppna protesterna kan ibland få svåra konsekvenser.

Källa:  Cirka kvinnor upplever våld regelbundet i Sverige.  Det uppskattas att cirka 20 % av de som utsätts för våld i nära relation anmäler. Det innebär cirka kvinnor.  Varje år mördas minst 16 kvinnor av närstående i Sverige. Den verkliga siffran kan vara omkring 40 kvinnor varje år.  Cirka var tionde barn uppskattas i Sverige uppleva våld hemma. Vart tjugonde barn upplever våldet ofta. Statistiken…

 Var tjugonde gymnasieelev i Sverige fruktar att bli tvingad till giftermål. Tre av fem av dessa flickor har även utsatts för hot och våld av föräldrarna eller annan vuxen släkting.  ”Barn- och tvångsäktenskap förekommer i Sverige, men det är svårt att slå fast i vilken omfattning. Vid våra kontakter med personal på Rosengårdsskolan i Malmö, har vi fått berättat för oss att cirka av flickorna i klasserna 7-9 på den skolan gifts bort eller riskerar att giftas bort varje år.” Utredningen om människohandel m.m., SoU 2008

Källa: Och själva våldet? Fysiskt våld - Att hindra en annan persons rörelsefrihet, att slå, knuffa, kasta föremål, riva i håret/kläderna, sparka, ta struptag, hota med något föremål/vapen. Ekonomiskt våld - Att kontrollera användningen av någons egna pengar, att tvinga någon till ekonomiskt beroende. Sexuellt våld - Att tvinga till sexuellt umgänge eller sexuella handlingar eller att förnedra sexuellt. Psykiskt våld - Att förolämpa, förödmjuka, kontrollera, isolera, tvinga någon till giftermål, hota och utpressa.

Vad händer sen?

Våldets direkta konsekvenser för kvinnan ”På grund av misshandeln förlorade jag min hälsa. Jag låg en tid på ett sjukhus efter att jag fått blödningar i magen. Jag känner mig ständigt sjuk, jag har ont i hjärtat, huvudet, jag lider av sömnlöshet, svindel, m.m. jag kan inte göra någonting”. Konstruktionen av en ”hora” ”Jag ville inte ha samlag med honom, inte inför barnen som han ville. Och jag ville inte vara gravid hela tiden. Han säger att det är hans rätt att ha samlag med mig fast doktorn säger nej”.

Våldets rötter ”Han sade ofta att en kvinna måste lyda sin man och att jag borde fråga min mamma om hur en kvinna skulle uppföra sig gentemot sin man. Jag ville veta varför han slog mig, men han skrattade bara när jag frågade honom. Han brukade säga att kvinnor måste bli slagna av sin man minst en gång i veckan”. Trakasserier och hot ”Han brukade säga: Nu är vi i mitt land och du skall lyda mig. Om du inte sköter dig så får du stryk”.

Psykisk kränkning ”Han väntade på mig varje dag efter skolan eller var redan i skolan för att kolla vem jag satt och pratade med. Jag fick inte ens lov att prata med någon, oberoende av kön, trots att jag var gravid och hade en stor mage vid den tiden. Jag var hela tiden rädd att någon skulle börja prata med mig och att min man såg detta. Han kontrollerade även mina trosor efter att jag kommit från skolan. Jag var väldigt rädd när jag var tillsammans med honom, jag var rädd för att en bekant skulle hälsa på mig när vi promenerade på stan för jag visste att det skulle bli bråk igen”.

Med hennes liv på spel ”Jag upplevde hela tiden att jag levde på gränsen till döden. En gång band han mig med ett rep till balkongen och hängde mig neråt. Det var nära ögat att jag kunde ramla ner från 7:e våningen och dö. Jag upplevde det om och om igen”. Kroppen som våldets arena ”Han slog och slog och jag hade ingen chans att försvara mig. Jag kunde ingen svenska, jag hade ingenstans att ta vägen och ingen visste om min existens.”

1. Prata med någon. 2. För dagbok över allt som sker hemma. 3. Dokumentera skadorna med hjälp av kamera. 4. Kontakta en kvinnojour/tjejjour. 5. Ha någonstans att ta vägen. 6. Gör en polisanmälan. Utsatt?

1. Våga se och våga fråga. 2. Var lyhörd, och lyssna. 3. Ifrågasätt inte det personen berättar för dig. 4. Ta reda på vart den utsatte kan ringa för råd och stöd. 5. Du kan själv göra en polisanmälan, även anonymt. 6. Finns det barn i inblandat bör du kontakta socialtjänsten. Anhörig?

Jourtelefon: Kontor: E-post: Hemsida: