Nya Nationella Riktlinjer för Diabetesvården 2015, - nya rekommendationer för diagnostik av graviditetsdiabetes, -och övrigt nytt på diabetesområdet Medicinska.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Nationella screeningprogram
Advertisements

Medicinska indikationer – Kejsarsnitt på moderns önskan
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Nationella riktlinjer för diabetesvården Centrala rekommendationer
Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
Läkemedelskommiteen Maria Thunander överläkare, Med Dr
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014
Är det väl använda pengar?
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Preventiv nefrologi på vårdcentralen
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes
Insulinbehandling Vid typ II-diabetes.
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
”Att skriva recept” En metod för individuell ordination av fysisk aktivitet.
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Uppdatering nationella riktlinjer för Diabetesvården
Patientens syn på öppenhet i kvalitetsregister Pelle Johansson Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.
Utbildning Diabetes Maria Thunander, Stephan Quittenbaum, Olof Cronberg. Karin Johansson.
Quality 2011 Nationella riktlinjer för vuxentandvård 15 september 2011
SBU-rapporter 2013 Användning av insulinpumpar. Insulinpump.
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
SBU-rapporter.
AVGRÄNSNIGNAR Läkemedelsbehandling-ej grundbehandling KOL Astma: läkemedelsbehandling endast ej välkontrollerad. Vissa undergrupper barn och gravida.
SBU-rapport Rehabilitering av äldre personer med höftfraktur – interdisciplinära team Medicinska kommittén
Diabetes ALK-dag Maj 2015 Marianne Gjörup.
Inspirationsdag Hälsofrämjande primärvård 15 nov 2012.
Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka och Hälsokontroller inom primärvården Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare VO vuxenpsykiatri Lund.
Diabetesfall för gruppdiskussion AT-dag / Eva Ekerstad.
Diabetes Utbildning i diabetes för kommunsjuksköterskor i Kalmar län Grundläggande om diabetes mellitus Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare specialist.
Uppdaterad Elektroniskt expertstöd – EES Kundfall.
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
2016 ASTA dagarna 2016 Harmonisering med riktlinjerna! Kerstin Fjällman Schärberg Rikskoordinator Bitr. Registerhållare
Senior Alert. Senior Alert i korta drag Nationellt kvalitetsregister Förebygga ohälsa inom munhälsa, nutrition, fall och trycksår Ett arbetssätt Ett teamverktyg.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer, hur berör det oss sjuksköterskor? Ann-Britt Zakrisson Ordförande i ASTA Distriktssköterska, med dr UFC/HTA-enheten.
Äldre Bikupediskussion. Kunskapsstyrning Kunskapsstyrning på allas läppar men ännu inget genomslag i praxis Data samlas i mängd, men systemet agerar inte.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Diabetesläkemedel Utbildning i diabetes för kommunsjuksköterskor
Diabetes Sammanfattning Förbättrade värden av HbA1c Syfte/Mål Metod
Diabetestekniska hjälpmedel
Regionala DiabetesRådet (RDR) i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Nationella riktlinjer MS/Parkinson
Janusmed njurfunktion (fd NjuRen)
Bodil Eckert Överläkare, Endokrin, Lund
Andel patienter med icke småcellig lungcancer
Hur kan jag värdera min enhets säkerhet?
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Utvärdering diabetesvård
Personen som kommer till Friskvården i Värmland
Ekonomisk uppföljning hjälpmedel
Ny teknik inom diabetesvården
Katarina Eeg-Olofsson Diabetesmottagningen SU/Sahlgrenska
Utvidgad uppföljning i Primärvården Förstärkt vårdgaranti
Värdekompass för Diabetes Typ 2 ICD: E11
Anna Morawski, Spec Allm Med / Med Dr Kunskapsteam Diabetes
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Öppna jämförelser Säker vård-2015 (-16) års resultat
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Läkarintyg för sjukpenning
Sectio på humanitär indikation, när är det rätt?
Rapport första halvåret (H1) 2019 Sömnmedelsförskrivningen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Presentationens avskrift:

Nya Nationella Riktlinjer för Diabetesvården 2015, - nya rekommendationer för diagnostik av graviditetsdiabetes, -och övrigt nytt på diabetesområdet Medicinska kommitteen För EDN-gruppen Maria Thunander 1

