Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ett material om naturvetenskapliga experiment för barn i åldern 1-5 år inom förskolan. Bedömt av våra mentorer på Lunds universitet …. Utarbetat av Ulla.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ett material om naturvetenskapliga experiment för barn i åldern 1-5 år inom förskolan. Bedömt av våra mentorer på Lunds universitet …. Utarbetat av Ulla."— Presentationens avskrift:

1 Ett material om naturvetenskapliga experiment för barn i åldern 1-5 år inom förskolan. Bedömt av våra mentorer på Lunds universitet …. Utarbetat av Ulla Embretsen, Ann-Christin Persson & Elisabeth Nihlén H 2 0 Var ifrån kommer regnet? Var tar vattnet vägen?

2 Innhållsförteckning 1 1. Beskrivning av Vattentemat2 2. Sagan om Vatten H2O 3 3. EXPERIMENT Hur ser en snöflinga ut7 3.2 Bygg och snökonstruktion7 3.3 Isägg8 3.4 Utelek i regn8 3.5 Så här gör vi ett regnvädersexperiment9 3.6 Molnexperiment Vattenpölsexperiment Vattnets kretslopp Finns det vatten i en växt? Var finns det vatten inomhus? Var finns det vatten utomhus? BESKRIVNING AV RELEVANT NATURVETENSKAP Vårt arbete handlar om nederbörd Vattenplaneten bord jorden heta Sött och salt vatten Regn är lika med Liv och Grönska Vattenmolekyl = Musse Pigg Isen är hård men inte tung Hur bildas snöflingor? Isen på sjön Ånga syns inte den?13 5. Koppling till läroplanen14 6. Vad behöver barnen ha för erfarenheter och 15 kunskaper sedan tidigare? 7. Beskrivning av barnens bakgrundsföreställningar15 8. Vilket lärande erbjuds barnen i16 Naturvetenskapligt arbetsätt? 9. Vilket lärande erbjuds barnen i17 begrepp och fenomen 10. Hur kan läraren stödja barnens lärande i 18 avseende och arbetsätt? 11. Hur kan lärarna stödja barnens lärande i19 i Naturvetskap 12. Hur kan man arbeta vidare? Tips på böcker www-sidor Bilagor21

3 D et är tänkt som en saga som man kan berätta för barnen, insprängd i den finns många experiment och sånger. Efter sagan kan ni läsa om hur man gör experimenten. För att bli ännu säkrare på alla former av nederbörd har vi förklarat den lite mer utförligt. Vi börjar vår utforskarresa ute med regn eller snö. Barnen får gå på upptäcktsfärd med frågorna Var ifrån kommer regnet? Vart tar regnet vägen? V i kommer att arbeta med vattnet som ett tema på ett längre perspektiv, så att barnen får uppleva vattnet i alla dess former, stadier och årstider. Vissa dagar kan vi kanske inte utforska vatten ute men då kan vi utforska vatten inne. V ar finns det vatten på förskolan eller hemma? Vart tar det vägen? Följ regnets väg genom stuprännor, brunnar, gräsmattor, ner till bäcken ut till havet. Utforska rören lyssna om det rinner eller skvalar i dem. Finns det vatten i badrum, ja det finns till och med i toalettstolen och på många fler ställen, ta på "se-glasögonen" så att barnen får uppleva och utforska vattnet med sina sinnen. Beskrivning av vattentemat 2

4 En dag när alla barnen kom till Enestugan hade det blivit riktigt kallt. Barnen var som vanligt ute och lekte men vad var det som föll ner på marken? Det såg ut som bomulls tussar, men var det det? Nej, det är SNÖ! Hurra det snöar! ”Ja se det snöar, ja se det snöar”, det var väl roligt hurra, Nu är det vinter, nu är det vinter som vi har önskat hurra! Nu tar vi skidorna fram, och pjäxorna på sen uti backen vi åker, o hej vad det går”. Barnen tittade på sina händer och skor, kände på sina huvuden. Det var fullt av snö, över allt! Nu måste barnen vara varmt klädda. Ja barnen visste av erfarenhet att de behövde ta på sig vinterstövlar, vantar och vintermössa när temperaturen sjunker för då blir det kallt. Visst vet ni att när det snöar så är det minst nollgradigt ute, det är då vi fryser lite grann. Men varför tror ni att det blev snö i stället för regn? Uppe i molen finns det alltid regndroppar men om luften blir riktigt kall kommer det snö istället. Titta vilka stora snöflingor och titta på den, den snöflingan är ännu större… eller kolla denna då…. Den är störst! Om snöflingorna är små är väderleken torr. Om snöflingorna är STORA är det mycket fukt i atmosfären. Oj, vad alla barnen leker och upptäcker många dimensioner ute i en sådan nederbörd. De bygger snögubbar och snölyktor de de smakar på snön. De förtjusas av den, de förundras över att ibland hörs det när de går i snön och ibland hörs det inte. Undra vad det kan bero på? Sagan om Vatten H2O Var kommer vattnet från? Vart tar det vägen? Titta det regnar! Titta det snöar! Var ifrån kommer regnet och snön? Kommer det från himlen? Kommer det från molnen? Men hur kommer det regn och snö in i molnen? Oj,oj, det var många frågor. Experiment Sång: Ja se det snöar. Hur ser en snöflinga ut? Bygga snögubbar 3

