A NVÄNDARCENTRERAD DESIGN Omexamination på Interaktionsdesign, uppgift 5.

En presentation över ämnet: "A NVÄNDARCENTRERAD DESIGN Omexamination på Interaktionsdesign, uppgift 5."— Presentationens avskrift:

1 A NVÄNDARCENTRERAD DESIGN Omexamination på Interaktionsdesign, uppgift 5

2 Vilka förbättringar vill användarna ha? Mina åsikter om systemet ska inte forma designidéerna (Löwgren & Stolterman, 2014), så därför gjorde jag både en marknadsundersökning + att jag observerade användare när de interagerade med Alde 3010. (Kelley, 2004) 6 personer med husvagn och erfarenhet av Alde värmepannor fick i uppgift att lämna tre förslag på förbättringar för Alde 3010. (Löwgren & Stolterman, 2014) Från svaren plockade jag fram 5 förbättringsområden, utifrån min variant av 635 metoden (Löwgren & Stolterman, 2014). Jag har även gjort ett försök att matcha användarnas svar mot L&S Brukskvaliteter. (2014) Brukskvaliteter635 - förbättringsområden635 metoden Jag har valt att fokusera på två funktioner: 1.Felmeddelande med förslag på åtgärd 2.Sökfunktion/FAQ

3 1.felmeddelande: El eller Gas. Alde väljer Gas. 2.Åtgärd: Stäng av phone-up. Åtgärd klar. 3.Servicemeddelande skickas. FÖRSLAG 1 Navigeringsknappar – fram/tillbaka, sök, info/aktivitetslogg, servicemeddelande & hem visuella ikoner för: 1.felmeddelande 2.Åtgärd/åtgärd klar 3.servicemeddelande informationsfönster, med text som beskriver vad som händer. informationsfönster där användaren kan skriva in vad han söker efter. navigeringsknappar och tangentbord. piltangenterna används för att välja bokstäver. ”Ett traditionellt, tydligt och detaljerat gränssnitt för nybörjaren eller för en användare som är ovan vid värmesystemet. Tydliga ikoner guidar dig genom systemet. Funktioner (gäller för alla 3 förslagen) Får användaren problem, finns sökfunktionen/FAQ* som hjälper både användaren och oss som företag att lära oss mer: Vi lär oss vilka problem som användarna har & användarna lär sig hur systemet fungerar. Systemet genererar också tydliga felmeddelanden med förslag på åtgärd. Syftet med felmeddelandena är att vi ska lära oss vilka fel användarna har och när dem uppstår. Genom att systemet skickar service- meddelande till oss (och användaren) kan vi skapa en databas med svar på de frågor som en ny användare kan ställas inför.” Skillnaden mellan detta förslag och de andra förslagen är att detta gränssnitt vänder sig till en ny användare. Sökfunktion/FAQ Felmeddelande med återkoppling ”För Nybörjaren”

4 FÖRSLAG 2 ”Alde, gör inte det du vill, den gör det du säger!” Det betyder att du i det här gränssnittet inte kommunicerar med hjälp av dina fingrar. I det här systemet interagerar du med med hjälp av din röst, ”du för ett samtal med den digitala artefakten”. (L&S, 2014) Användaren säger ett kommando, tex, ”Föredra el”. Alde kommunicerar tillbaka både genom ljud och genom att skapa en textremsa: Menar du Föredra el? Textremsan är för att säkerställa att Alde har förstått användaren rätt. Användaren svarar ”ja”. Alde påbörjar uppstart el, men får ett felmeddelande, ”alde väljer gas” Användaren har inte stängt av Phone-Up (fjärrverktyg för att styra värmesystemet när husvagnen inte används) När den är avstängd, återgår Alde till att starta upp elen. Systemet är fortfarande en touchpanel och det går att hitta information under info/ aktivitetsloggen. ” Syftet med en röststyrt gränssnitt är att testa teknikens möjligheter & användaren upplevelse & skapa motivation. (L&S, 2014) 1.felmeddelande: El eller Gas. Alde väljer Gas. 2.Åtgärd: Stäng av phone-up. Åtgärd klar. 3.Servicemeddelande skickas. Informationsfönster, där användaren kan läsa det Alde säger: 1.felmeddelande 2.Åtgärd/åtgärd klar 3.servicemeddelande navigeringsknappar för ljud. Start/paus/Stop/backa. Navigeringsknappar för volym. Aktivitetslogg där alla händelser, avvikelser och övrig information om systemet lagras. Navigeringsknappar för volym. När Alde pratar lyser ikonen i mitten grönt. Felmeddelande med återkoppling & Sökfunktion ”För teknikjunkien”

5 FÖRSLAG 3 ” D etta gränssnitt vänder sig till den erfarne användaren som vet vad han vilka funktioner han vill komma åt via snabbkommando. Syftet är att ge användaren möjlighet att själv bestämma vilken information som ska visas. Den information som användaren väljer att inte se, finns sparad i info/ aktivitetsloggen. Skillnaden mellan detta och de två andra gränssnitten är att användaren själv väljer vad han vill ha för information. Detta gränssnitt är för en van och erfaren användare som vet hur de flesta funktioner fungerar. Idén fick jag från IDEO-method, ”Understand, Observe, Visulize..” Vi låter användaren bestämma vilka funktioner som han vill ha på snabbkommando. elgas vatten visuella ikoner för: 1.felmeddelande 2.Åtgärd/åtgärd klar 3.servicemeddelande 1 2 3 el Informationsknappar: El, gas, vatten och FAQ Navigeringsknappar Aktivitetslogg där alla händelser, avvikelser och övrig information om systemet lagras. Informationsknapp el Ikonerna ändrar färg från gult till grönt när de är klara. Om avvikelse uppstår blir pilen röd. Felmeddelande med återkoppling FAQ / Sökfunktion ”För den erfarne”

6 T ill slut, det är viktigt att vara med i framkant när vi tar fram nya digitala artefakter till våra användare. Om användarna anser att våra produkter tydliga, återkopplande och att vi visar att vi vill lära oss av den kunskap som våra användare har, då vi skapat ett win-win scenario där både vi som företag och våra användare är vinnare i det långa loppet. Ett alternativ som både skulle öka användarcentreringen och även tillmötesgå ett önskemål från användarna, är att vi börjar undersöka möjligheten att skapa en App. Mina tre förslag är alla baserade på ytan av Aldes traditionella display, men med modifieringen att de svarta menyknapparna är borttagna. Rent konkret med lite modifiering, går alla tre gränssnitt att användas så att de fungerar i en App. T re saker jag behöver bli bättre på: 1.Skapa handlingsberedskap. 2.Läsa mer om ämnet. 3.Träna ofta på att göra mock-ups.

7 K ällhänvisning: Löwgren, J & Stolterman, E (2014). Design av informationsteknik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB Kelley, T (2004). The Art of Innovation. London: Profile Books LTD Norman, D (2013) The Design of everyday things. New York: Basic Books M etoder: The Art of Innovation ”IDEO-metoden” (Understand – Observe – Visulize – Evaluate & Refine), ”Inspiration by observing” mm. Design av informationsteknik “Häva fixeringar”, ”föra ett samtal” ”min åsikt (som designer är inte viktig – användarens är)”,”635 metoden”, ”skapa handlingsberedskap”, brukskvaliteter, ”agenter”, ”formbarhet” mm. (http://henrikadolfsson.se/wp/?p=66) Användbarhetsmodellen (Analys – Design – Utvärdering) The Design of everyday things ”The 7 stages of action” ”learned helplessness”, Normans designprinciper mm.