Trender och utmaningar för det offentliga åtagandet i en föränderlig tid Hans Folkesson.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vem bor i HSB 2009?. Sammanfattning •Ca bostadsrättsföreningar i HSB • personer bor i HSB.
Advertisements

Äldre i välfärden.
Samhällsekonomi 2.
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Staten och det civila samhällets organisationer
PROGNOS hösten 2011 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län
EU 2020 strategin •Bakgrund –Den ekonomiska krisen har raderat bort flera års ekonomisk och social utveckling. –Samtidigt rör sig världen snabbt framåt.
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Äldrepolitik Äldreomsorg.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
Lidköping Det första decenniet på 2000-talet innebar fler i arbete och snabbt ökande realinkomster för de allra flesta. Bättre hälsa och minskad.
Internationell Ekonomi
Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Lagar och överenskommelser
Slutanalys inför den regionala utvecklingsstrategin
Kapitel 12 Marknadsföringen påverkas av omvärlden.
Det regionala planeringen och växande arbetsmarknadsregioner
Storstockholms brandförsvar
Utvecklingsprogram Södertörn. Vision 2020 Kommunerna på Södertörn är en attraktiv del av Stockholm - Mälarregionen, med en halv miljon invånare, som med.
Så ser det ut i Skåne – problem och möjligheter, Att välja jämställdhet Christian Lindell
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
OECD Territorial Review of Sweden
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Ansvar och möjligheter Nya Moderaternas Europaplattform.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Hur påverkar det som händer i omvärlden – det lokala, regionala och nationella sociala välfärdsarbetet? Fredrik Eliasson 17 januari.
19 april april 2006 Hållbarhetsrådet 1/ bildades Hållbarhetsrådet Tillhör Boverket, med eget Råd som beslutar om.
 Vad innebär jämställdhet?  Jämställdhet i regionala systemanalyser  Jämställdhet i åtgärdsplaneringen Jämställdhet och investeringsplaneringen.
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Barnomsorgsmarknaden i EU Vilken potential finns för svenska företag att tillhandahålla barnomsorg i Europa? Mikael Elinder Rapport för Almega.
PROGNOS hösten 2014 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län.
Funktionsnedsättning innebär dubbel utsatthet i det offentliga rummet – och begränsar därmed tillgängligheten Några exempel: En utvecklingsstörd kvinna.
En hållbar ungdomspolitik? Jonas Larsson-Thörnberg
Europa 2020 Sabine Mayer. Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande.
Ett axplock från Kommunerna i Stockholms- regionen – En lägesbeskrivning år 2014 Ett stöd för problem- formuleringar och prioriteringar kopplat till KSLs.
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
Politisk Geografi.
”Målet med den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft”. PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE.
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
Produktivitetskommissionen i Skåne Kick-off seminarium 13 november 2015 Pernilla Johansson, PhD Senior Ekonom.
Står Sverige inför en tillitskris? Resultat från Tillitsbarometern Lars Trägårdh Konferens om Sociala Risker Länsstyrelsen Östergötland Torsdag 22 oktober.
Flyktingmottagande och Integration i Jämtlands län Hans Halvarsson, Länsstyrelsen.
Arbetsmarknadspolitiska insatser för kvinnor och män Hur effektiva är programinsatser utifrån ett könsperspektiv? Christer Gerdes.
PROGNOS hösten 2015 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Överenskommelse mellan staten och SKL.
Likarätt JONAS ÅLEBRING ST-LÄKARE. Likarätt – alla människor har ett lika värde och lika rättigheter Likabehandling – alla ska behandlas efter sina förutsättningar.
Kommissionen för jämlik hälsa Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Magdalena Brasch.
Välfärdens processer Introduktion socialsekreterare 9 februari 2016.
Gustav Lidén och Jon Nyhlén, Mittuniversitetet Kommunalt flyktingmottagande - bosättning och integration.
Regionbildning på gång? 18 augusti Lång dags färd mot ……? ?
Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design SOU 2015:88 Överlämnande.
Tre nya län 2019 Studieförbunden 10 oktober 2016.
Tillsammans skapar vi en Inkluderande arbetsmarknad
Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län
Landsbygdskommittén.
Kommissionen för jämlik hälsa
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Identifierade trender
Det ekonomiska läget, oktober 2017
Arbetslöshet och utanförskap
Produktion, handel och transport
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Lars Trägårdh 3 oktober 2016 Vadan & Varthän Vi:s framtidsbåt 2016
Bakgrund Överenskommelsen Aktuellt just nu
Resurser och genomförare!
Skåne idag – Landsbygd och integration i siffror
FAKTA OM MALMÖ Demografi Arbetsmarknad Stadsutveckling.
Ingrid Petersson, Generaldirektör Formas
Presentationens avskrift:

Trender och utmaningar för det offentliga åtagandet i en föränderlig tid Hans Folkesson

Omvärldsanalys Frågan: Vad är det som händer och hur påverkar detta våra möjligheter att nå våra mål? Syftet: Beslutsunderlag för strategisk planering och beredskap inför framtiden. (Exemplet Facit)

Analysens tre perspektiv Omvärlden speglar rambetingelser för det offentliga åtagandet Medborgarna återger ett efterfrågeperspektiv på det offentliga åtagandet Förvaltningen reflekterar villkor för genomförande och produktion av offentliga åtaganden

OMVÄRLDEN –Trender och utmaningar Sverige tillhör de mest globaliserade länderna i världen Stabilitet är ett centralt ord i svensk utrikes- och säkerhetspolitik En rad utmaningar och möjligheter: Geopolitiska förändringar Säkerhetspolitiska utmaningar Makroekonomiska utmaningar EU Regionala transnationella samarbeten

Medborgarna Det svenska samhällskontraktet utgår från ett medborgarperspektiv kodifierat i regeringsformen 1 kap 2§: Den offentliga verksamheten har som mål att tillgodose den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd. Med välfärd avses rätten till arbete, bostad, utbildning, social omsorg, trygghet och goda förutsättningar för hälsa. En hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer.

Förvaltningen Målet för förvaltningspolitiken är: En innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet och ett effektivt EU arbete (FIU:38).

Ändrade förutsättningar för den svenska modellen Skillnader mellan perioderna och Arbetslöshet 2-3 % 6- 8% Lönernas andel av det samlade produktionsvärdet 73% % Inkomstskillnader Stabila/minskade Ökande Källa: C-M Jonsson & I Lindeberg

Ändrade förutsättningar för genomförandet av den svenska modellen Staten har att i ökad utsträckning att förhålla sig till överstatlighet och global utveckling Det civila samhället och privata aktörer har tillkommit som en samarbetspartner utöver mer traditionella relationer med kommuner Allt fler marknader omregleras som en följd av statens nya samarbeten På lokala arenor bildar Samordningsförbund samverkansytor mellan huvudmän Uppgifter och ansvar flyttas från stat till regionala företrädare Styrning via NYP ifrågasätts

Antal arbetslösa i utsatta grupper och övriga, ej utsatta, inskrivna som arbetslösa Anm. Trendvärden. Till gruppen utsatta räknas äldre (55-64), lågutbildade, funktionsnedsatta samt födda utanför Europa Källa: Arbetsförmedlingen

Utmaningar för det offentliga åtagandet

Urbanisering Miljoner personer Källa: SCB

Urbanisering Var fjärde kommun i Sverige har ett invånarantal som understiger personer (2014). Under 2013 sjönk befolkningstalen i 84 av Sveriges kommuner. Utan invandring till Sverige hade minskningen gällt 200 kommuner. Utflyttningen ojämnt fördelad över befolkningsgrupper. Unga, kvinnor och välutbildade mest benägna att flytta. Sjunkande skattebaser ett problem för många kommuner. Samtidigt tryck på de större städernas hållbarhet och förmåga att tillgodose boende, infrastruktur, offentlig service, vård och omsorg. Liknande utmaningar i stad och land dock mot olika bakgrunder och kapaciteter.

32 kommuner som tillsammans utgör 11 procent av landets befolkning. Exempel är Lomma, Sollentuna, Partille, Vellinge, Danderyd och Mölndal. Flertalet ligger på pendlingsavstånd till någon av våra tre storstäder Stockholm, Malmö eller Göteborg. 50 kommuner. 54 procent av landets befolkning. De tre storstäderna och kommuner med universitet och högskolor. Traditionellt starka industristäder. Landskapet kan sägas representera ett mångfaldens Sverige och gruppen kommuner är heterogen i många socioekonomiska avseenden. 72 kommuner. 16 procent av landets befolkning. Sveriges turistorter som Åre, Tjörn, Sotenäs, Leksand och Strömstad finns här. Inkomstnivåerna är förhållandevis höga. Åldrande befolkningsstruktur med en lägre generationsåterväxt. 71 kommuner. 13 procent av landets befolkning. Befolkningen har en lägre utbildningsnivå, en högre arbetslöshet och en lägre inkomstnivå och åldrande befolkningsstruktur. Exempel på kommuner är Katrineholm, Lessebo, Hässleholm, Härnösand, Kristinehamn och Munkedal. 65 kommuner. 6 procent av landets befolkning. En starkt åldrande befolkningsstruktur, låg generationsåterväxt samt låga inkomst- och utbildningsnivåer. Simrishamn, Mellerud, Vansbro, Valdemarsvik, Storuman och Rättvik är några exempel.