5 Men vad är snö? Jo den är vit, den är kall, den är oftast mjuk, den är rolig, glad så att man får glädjefnatt. Om vi tar och fyller en burk med snö och tar den med in vad tror ni händer då? Det vet barnen minsann, den smälter, tänk vilken process! Men, var tog snön vägen, försvann den och vad blev det kvar? Jo vatten, vatten bara vanligt vatten! MEN VAR TAR ALLT REGN VÄGEN? Titta det regnar! Var ifrån kommer regnet och snön? Kommer det från himlen? Kommer det från molnen? Men hur kommer det regn och snö in i molnen? Oj, oj, det var många frågor. Har ni sett, solen lyser från en klarblå himmel men plötsligt skyms solen av stora tunga moln. Det kändes som om solen gick och gömde sig. Solen som lyste och gjorde dagen så ljus. Vad tror ni det var som hände? Blev det mörkare eller blev det ljusare? Jo, det blev mörkt när molnen kom framför solen, när molnen skymde solen. Så var är solen nu? Imse vimse spindel, klättra uppför trån… Barnen på Enestugan som var ute och lekte tittade upp på himlen och såg de stora mörka molnen, men hur var det nu? När molnen var mörka då tro vi alltid att det ska bli regn eller snö. Men var det så? Är molnen mörka för att vi inte tänt lampan? Nej, så är det inte, molnen är mörka för att solen inte lyste på dem. Ja så var det! Molnen är så fulla av vattendroppar så molnen orkade inte hålla kvar dropparna. Sakta började det droppa ur molnen. Mer och mer droppar det och till slut regnade det ordentligt. Kan ni höra regnet? Hur tror ni regn kan låta? Regn kan strila, dugga, ösa ner och skvala.. Kan ni känna regnet? Hur smakar regnet? Kan ni se regnet? Vattenlek: Ute Inne Sång: Imse vimse Utforska med sinnen Isägg Experiment 4

6 Det regnade på alla barnen och på marken, på Enstugans tak, i Enestugans trädgård, på cykelvägarna på gräsmattan och i sandlådan… Där stod alla barnen och tittade med stora ögon, det var, Karin, Pelle, Eva… Barnen viste att de skulle gå in och ta på sig regnjacka, regnbyxor, gummistövlar och regnmössa… för av REGN blir man B LÖT, VÅT…! Jo minsann det visste ni! Så där ja, nu ska vi gå ut och ha kul! Jo vatten, vatten bara vanligt vatten MEN VAR TAR ALLT REGN VÄGEN? Frågade alla barnen? De tittade sig runt omkring. Titta en liten vattenpöl! Oj en till och den är större, men den där är nog störst! Hur många pölar finns här? En, Två, Tre, Fyra, Fem så många vattenpölar. Finns det. -Har ni sett så konstigt ropar ett av barn, titta på vår cykelväg där finns det massor vattenpölar men på gräsmattan och i sandlådan försvinner vattnet! På den sluttande gatan rinner vattnet ner i en brunn. Var tar vattnet vägen? Vad händer med vattnet? Läraren förklarade att vattnet filtreras ner i och mellan och igenom gräsmattan. Igenom mossan, ner i sanden och i jorden och där under finns det gångar som bildar grundvattnet Titta ska ni få se! Vi gick på upptäcktsfärd i vår lilla by Genarp Vi ser vattnet rinna på gatan. Vi ser hur vattnet rinner ner i brunn. Vi hör hur vattnet skvalar, hur det porlar och hur det forsar. Vi kom fram till VattenMöllan där det finns en liten å, där såg vi hur vattnet rann ner längs kanterna. Regnväders- experiment Utelek i regn: Hink, spade, vattenkanna Matematik Vattenpöl Visa var grundvatten finns. Utflykt: Var finns det vatten? Experiment 5

