Narkotikarelaterad dödlighet Lisa Andersson, doktorand i socialt arbete Björn Johnson, docent i socialt arbete.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)  1§ Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och.
Advertisements

Lokala hälsoinsatser Region Skåne Gilbert Tribo (FP) andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden Region Skåne.
program Introduktion – Håkan Jonsson Sociala och psykologiska förhållningssätt – Stig Helling Rattfylla – ett särskilt problem Så här har man gjort inom.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Riv 65-årsgränsen och rädda liv
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Den kommunala hälso- och sjukvården av idag
Psykisk hälsa Specialist Primärvård
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Socialtjänst ensamkommande barn sökt asyl till 9 november. Under de senaste veckorna 2300 barn per vecka. Prognos för – personer.
Barn och unga Skapa förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Att bemöta och bli bemött
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Tandvårdsförmåner - det statliga tandvårdsstödet
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Livsstilsstudien (Stockholmsenkäten) 2016
Elevundersökning i grundskolans år 9 och gymnasiets år 2
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Stockholmsenkäten 2014 – vad har ungdomarna svarat?
Information om ekonomiskt bistånd
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Elliot Dahl Maria Karlsson.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Hur kan vi följa psykisk hälsa bland barn och unga i Jönköpings län?
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Vad är en Maria Skåne mottagning?
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Elevundersökning i grundskolans år 9 och gymnasiets år 2
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Tobak - Lektion 2 Åk 4-6.
Nyckeltal äldreomsorg för GR - kommunerna
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Insatser i öppenvården för att förebygga ungdomars återfall i brott
Elevundersökning i grundskolans år 9 och gymnasiets år 2
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Elevers drogvanor 2017 gymnasiet årskurs 2 Läns- och kommunrapport
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Elevundersökning i grundskolans år 9 och gymnasiets år 2
Agenda Projektets uppdrag Vad har projektet identifierat?
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Hjälp, vad skall jag göra…
Presentationens avskrift:

Narkotikarelaterad dödlighet Lisa Andersson, doktorand i socialt arbete Björn Johnson, docent i socialt arbete

Dödsorsaker i Sverige 2014 Totalt dödsfall i Sverige 2014 Främsta dödsorsak är hjärt- kärlsjukdomar och tumörer, som tillsammans står för knappt 63% 765 narkotikarelaterade dödsfall Män står för 85% av den narkotikarelaterade dödligheten Dödsorsak (2014)Antal dödaProcent Hjärt- kärlsjukdomar ,5 Tumörer ,2 Alkoholrelaterade dödsfall1950 2,2 Diabetes1880 2,1 Självmord och annan avsiktligt destruktiv handling ,3 Narkotikarelaterade dödsfall765 0,9 Omkomna i trafiken275 0,3 Källa: Dödsorsaksregistret, Transportstyrelsen

Dödsorsak fördelat på ålder 2014 Majoriteten (71%) avlider vid 75 års ålder och uppåt 30% av de avlidna mellan års ålder har narkotikarelaterad dödsorsak, 24% av de mellan Dödsorsak Totalt Samtliga Tumörer Narkotika- relaterade Alkohol- relaterade Självmord

Tre parallella register Dödsorsaksregistret (DOR): Narkotika som underliggande respektive bidragande dödsorsak. Internationellt narkotikaindex (INI): Omfattar endast narkotika som underliggande dödsorsaker. Toxreg (TOX): Register över toxikologiska rådata. Inte ett dödsorsaksregister!

Typfall Person dör av heroinöverdos. (DOR, INI, TOX) Person dör på sjukhus i sviterna av oklar överdos. (DOR, INI) Person med narkotikaproblem dör av myokardit. (DOR) Person med LARO dör i trafikolycka. (TOX) Person som rökt hasch för tre dagar sedan blir mördad. (TOX)

Källa till grafik: Anna Fugelstad, Karolinska institutet Likartad utveckling i de tre registren

Toxreg Rättsmedicinskt undersökta dödsfall med illegala droger eller läkemedlen metadon, buprenorfin och fentanyl. Endast vissa preparat finns alltså med! Preparaten presenteras enligt en ”dominansordning”: heroin/morfin, metadon, buprenorfin, fentanyl, amfetamin, kokain, övriga droger, cannabis (THC). Bensodiazepiner saknas i Toxreg, liksom en rad andra preparat som brukar ingå i överdoser.

Opioider bakom merparten av ökningen Källa till grafik: Anna Fugelstad, Karolinska institutet

Riskfaktorer för dödlighet Missbruk dominerat av heroin eller andra opioider Att injicera narkotika Att använda flera droger samtidigt (opioider, benso, alkohol) Låg tolerans (t.ex. efter behandling/fängelse) Tidigare överdos Att ta droger ensam Att ta droger i okänt sällskap/okänd miljö

Riskfaktorer för dödlighet Att ta större dos än normalt (kicksökande, stressig miljö, svårt hitta vener) Bristande impulskontroll Depressiva symtom Dödsfall i nära relationer Allmänt dåligt hälsotillstånd

”Läckage” från substitutionsbehandling? Onyanserad bild i debatten: ”Att folk dör beror på substitutionsbehandlingen. Alla patienter läcker.” Socialstyrelsen: ”Merparten av de LARO-läkemedel som används illegalt är importerade.” Läckageprojektet: Merparten av de LARO-läkemedel som används illegalt kommer från patienter som säljer eller delar med sig till vänner och bekanta.

Läckageprojektet Intervjuer med 411 LARO-patienter i fem städer samt med 98 sprutbytare i Malmö. Intervjuerna gjordes av forskare och specialutbildade patienter. Merparten av alla patienter (61-81%) uppger att de någon gång sålt eller delat med sig. En betydande minoritet (17-37%) har gjort det senaste månader. Cirka 5% säljer i stor omfattning.

Vilka läcker? Patienter med ”sidomissbruk” eller hög alkoholkonsumtion. Patienter som mestadels umgås i sina gamla missbrukskretsar. Patienter som själva fått eller köpt från patienter innan de kom in i behandling. Patienter med mono-buprenorfin (Subutex).

Dödlighetsstudie vid Malmö Högskola Personer som avlidit med heroin/morfin, metadon, buprenorfin, fentanyl eller oxikodon i kroppen under i Skåne 114 personer primärt inkluderade i studien Uppgifter från rättsmedicinalverket, sjukvård, socialtjänst, kriminalvård och läkemedelsregistret Få veta hur personernas liv såg ut det sista året innan dödsfallet Vilka myndigheter hade personerna kontakt med?, vilken form av kontakt och insatser hade de?, framträder någon form av mönster?

Vad kan göras för att undvika narkotikarelaterade dödsfall? Naloxon till opioidberoende personer samt anhöriga, polis Utöka sprutbyte som kontaktyta och hälsoinsats Överdospreventiv information Öka tillgängligheten till LARO, se till att patienter stannar i LARO Öka säkerheten i LARO Minska blandmissbruk – restriktiv förskrivning av narkotikaklassade läkemedel Ytterligare harm reduction-åtgärder? Konsumtionsrum, heroinförskrivning?

Vad kan göras för att undvika narkotikarelaterade dödsfall? Öka samverkan mellan och inom myndigheter (socialtjänst, sjukvård, kriminalvård) Inte glömma psykosocial behandling, ställa krav på denna ”Gott liv”- delaktighet, tillhörighet, sysselsättning, ekonomi  mindre oro och stress för de som lämnat missbruket/beroendet