Detta bildspel och nya Nat RL Diabetes Mycket kort sammanfattning- utdrag Hela bildspelet från Socialstyrelsen bilägges, + finns på SoS hemsida Inga större ändringar jämfört preliminära RL 2014 Kostnaderna för diabetesvården förväntas öka på kort sikt hämtas hem på lång sikt på lång sikt – pga befolkningsökning + längre livslängd Kostnadsdrivande: Intensivbeh nya typ 2 Nyare basinsuliner direkt t typ 1 Lägre prio dyrare insulinsorter vid typ 2 + olika problem Mer användning av nyare, dyrare övriga läkemedel vid typ 2 Övergående mer fetmakirurgi Fler får diagnos Graviditetsdiabetes > både behandla + livslång uppföljning 2

Nationella Riktlinjer för Diabetesvården 2015 Socialstyrelsen har uppdrag att: Stödja kunskapsstyrning av Hälso-och Sjukvården, inkl ta fram Nationella Riktlinjer Indikatorer (=mätvärden) Målnivåer Öppna jämförelser Utvärderingar Utvärdering 2011 (efter RL 2010) visat att beslutsfattare i Lt o regioner ansåg de hade gott stöd i de nat riktlinjerna för diabetesvården- anv i uppdragsbeskr för > jämlik diabetesvård Visade även: Fanns mer att göra för att följa RL i högre grad 3

Centrala rekommendationer – områden Att förebygga typ 2-diabetes. Att förebygga diabeteskomplikationer. Patientutbildning. Att följa och kontrollera blodglukosnivån. Allvarliga fotproblem. 4

Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso- och sjukvården kan erbjuda strukturerade program för intensiv påverkan på ohälsosamma levnadsvanor till personer som har ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes. Nytt 5

Hälso- och sjukvården bör erbjuda stöd till att förändra ohälsosamma levnadsvanor och systematiskt följa upp vikt, blodglukos och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom till kvinnor som har haft graviditetsdiabetes. Att förebygga typ 2-diabetes Stöd till förändrade levnadsvanor och systematisk uppföljning efter graviditetsdiabetes 6

Att förebygga diabeteskomplikationer Hälso- och sjukvården bör Behandling vid högt blodtryck erbjuda personer med diabetes och högt blodtryck behandling med blodtryckssänkande läkemedel (1) Rökstopp erbjuda personer med diabetes som röker stöd till rökstopp (1) Fysisk aktivitet erbjuda stöd för ökad fysisk aktivitet till personer med typ 2-diabetes. (1) erbjuda stöd för ökad fysisk aktivitet till personer med typ 1-diabetes. (3) 7

Att förebygga diabeteskomplikationer Behandling med lipidsänkande läkemedel – relat t risk för hjärt-kärlhändelser över 5 år Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med diabetes och mycket hög risk för hjärt- kärlsjukdom intensiv behandling med statiner erbjuda personer med diabetes och hög risk för hjärt-kärlsjukdom standardiserad behandling med statiner. Hög risk: 8-20% Hälso- och sjukvården kan erbjuda personer med diabetes och måttlig risk för hjärt-kärlsjukdom standardiserad behandling med statiner. Mycket hög risk: > 20% Måttlig risk: < 8% 8

Att förebygga diabeteskomplikationer Intensivbehandling för att sänka HbA 1c Hälso- och sjukvården bör erbjuda intensivbehandling till personer med typ 1-diabetes för att nå bästa möjliga blodglukosnivå med hänsyn till risken för hypoglykemi, försämrad livskvalitet eller annat som skulle kunna tänkas påverka patienten negativt erbjuda intensivbehandling till personer med nydebuterad typ 2-diabetes utan känd hjärt-kärlsjukdom för att nå bästa möjliga blodglukosnivå med hänsyn till risken för hypoglykemi, kraftig viktuppgång och försämrad livskvalitet samt förväntad återstående livslängd och annan sjukdom. Om hjärtkärlrisker vid typ 2: prio 6 9

Att följa och kontrollera blodglukosnivån Glukossänkande läkemedel vid typ 2 diabetes Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med typ 2-diabetes metformin som monoterapi om det inte finns intolerans eller kontraindikationer erbjuda personer med typ 2-diabetes insulin som tillägg till metformin erbjuda personer med typ 2-diabetes insulin, repaglinid eller sulfonureider som monoterapi. erbjuda personer med typ 2-diabetes repaglinid eller sulfonureider som tillägg till metformin. 10

Hälso- och sjukvården kan erbjuda personer med typ 2-diabetes GLP-1- analoger som tillägg till metformin (pga vikt ↓, + större HbA1c ↓ ) erbjuda personer med typ 2-diabetes DPP-4- hämmare som mono­terapi eller som tillägg till metformin. Att följa och kontrollera blodglukosnivån Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes 11