7 MEN VART TAR ALLT REGN VÄGEN? Nu ska ni få höra hur molnen blir till. När solen lyser på vattnet i havet då blir vattnet varmt. Kommer ni ihåg vad som händer då? Ni vet, när vi kokte vatten i en kastrull! Ja precis, det bildas vattenånga uppe i luften och den vill alltid uppåt. Ju längre upp vattenångan kommer ju kallare blir den. Då förvandlas vattenångan till pyttesmå vattendroppar och vet ni vad… alla de pyttesmå osynliga vattendropparna gör att det bildas ett moln. Det började blåsa en vind och den vinden tog tag i de stora tunga molnen, och med vinden blåser molnen vidare och stannade över Genarp och Enestugans förskola. Titta det regnar ropade alla barnen. Ja nu vet vi att regnet kommer från molen. Och att molnen bildas ute över haven. Hejsan Petronella ifrån plaskeby, det är dags att fälla upp sitt paraply. Snipp, snapp snut, nu tog sagan slut! Utflykt: Gå till en bäck. Utflykt: Med sin familj till havet. Moln experiment Vattnets kretslopp Sång: Hejsan Petronella Experiment Ja här hamnar allt vatten, eller? Tror ni att det finns mer vatten än i denna ån? ---- Ja, det finns mycket, mycket mer vatten. Detta vatten rinner ut i Höje å som sedan rinner ut i havet. Vet ni vad! Vi ska be era föräldrar om att ni få åka och titta på havet och att ni tar ett foto på er och havet. För det är till havet som till slut allt vatten rinner. Det är där allt vatten samlas som en ett kärt återseende möts de i havet igen alla vattendropparna. 6 Experiment sammanställning Ann-Christin Persson Text Elisabeth Nihlén

8 MATRERIAL FÖRBEREDELSE SÄKERHET Finns under varje experiment ORDLISTA BEGREPP MATEMATIK Finns under varje experiment. 1. Hur ser en snöflinga ut, vi tittar på snöflingan när den landar på något mörkt tyg och ser hur den ser ut med hjälp av luppar och förstoringsglas. Material: Mörkt tyg eller något liknande. Luppar eller förstoringsglas. Återkoppla när man kommer in, genom att låta barnen berätta vad de såg. Man kan även låta barnen rita, måla eller forma i något material hur en flinga såg ut. Matematik: att barnen får se former och är de lite äldre så kan de räkna spetsarna på snöflingorna. Naturvetenskap: Nederbörd, snöflinga. Nya ord: snö, snöflinga, flinga, lupp, förstoringsglas, faller, dalar. Erfarenhet lite träning att titta i en lupp eller ett förstoringsglas. En annan dag kanske man kan återkoppla till att se vad händer med kläderna. De blev blöta och behöver torkas. Vart tar snön/vattnet vägen? Nya ord: fast form, vätska, gas/ånga avdunsta, förångas, kondenseras. 2. Bygg och snökonstruktion Bygga med snö, kan vara roligt för barnen, då kan de bygga snögubbar eller figurer men de kan också göra kojer, grottor, igloo. Kramsnö kan vara bra när man rullar klot till snögubbe eller figurer, för att dekorera kan det behövas Material: Morrot Stenar och pinnar h Hatt eller mössa och en halsduk, beroende på barnens fantasier. Material: Till koja Grotta Igloo Spadar Hinkar Nya ord: kramsnö, klot eller snöklot, rund, forma, gräva, samla, packa. Matematik: stor, mellan, liten, form, bygga. Naturvetenskap: Begrepp: mun, näsa, ögon, armar mm. Hur stor koja, grotta, igloo man skall bygga. Om barnen har upplevt snö innan så vet de kanske att man kan forma kramsnö till bollar mm. Experiment 7

9 3. Isägg Is och snö hur känns det och hur ser det ut, flyter eller sjunker isen? Vad händer med snö och is inomhus, och varför? Kan man hindra snön och isen från att smälta? Material: En ballong som fylls med vatten en till två dagar innan experimentet En frys En djup talrik eller större skål. Snö En större genomskinlig plastask när man provar flyter eller sjunker isen. Tips: ta en snö och frys den, för senare tillfälle Tiden hur lång tid tar det att mälta isen. Nya ord: Is fast form, stelna, fryser, kall, flyter, sjunker, grumlig, inuti luftbubblor, oval, flyttande, rinnande, smälta. Matematik: oval form Begrepp: inuti, oval, stelna, smälta, stelna. Billaga till experimentet om isägg finns på sista sidan 4. Utelek i regn Vad är regn? Barnen får leka med regnvattnet och sina sinnen, ösa, gegga, hälla, undersöka pölar, känna regnet mot ansiktet eller händerna, berätta hur det känns. Material: Spadar Hinkar Silar i olika storlekar även andra formar Regnkläder och stövlar. Nya ord: ösa, hälla mer eller mindre, gegga, geggigt, geggamoja, våt, vatten, regn, varmt, kallt, kladdigt, djupt i pölen. Matematik: barnen får testa att hälla i olika mått och olika stora eller små hinkar och former. Här kan man sjunga sången Imse vimse spindel. 8

