Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Funktionshinder och rehabilitering efter stroke Gunnel Carlsson Med dr/Leg arbetsterapeut Utvecklingsenheten Neurosjukvården Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Funktionshinder och rehabilitering efter stroke Gunnel Carlsson Med dr/Leg arbetsterapeut Utvecklingsenheten Neurosjukvården Sahlgrenska universitetssjukhuset."— Presentationens avskrift:

1 Funktionshinder och rehabilitering efter stroke Gunnel Carlsson Med dr/Leg arbetsterapeut Utvecklingsenheten Neurosjukvården Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet

2 Föreläsningens titel  Hjärnan innehåller alla dina minnen, egenskaper, drömmar, hemligheter, talanger, dumheter och framtider  Hjärnan håller dig vid liv helt automatiskt, du andas, hjärtat slår och du svettas  Hjärnan är ditt personliga informationscentra, där du tar in världen genom dina sinnen, bearbetar information och frågar och svarar på allt som pågår runt omkring dig.  Du skrattar, funderar, blir förälskad och sörjer genom hjärnan  Din hjärna ser till att du överlever, samtidigt som den bär på din personlighet

3 Föreläsningens titel Motoriska funktionsnedsättningar efter stroke  Förlamning  Känselnedsättning  Störd kroppsuppfattning  Nedsatt samarbete mellan muskler  Tonusproblem  Perception-kognitionsproblem  Apraxi

4 Föreläsningens titel Dysartri – neurologisk talstörning -orsakad av bristande neurologisk kontroll av talmuskulaturen Talet blir långsamt, monotont och sluddrigt – artikulationen är påverkad Svårt koordinera andning och tal Vid lätt dysartri är förståeligheten ej nämnvärt påverkad ? OBS! Språket ej påverkat vid dysartri

5 Föreläsningens titel Afasi – förvärvad språkstörning Skada i främre delar av hjärnan – svårt med språkproduktionen; personen blir fåordig, har svårt att hitta rätt ord, drivet och flytet saknas. Förståelsen god. Skada i bakre delar av hjärnan– svårt med språkförståelsen – har svårt att förstå vad andra personer säger, kan själv tala flytande men osammanhängande ”ordsallad”/”jargongtal”.

6 Föreläsningens titel  Situationsförståelse Förstå här och nu, läsa av kroppsspråk, mimik, ledtrådar i miljön, kontexten… Många har bevarad social kompetens och kan på det sättet ”följa med” i ett samtal.  Auditiv språkförståelse Att förstå verbalt språk. Svårt att förstå när andra pratar, instruktioner, frågor, uppmaningar (MEN man kan ha situationsförståelse)

7 Föreläsningens titel Komunikationsproblem vid skada i höger hemisfär Språk- och kommunikationssvårigheter här kan drabba den pragmatiska förmågan –”språkanvändningen”. -Hålla röd tråd i samtal -Ögonkontakt -Turtagning -Inferens – slutledningsförmåga -Ta lyssnarens perspektiv ”Theory of mind” -Lämna lagom mycket info -Prosodi

8 Föreläsningens titel Trötthet  Objektiv – observerbar och mätbar nedgång i prestation vid upprepande av mental aktivitet – uttröttbarhet  Subjektiv – känsla av tidig utmattning, trötthet, och motvilja mot ansträngning (Acciarresi, Bogousslavsky Paciaroni 2015)

9 Föreläsningens titel Mental trötthet  Påtaglig uttröttning redan efter måttlig mental aktivitet  Slår till mycket snabbt och kan upplevas som en förlamande trötthet.  Personen kan ej mobilisera motkraft  Påverkar drastiskt den intellektuella kapaciteten  Lång återhämtning för att återfå den mentala energin.  Personens mentala energi blir väldigt fluktuerande över dygnet Rönnbäck L, Johansson B. 2012

10 Föreläsningens titel Symtom i relation till tröttheten  Nedsatt uppmärksamhets- och koncentrationsförmåga  Långsam i tanke och informationsbearbetning  Nedsatt minne  Känslighet för stress, lättutlöst oro  Emotionellt instabil och irritabilitet  Sömnsvårigheter  Känslighet för ljud, ljus, brus och sorl  Nedsatt förmåga att ta initiativ  Huvudvärk Rönnbäck L, Johansson B. 2012

11 Föreläsningens titel Kognition (Lidz 1987)  Kognition definieras som en persons förmåga att förvärva information och använda kunskap för att anpassa sig till omgivningens krav.

12 Föreläsningens titel Metakognition  Metakognition handlar om individens medvetna kunskap om kognitiva processer samt förmågan att medvetet värdera och reglera sina pågående kognitiva processer under aktivitetsutförande. (Hacker 1998)

13 Föreläsningens titel Vad är viktigt för kognitiv förmåga?  Förmåga att ta in och bearbeta information  Förmåga att lära sig  Förmåga att överföra och generalisera kunskap

14 Föreläsningens titel Dolda funktionshinder efter stroke  Uppmärksamhetsstörningar  Nedsatt visuo-spatial förmåga  Neglekt  Minne  Exekutiva funktionsnedsättningar  Apraxier  Humör och personlighetsförändringar

15 Föreläsningens titel Uppmärksamhet – Vilka typer av signaler kan vi inte låta bli att reagera på? (Automatik) –Vad är det vi väljer ut att uppmärksamma i allt som händer och sker omkring oss? (Intention)

16 Föreläsningens titel Uppmärksamhet  Balans mellan aktivering och hämning  Fokusera och upprätthålla uppmärksamhet över tid  Selektiv uppmärksamhet  Skifta uppmärksamhet