Diabetes - översatt till Kronobergs rek läkemedelslista 2016: Uppmärksamma påverkbara levnadsvanor: tobak, fysisk aktivitet, alkohol, mat, långvarig stress. + länk Diabetes typ 2 1. *Metformin (metformin) 2. Insulin i kombination med metformin 2. Januvia (sitagliptin) i kombination med metformin 2. *Mindiab (glipizid) i kombination med metformin 2. Victoza (liraglutid) i kombination med metformin 3. Jardiance (empagliflozin) i kombination med metformin Överväg diagnosen typ-1-diabetes som kan debutera i alla åldrar, och undvik fördröjning av insulinbehandling särskilt vid snabb viktnedgång eller svårigheter att nå adekvat kontroll. God metabol kontroll tidigt i förloppet innebär bättre prognos. UKPDS 80 Multifaktoriell intervention minskar risk för komplikationer. STENO2, uppföljningSTENO2 Inkretinläkemedel Vid användning av dessa preparat ska en strukturerad uppföljning ske. Fortsatt användning kan motiveras av en sänkning av HbA1c med 5-10 mmol/mol och/eller viktnedgång med 3-5% utvärderat efter 3, 6 och 12 månader. Subvention för inkretinpreparat begränsat till patienter som först provat metformin, SU, eller insulin, eller där dessa inte är lämpliga. TLV-genomgång av läkemedel vid diabetes 2009 SGLT2 –hämmare  Jardiance (empagliflozin) - nytt preparat men har evidens för påverkan på totalmortalitet och hjärtkärlhändelser – Empa-Reg NEJM 2015  Använder en ny verkningsmekanism (glukosuri). Ca 10% i studier drabbas av urogenitala biverkningar. Ej nyinsättning vid GFR <60 ml/min. Utsättes vid GFR <45 ml/min 12

Insuliner Kronoberg Nytt: Lantus eller Levemir 1ahandsrek vid Typ 1 diabetes (ej NPH) Abasaglar ® Biosimilar till glargine /Lantus ® ingår i hög-kostnadsskyddet med begränsning (samma som Lantus: Rek vid typ 2 endast där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier ) 12% lägre kostnad än glargine Rek vid nyinsättning, ej byta alla Jfr: Tidigare 1-2 år sedan i Kbg bytt så Humalog rek vid nyinsättn pga lägre pris, och Humulin NPH 13

Nya insuliner Basal Insulin Peglispro, BIL hepato-preferentiell aktivitetsprofile pga reduced effect in peripheral tissue; significantly lägre HbA1c compared to glargine at 26 and 52 weeks in type 1 diabetes. ↑ TG, LDL, bltr; ↓ HDL  Insulin Toujeo (generic name insulin glargine 300 U/ml) for adults with Type 1 and Type 2 diabetes.  is designed to release more gradually. Toujeo produced similar blood glucose control to Lantus, but with lower rates of hypoglycemia. hypoglycemia  most common side effects of Toujeo (apart from hypoglycemia) are nasopharyngitis and upper respiratory tract infection. 10% 4 dec

Tresiba ® - degludec Ultralångverkande – T½ 42 tim Lägre frekvens fra nattliga hypoglykemiepisoder Till Typ 1 med hypoglykemiproblematik Ca 50% dyrare, dock tendens lägre doser Även som Xultophy ® (fast kombination av degludec+liraglutide (kostnad som Lantus el Levemir + lira) Nu godkänt för barn och ungdomar 15

Att förebygga diabeteskomplikationer Fetmakirurgi med strukturerad uppföljning Hälso- och sjukvården bör erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning vid typ 2-diabetes med svår fetma (BMI över 40 kg/m 2 ) erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning vid typ 2-diabetes med fetma (BMI 35 till 40 kg/m 2 ) och svårigheter att uppnå glukos- och riskfaktor- kontroll. 16

Att följa och kontrollera blodglukosnivån Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid typ 1-diabetes Hälso- och sjukvården kan erbjuda kontinuerlig subkutan glukosmätning med direktavläsning till personer med typ 1-diabetes och problem med återkommande hyper- eller hypoglykemi (prioritet 5) erbjuda kortvarig subkutan glukosmätning med direktavläsning i diagnostiskt syfte till personer med typ 1- diabetes och problem med återkommande hyper- eller hypoglykemi. Utan hypo-hyperglykemi: Prio 9 17

Att följa och kontrollera blodglukosnivån Munhälsa Hälso- och sjukvården bör hänvisa personer med diabetes med ökad risk för försämrad munhälsa eller pågående tandlossningssjukdom till tandvården för ställningstagande till förebyggande åtgärder eller behandling mot karies och parodontit. Nytt 18