10 5. Så här gör vi ett Regnväders-experiment Ett litet regnväders experiment där vi visar barnen hur ett regnväder uppstår. Vi kokar lite vatten i en kastrull, när det är varmt tar vi fram en pet-flaska med kork. Korken lägger vi i botten av kastrullen så den går att skruva på genom att vi trycker ner flaskan, men först trycker vi ut lite luft och då sugs vatten upp i flaskan, skruva på korken under vattnet de sista varven kan ni göra ovan vattnet men vänd den inte, flaskan skall vara upp och ner under experimentet. Ställ flaskan upp och ner så barnen ser den, lägg en isbit på en liten bit hushållspapper på boten av flaskan, oftast är det lite urgröpt i botten. Och se vad som händer. Tips: Använd en grilltång. Material: En helt torr tom 1,5 liters pet-flaska med kork Varmt vatten En kastrull En isbit En liten bit hushållspapper Naturvetenskap: Vattnets kretslopp. Nya ord: Flytande form/gasform vattenånga, avkylning, kondensation, imma, droppar. Säkerhet: Kokande vatten används! 6. Molnexperiment Hur blir moln till, ett experiment på hur det fungerar. Kan behöva is och vatten och en kastrull. Koka vattnet och isen visa vad som händer genom att hålla ett glas upp och ner ovan för det kokande vattnet, fråga gärna barnen om deras idéer. Material: En spis eller en vattenkokar som är av glas Is Vatten Kastrull Ett glas En termometer som kan visa -10 grader till grader Naturvetenskap: Nya ord: Fast, form, flytande, gasform, ånga, koka, kondenseras, temperatur. Säkerhet: Kokande vatten används! 7. Vattenpölsexperiment Vattenpölar undersöks genom att vi ritar runt den på något vis och ser vad som händer under dagen eller dagarna med pölen. Material: Gatukrita eller något annat material som går att markera med, runt pölen En vatten pöl Nya ord: begrepp: försvinner, avdunstar, rinner ner, genom jorden, vatten, regnvatten, vattenpöl. 9

11 8. Vattnets kretslopp Var kommer regnet från och vart tar det vägen? Man kan visa barnen på ett enkelt sätt genom att göra ett kretslopp. Det gör man genom att ta en stor glasburk med lock och lägga i material och sedan tillsluta burken. Då får man ett slutet kretslopp. Material: Storburk av glas så man ser vad som händer. Stenar eller lecakulor i botten på burken och täck med sand. Därefter jord i halva burken och så planterar man växter i jorden Vattna lite gran, det behövs inte så mycket vatten eftersom jord och växter innehåller vatten. Sätt på locket, skriv datum på burken, och ställ den ljust men inte för mycket sol. Vad händer? Man kan kolla var dag men man kan också ta det en gång i veckan, hur länge kan den fungera? Nya ord: Glasburk, kretslopp, lecakulor, stenar, jord, sand, växter, vatten, halv. Tips: Studiebesök där barn och pedagoger kan följer vattnets väg från kloakerna till sjö, å, bäck, beroende på hur närmiljön ser ut. Kamera till att fotografera och dokumentera så barnen kan åter uppleva händelsen genom bilderna. Frågor som utmanar barnets lärande. Rit material så barnen kan dokumentera själva vad de upplevt. Kloaker, rinner, forsar, sjö, damm, å, bäck. 9. Finns det vatten i en växt? Vi undersöker om det finns vatten i växter. Vi lägger en växt ovanpå på det vita pappret och en bit tyg ovanpå den gröna växten sen är det dags att banka med hammaren på tyget. Gissa vad som händer? Material: Vitt papper En växt Lite vitt lakanstyg En hammare 10. Var finns det vatten inomhus? Vi går på upptäcktsfärd på förskolan och letar efter vatten. Lyssna, vad är det som skvalar i rören? Det finns vatten i toaletten! 11. Var finns det vatten utomhus? Vi går på upptäcktsfärd och följer regnvattnets väg ner i jorden, längs med gatan ner i vattenbrunnen. VI hör hur det porlar där. Vi går vidare till bäcken dit en del av allt vatten rinner.. 10