17 Föreläsningens titel Rumsorientering Läge, riktning, orientering (en inre kompass)

18 Föreläsningens titel

19 Rumsorientering i vardagen  Svårt agera i rumsligt perspektiv  Svårt bedöma avstånd, riktningar, spegelvända och rotera  Svårt avgöra vad som är bak och fram, upp och ner, i och utanför etc  Sakers förhållande till varandra  Orienteringssvårigheter, förlorat sin inre kompass

20 Föreläsningens titel Olika former av neglekt  Rumsneglekt  Kroppsneglekt Skilj från synfältsbortfall

21 Föreläsningens titel Olika minnesförmågor Sensoriskt minne Arbetsminne Långtidsminne Perception Deklarativt Proceduralt (motor, mental skils and habits) Implicit Semantiskt Fakta Episodiskt Händelser Förmåga att hålla stegen i en aktivitet i huvudet medan man genomför aktiviteten Prospektivt minne

22 Föreläsningens titel Apraxier  Klassisk apraxi  Använder redskap fel, svårt med ordningsföljd och tillvägagångssätt  Skada vänster hjärnhalva

23 Föreläsningens titel Dysexekutiv

24 Föreläsningens titel Exekutiva förmåga  Exekutiv förmåga behövs för anpassning till nya och komplexa situationer. Motsatsen till automatiserat beteende, som är ett effektivt sätt att hantera rutinsituationer.  EF kan indelas i fyra olika funktioner: Uppmärksamhetskontroll; kontrollera impulser, avsluta uppgifter, korrigera misstag Informationsprocessande; effektivitet, flöde, snabbhet Kognitiv flexibilitet; anpassning till nya situationer, att inte upprepa misstag Målinriktat beteende; upprätthålla målet, ej distraheras, avsluta uppgift

25 Föreläsningens titel Exekutiv förmåga - paraplybegrepp Nedsatt impulskontroll Svårt ”monitorera” och reglera aktivitetsutförande Nedsatt arbetsminne Nedsatt planerings- och organisationsförmåga Nedsatt tankeförmåga och förmåga att argumentera och resonera Påverkar emotionella gensvar och beteenden Svårigheter att komma på och tillämpa strategier för problemlösning Nedsatt mental flexibilitet och perseverationer ”Goal Neglect” Tappar målet på vägen Svårt med multi-tasking

26 Föreläsningens titel Emotionalism  Affektinkontinens  10-20% kliniskt uppenbar  Triggas av känslomässiga stimuli – syn, hörsel, tankar, tal  Mestadels beskedligt och kräver enbart information och samtal (även anhörig)  Ibland svårt och behandlingskrävande

27 Föreläsningens titel Hierarkisk modell över medvetenhet (Crosson et al 1989) Intellektuell medvetenhet Handlingsmedvetenhet Föregripande medvetenhet

28 Föreläsningens titel Metakognitiv träning  Förmåga att värdera svårigheter  Förutse konsekvenser av handlingar  Sätta upp realistiska mål  Planera  ”Monitorera” sig själv  Utvärdera sig själv  Självkontroll  Pedagogiken viktig

29 Föreläsningens titel Rehabilitering som en lärandeprocess  Patientens art och grad av kognitiv nedsättning avgör på vilken inlärningsnivå vi kan arbeta.  Vilka krav på kognitivt fungerande har patienten i sitt vardagsliv – vilket liv skall patienten återgå till

30 Föreläsningens titel  Terapeuten/läraren styr problemlösningsprocessen  Errorless learning  Problembaserad inlärning  Multi-context (horisontell inlärning). Patienten arbetar med att använda en strategi i ett flertal olika kontexter (uppgift, miljö förändras)  Strategiträning Olika modeller att tänka kring inlärning

31 Föreläsningens titel Överföring/Generalisering (Toglia) Tillämpa en strategi för problemlösning Variation i uppgift Variation i miljö

32 Föreläsningens titel Repetition  Repetition av aktivitet/handling samma aktivitet i samma kontext  Repetition av strategi men i olika uppgifter och miljöer

33 Föreläsningens titel Individuell rehabplan  Mål - personcentrerat  Planerade åtgärder  Tid  Ansvarig  Delaktighet  Utvärdering

34 Föreläsningens titel SMARTA - Mål  Specifika  Mätbara  Accepterade  Realistiska  Tidssatta  Attraktiva och utmanande (roligt och motiverande)

35 Föreläsningens titel ADL-taxonomin  Undersöker aktivitets- förmåga inom personlig vård och boende

36 Föreläsningens titel Funktions och aktivitetsnedsättningar 36 Aktivitetsanalys  Vad krävs för att utföra aktiviteten?  Hur kan man anpassa förutsättningarna så att aktiviteten underlättas?

37 Föreläsningens titel Utförandeanalys  Hur är kvalitén på patientens utförande  Finns olika modeller och metoder för detta inom arbetsterapi

38 Föreläsningens titel Rehabilitering – viktiga principer  Tidig stimulering  Intensivträningsperioder – varva vila/träning  Multimodal sinnesstimulering  Stimulerande miljö  Mål relevanta för verkligheten  Ta med närstående  Hitta motivation  Förbättring kan ske under lång tid  Undvik learned non-use


Ladda ner ppt "Funktionshinder och rehabilitering efter stroke Gunnel Carlsson Med dr/Leg arbetsterapeut Utvecklingsenheten Neurosjukvården Sahlgrenska universitetssjukhuset."

Liknande presentationer


Google-annonser