Rekommendationernas konsekvenser Rekommendationerna innebär generellt ökade kostnader för hälso- och sjukvården på kort sikt, men i några fall kan åtgärderna också frigöra resurser på längre sikt. Kostnaderna förväntas samtidigt fortsätta att öka på sikt som en följd av den allmänna befolkningsökningen och att personer lever allt längre med sjukdom tack vare förbättrad riskfaktorkontroll. Bedömningen avser nationell nivå och konsekvenserna kan därmed skilja sig lokalt och regionalt 19

Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt för centrala rekommendationer Åtgärd Central rekommendation Kort sikt Lång sikt Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka ohälsosamma levnadsvanor vid ökad risk för typ 2-diabetes Rad A2  Att förebygga diabeteskomplikationer Fysisk aktivitetRad A23 och A24  Intensivbehandling för att sänka HbA 1c Rad B1–B3  Årlig undersökning av albumin i urinenRad E3  Ögonbottenundersökning vid typ 2-diabetesRad E2  Fetmakirurgi med strukturerad uppföljningRad A16–A17  Patientutbildning Patientutbildning i gruppRad D3–D4  Att kontrollera blodglukosnivån Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetesRad B15, B17, B18, B19, B20, B66, B67, B57, B45, B22, B23, B36, B24, B25, B58 och B33  Insulinpump med kontinuerlig glukosmätningRad B64–B65  MunhälsaRad A25  20

Förhöjda blodsockervärden innebär en risk för komplikationer hos gravida kvinnor och deras barn. Nu är gränser för behandling av graviditetsdiabetes olika både inom och mellan landsting. För att öka jämlikheten och kunskapsbaseringen kommer nu SoS med rekommenderade gränsvärden, som på de flesta håll i landet innebär en sänkning. Högt blodsocker under graviditet t ex ökad risk för att fostret växer komplikationer i samband med förlossningen. (+ ökad fetmarisk tidigt hos barnet) Aktuell forskning som SoS sammanställt visar att riskerna för komplikationer ökar redan vid lägre nivåer av förhöjt blodsocker än de gränsvärden som används i stora delar av landet idag. I Kronoberg risk för ökning med 20-50%. Skåne (som idag hittar fler, gör OGTT på alla och vars resultat tills m internat data ligger bakom akt förslag) får ökning med 20-25%. Nya gränser för SoS - förslag Graviditetsdiabetes 21

Och så till verkligheten …….. som ju vanligen springer fortare än riktlinjer 22

Nytt mätsystem FreeStyle Libre® Flash glucose monitoring system Bara aktuellt Typ 1 idag pga större hyporisk Fn leveransproblem Budgetprocess 2017 pågår-delmål nått Merkostnad ca kr/ år och patient-sjunker….. 23

Explosiv utveckling av elektroniska hjälpmedel Flash mätare blodsocker; och CGM Kommunicera med mobiltelefon – på väg /finns Kommunicera med flera apparater (mobil, platta, dator, sjukhus etc) Fler möjligheter använda beslutsstöd Diasend anv vi redan idag Slutligen utv av ”Artificial pancreas” Både mäter och doserar insulin – Finns – prövad i flera studier i fra USA När? Vad? Hur?? Hur ska reglerings- och ersättningssystem hänga med?? 24

Varför klassificering, varför epidemiologi? Epidemiologi Bedöma förändringar i förekomst Planera sjukvårdsresurser Förstå bakomliggande orsaker och mekanismer Klassifikation Bedöma patienter Välja bästa behandling  responders Bedöma prognos 25

Ny incidensstudie: DIKK Diabetesincidens i Kronoberg och Kalmar län Start: 1 januari 2016 pågår till ALLA i åldrar år med NY diabetesdiagnos SKA registreras Primärvård och på sjukhus – Medicinkliniker Frågelista + blodprov Frivilligt: Solvanefrågor, Kostfrågor, Depressionsfrågor 26

Deltagare i styrgrupp DIKK Övergripande PI, + PI Kronoberg: Maria Thunander PI Kalmar län: Pär Wanby, med klin Kalmar PV Kronoberg: Mattias Rööst, Eva Melin (depr), Sara Holmberg (kost), Maria Holstensson PV Kalmar: Thomas Neumark, Herbert Krol Studiekoordinator PV Kbg: Karin Johansson, diabetessamordnare Studiekoordinator PV Kalmar: Ann Sofie Nilsson Neumark Sjukhus Växjö : S Quittenbaum; A Stogianni; Ljungby: V Ritsinger Kalmar: P Wanby + Mats R; Oskarshamn Ed V; M Berg, Västervik Lab: Lund: Mona Landin-Olsson + Magnus Hillman; Kalmar: Martin Carlsson 27