12 Vårt arbete handlar om nederbörd som är ett samlingsnamn för olika materia som faller från himlen, och vad som händer när det kommer till jorden och hur det blir nederbörd igen. För att nederbörd som regn, snö, hagel skall bildas krävs luftfuktighet, kondensationskärnor och avkylning. För att det skall bildas molndroppar så behöver vattenångan något att kondensera på, det räcker inte med 100% luftfuktighet. Dessa så kallade kondensationskärnor kan utgöras av salt, pollen, befintliga vattendroppar/kristaller, finkornig sand, luftföroreningar, aska eller andra små partiklar. - Direkt tagit från Vattenplaneten borde vår jord heta Då den består av ¾ vatten. Det är den ända planeten runt solen som har rinnande vatten. Flyttande vatten är det vi har mest av. Utan vatten inget liv, varken för blommor, djur el. människor. Vi har tre olika former av vatten; gas, flytande och fast form. Gas kallas också för ånga den finns i luften, men vi kan inte se den. När ångan kommer upp i luften och blir avkyld förvandlas den till små vattendroppar som blandar sig med varandra och bildar moln. Den fasta formen för vatten är IS. Vattnet fryser vid 0-grader och vid sjunkande temperaturen. K. Dahl, M. Hardestam Blött sött och salt - Allt om vatten. Alvina Förlag. Malmö Om vatten värms upp mer än 100 grader C blir det vattenånga. Det är en osynlig gas, men lite finns runt omkring oss hela tiden, och det kallas för luftfuktighet. En gas som värms upp utvidgar sig. Om gas värms så rör sig gaspartiklarna fortast av de tre olika tillstånden. Så duschens varma vatten bildar vattenånga i det kyligare badrummet. När vattenångan träffar på spegeln kyls vattenångan av och kondenserar, det är alla de mikroskåpiskt små vattendroppar som vi ser på spegeln, det som vi kallar imma. M- Hamrin P. Nordqvist Fysik i vardagen vardagsmysterier avslöjade över en kopp kaffe s. 180 – 184. Studentlitteratur Sött och salt vatten Det finns bara 3 % sötvatten på vår jord allt annat vatten är saltvatten. Det känns som om det är väldigt lite vatten vi människor, djur och växter ska dela på. Det finns bara ett fåtal ställen där det finns sötvatten. I molnen, i sjöar och i grundvattnet. Det är Samma vatten som vi använder om och om igen i många miljoner år. Tänk om det glas vatten som jag drack är samma vatten som Tyrannosaurus Rex drack för flera miljoner år sedan! Vattnet är alltid i rörelse ett mycket stort och evigt kretslopp. Tack vare att solen värmer hav och sjöar så avdunstar vattnet som vattenånga. När det stiger upp i atmosfären och blir kyligare då bildas det små vattendroppar, de blir så många att de tillsammans bildar moln. När molnen blir alldeles för tunga och molnet inte längre kan hålla kvar vattendopparna börjar det att regna. Om temperaturen sjunker ännu mer blir det snö eller hagel. Det är alltid ren vattenånga som stiger upp, i havet blir smuts och salt kvar. Saltet i haven kommer från berg och slätter, när det regnar tar regnvattnet med sig lite salt varje gång till havet, och för varje gång blir det bara mer och mer salt i haven. K. Dahl, M. Hardestam Blött sött och salt - Allt om vatten. Alvina Förlag. Malmö Beskrivning av relevant Naturvetenskap 11

13 Regn är lika med Liv och Grönska I skogen kan björken låta liter vatten flöda igenom stam, grenar och blad per dygn. Det krävs mycket värme för att så mycket vatten ska kunna avdunsta och det tas från luften runt växterna. Därför är det alltid lika skönt att komma in i en sval skog. Växterna på vår jord transporterar mer vatten än alla floder på jorden gör tillsammans. Solen når inte så högt på himlen i Sverige, vilket gör att vi inte får så mycket värme här och det regnar måttligt. I de tropiska regnskogarna nära ekvatorn regnar det mycket hela året. Eftersom solen står som högst blir det riktigt varmt precis som i ett växthus - en ångande fuktighet. Även i regnskogen stiger ångan upp i luften och kyls sedan av, vilket gör att nya moln bildas hela tiden. K. Dahl, M. Hardestam Blött sött och salt - Allt om vatten. Alvina Förlag. Malmö Vattenmolekylen = Musse Pigg Atomer är de minsta beståndsdelarna och tillsammans bildar flera atomer molekyler. -12 H 2 O består av 2 vätemolekyler där H 2 är väte och 1 syremolekyl där O är syre. Det behövs alltså 3 atomer för att bilda en vattenmolekyl den kan liknas vid Musse Piggs ansikte och öron. I en droppe vatten finns det ofantliga mängder med molekyler. Droppen är försedd med en slags seg hinna som består av molekyler som gör att vattendroppar gärna vill hålla ihop. Detta kallas för ytspänning. Den är den ”sega hinnan” som gör att insekten kan gå på vatten eller att andra stora saker kan flyta. s. 13 Vatten är det enda ämne i världen som kan vara flytande, fast och gas vid vanliga temperaturer. Flytande - från 0 till grader. Is – från 0 grader eller kallare. Gas – från grader. Vattenmolekylens kombination ger den många egenskaper som att vatten leder elektricitet, ger stadga åt växter, lagrar värme och är ett lösningsmedel. K. Dahl, M. Hardestam Blött sött och salt - Allt om vatten. Alvina Förlag. Malmö Isen som är hård men inte tung. När vatten fryser till is är det -noll grader eller lägre. Det fryser alltid ovanifrån där det bildas en isskorpa. Denna isskorpa kan vara tunn eller mycket tjock. Men det finns alltid flytande vatten längst ner där växterna och fiskarna kan leva och där det är lite varmare. Is kan inte sjunka då den är lättare än rinnande vatten. Det beror på att de båda formerna har lika många molekyler men att molekylerna i is sitter långt ifrån varandra och tar upp större plats än rinnande vatten. Det är inte så stor skillnad på tyngden vilket gör att isberget sjunker så att bara 1/10 syns resten ligger under vattenytan. K. Dahl, M. Hardestam Blött sött och salt - Allt om vatten. Alvina Förlag. Malmö Snö är en av vår nederbörd som är vanligast på vinter. Snö är när vattnet bildar iskristaller som klumpar ihop sig och faller ner som snö. Snö är frusit vatten, frusit vatten är is. Vattenmolekylen som bildar snöflingan/iskristallen är uppbyggda i sexkantiga former, det beror på egenskapen hos vattnet. Snöflingan eller iskristallen, när de bildas så beror deras utseende på temperaturen. Är det kallt så är flingorna mindre, medan termometern ligger runt noll eller över så är flingorna större. 12

14 Isen på sjön En frusen is på en sjö kan ha många utseenden: Isen växer dåligt om det ligger ett snötäcke ovanpå och isolerar. Isen blir grå och skrovlig om den växer till när det blåser. Isen blir jämn om det är klart och kallt. Isen blir svag och tärs underifrån om det finns strömmar eller vattenrörelser. En tumregel för hållbar is är; om isens tjocklek är 5 cm så håller isen om en person väger 125 kg Bärigheten hos isen är tjockleken i cm i kvadrat gånger 5. (5^2*5=125) (direkt från boken) Friluftsfrämjandet kan ge tips om säker is till havs och på sjöar. Ånga syns inte den? Ju varmare det är ju lättare blir vattnet. Vattenånga är alltid osynlig. Men när det ryker från en sjö eller kastrullen så har redan vattenångan förvandlats till små vattendroppar som svävar uppåt. Vattenångan är stadiet precis för vi kan se röken. Dagg, när markens yta är kallare än luften omvandlas den osynliga vattenångan i luften till små vattendroppar som lägger sig på blad och blommor.(direkt taget från) s. 17 Dimma, är faktiskt också moln, kan vara varm fuktig luft från havet som kommer in över kalla landområden och kyls ner. Sjörök, den varma vattenångan stiger uppåt och möter kallar luft, och övergår det står och svalnar och till små vattendroppar. Rimfrost vattenångan fryser direkt till iskristaller vid noll grader eller kallare. K. Dahl, M. Hardestam Blött sött och salt - Allt om vatten. Alvina Förlag. Malmö Frost: fastän det är halka och nattfrost är plusgrader inte ovanligt. Temperaturen sjunker snabbt när solen har gått ner vid klart väder och svag vind. Fukten som bildas vid varmt väder övergår i dagg på kalla ytor. Vi får så en isskorpa som också kallas frost. Underkylt regn: är regndroppar som har temperatur under 0 °C. Då dropparna träffar markytan eller föremål på denna kan de övergå från flytande till fast form och bilda ett isskikt. Svåra problem kan uppstå vid sådan isbeläggning på vägar, flygplan, fartyg, radiomaster etc. Nationalencyklopedin 2011 Hur bildas snöflingor? När vattenmolekylerna fryser till is placerar de sig alltid på ett visst sätt. Den ser ut som ett Musse Pigghuvud. Ansiktet består av en syreatom och de två öronen består av två väteatomer. Alla vattenmolekyler har samma vinkel vilket gör at de alltid byggs på som en stjärna. M- Hamrin P. Nordqvist Fysik i vardagen vardagsmysterier avslöjade över en kopp kaffe s Studentlitteratur 13

15 Förskolans uppdrag säger att vi ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Utmärkt tillfälle att implementera naturvetenskap och matematik i förskolan för de yngsta barnen. Förskolan ska erbjuda en god pedagogisk verksamhet där omsorg fostran och lärande bildar en enhet. En del av oss får glädjen att vidareutbilda oss, vi ska också förmedla vår kunskap till våra lärarekollegor..Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Det är viktigt att vi bjuder in föräldrarna att så att de kan bli delaktiga i lärprocessen som kommer att bli åskådlig genom våra nyreviderade läroplan. Lärprocessen kommer att göra det möjligt för varje barn att få utvecklas utefter sina egna förutsättningar. Vi utgår från barnet i centrum som en sol, runt om barnet finns det många olika teman och aktiviteter. För att barnen ska få ett allsidigt lärande utgår det från barnet ett antal strålar som innehåller: Språk, kommunikation, Naturvetenskap, Matematik, Teknik, Musik, sång, rytmik, drama, rörelse Skapande verksamhet, många olika tekniker. Social samvaro, konfliktlösning Från den reviderade läroplanen 2010 Utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar. Utveckla sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. Utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra Koppling till läroplanen 14

16 Eftersom vi arbetar med barn i åldrarna 1 – 5 år har de flesta små barn inte så stor erfarenhet som vi kan relatera till under det första året på förskolan. Allt efter som barnen kommer i kontakt med temat vatten; regn, snö och moln ökar deras erfarenhet för varje dag. Varje barn har minnesbilder men inte förrän det blir en återkommande händelse eller företeelse kan vi börja använda ordet erfarenhet. Vi menar att barnen måste få upptäcka, utforska om och om igen. Barnen behöver med alla sina sinnen bli varse hur regn eller snö kännas, om det är blött eller kallt, om de kan ta i det eller om de kan hålla kvar det i sin hand. Barn vill gärna berätta vad de har lärt sig och vad der gjort på förskolan bara vi vuxna i deras omgivning ger dem tid att få återkoppla dagens händelser. Ju äldre barnen blir desto mer erfarenheter och kunskap har de att knyta an till, om alla vi lärare har gett dem en lustfylld skoltid fylld med inspiration inom naturvetenskapen. Bar redovisar hur barns tänkande kring bland annat avdunstning, kondensation och vattnets kretslopp ser ut för olika ålderskategorier. Enligt Bar är fem-sexåringarna imponerade av att saker och ting ”försvinner” och de accepterar att det händer utan att förklara varför. Åtta-tioåringarna föreslår att den försvinnande vätskan ”tar vägen någonstans”, där ”någonstans” är en behållare av något slag. Senare föreslår elever att delar av vattnet försvinner upp i luften. Bar menar att man för att förstå vattnets kretslopp behöver förstå inte bara begreppen ”avdunstning” och ”kondensation” utan också att vattenånga och små vattendroppar har massa och genomgår fritt fall. Enligt studien är den mest förekommande uppfattningen bland barn i förskoleåldern att regn faller när någon, möjligtvis Gud, öppnar vattentankar. Moln beskrivs som rök eller bomull och kan även betraktas som vattenbehållare som finns i himlen. Barn i yngre skolåldern föreställer sig att molnen ”går” till havet och ”dricker” vatten innan de (molnen) rör sig till andra platser och avger regnet, eller att molnen är gjorda av ånga som skapades när havet hettades upp av solen eller är som en tvättsvamp med vattendroppar i. I.Ahnelöv. A-K. Bergare Kristianstad Högskola. Examensarbete. Grundlärarprogramet 1-7 Beskrivning av barnens bakgrundsföreställningar Vad behöver barnen ha för erfarenheter och kunskaper sedan tidigare? 15

17 I uppsatsen från Zetterqvist och Kärrqvist tar de upp vad Pramling och Pramling Samuelsson (2001) har undersökt. I undersökningen fick de fram att barn som är 3 år spontant söker efter en förklaring och att de skall få lov att testa den genom ett utforskande sätt, och få lov att sätta ord på det. Om pedagogerna ger barnen möjlighet att lära sig nya ord/begrepp under utforskandet så möjlig gör pedagogerna ett nytt ord förråd som utmynnar i naturvetenskap. I uppsatsen säger Zetterqvist och Kärrqvist att barn lär sig ordet vätska snabbt, och identifierar det med något som är rinnande eller våt.http://www.grkom.se/download/18.4fc4ed4b12654e2ceb /Naturv etenskap+med+yngre+barn.pdf etenskap+med+yngre+barn.pdfwww.grkom.se Barnen får lära sig om vattnets kretslopp, genom att vi utforskar vad nederbörd är och vad som händer när det kommer ner till jorden och hur det stiger upp och blir nederbörd igen. Vi ger dem tid till att undersöka och utforska. Vi låter dem även prova flera gånger, genom att upprepa experimentet. Är barnen engagerade och koncentrerade i sitt lärande, så öppnas deras sinnen medvetandenivån höjs.(I. Elfström 2008 Barn och naturvetenskap Stockholm Liber s.96.) Vi pedagoger finns med hela tiden och dokumenterar för att se barnens lärande, och kunna hjälpa dem i deras lärande, genom att ställa produktiva frågor till dem. Om man som pedagog formulerar frågan annorlunda så att barnen istället får söka bland sina egna erfarenheter och föreställningar så öppnas deras sinnen för att gå vidare i utforskandet. ( I. Elfström 2008 Barn och naturvetenskap Stockholm Liber s.72) Men vi kommer också att göra ett experiment som visar vart vattnet tar vägen genom att det regnar på växterna och på gräsmattan och filtreras ner i jorden. Vi synliggör också att längst ner stannar vattnet som grundvatten. Vi har genom detta visat vattnets eviga ovala bana för ett fungerande kretslopp. För vatten som avdunstar från havet tar det ungefär en vecka innan det blir nederbörd igen Vilket lärande erbjuds barnen Naturvetenskapligt arbetsätt? 16

18 Barnen lär sig att vi har olika årstider, på vintern så kan nederbörden heta snö, medan andra årstider så kallar vi det regn, dimma, duggregn och hagel. De lär även att det är ett naturfenomen, som vi kallar vatten, som vi kan hämta genom att skruva på kranen. Men det är inte viktigt att barn kan för- klara fenomen, det är viktigare att de får ha sina egen idéer, och får lov att utforska dem.(Björkman ) Naturvetenskap och miljö i förskola och förskoleklass. Lärarförbundets förlag Barnen får lära sig om vattnets kretslopp, genom att vi utforskar vad nederbörd är och vad som händer när det kommer ner till jorden och hur vattnet stiger upp och blir nederbörd igen. Vi kommer att följa vattnets väg till en å, bäck eller en damm, sjö för att se vart vattnet till slut tar vägen. Allt vatten kommer till sist ut till havet. På så sätt avslutas med att förklara hur solen värmer upp haven och hur vattnet avdunstar och bildar vattenångan som är en gas som stiger uppåt och av dessa många små vattendroppar blidas det moln. Vilket lärande erbjuds barnen? begrepp och fenomen 17

19 Vi lärare ska vara medforskande, vi ska vara lyhörda och lyssna på vad barnen pratar om och vi ska kunna se vad de egentligen gör. Det händer ganska ofta att vi går in och argumentera mot barnen i en viss situation men om vi hade tagit oss tid till att se och lyssna ordentligt och försöka förstå barns tankar så hade vi kanske inte behövt störa barnen då de faktiskt höll på med att lösa ett intressant matematiskt problem. (Temaserie från tidningen förskolan - Naturvetenskap och miljö i förskola och förskoleklass s.43 Lärarförbundets förlag och förskola 2008) Vi ska uppmuntra barnen till att känna utforskandets spänning och hitta intressanta, undersökningsbara material och som i detta fall då det handlar om regn och snö fånga tillfället. (Temaserie från tidningen förskolan - Naturvetenskap och miljö i förskola och förskoleklass s.36Lärarförbundets förlag och förskola 2008) Vi tycker att det ska gå att rucka på rutiner så att vi kan möta barnen i deras aktiviteter och finnas till hands då de behöver hjälp och ledsagning. Om det börjar regna eller snöa bör vi kunna ta oss ut i naturen med en gång och utforska snöflingorna eller höra och känna regnet. Iakttagelse är den process som får oss att uppmärksamma och bli medvetna om saker och händelser. Att skapa många olika tillfällen inom fysik, kemi, biologi och matematik så att barnen kan prova olika infallsvinklar och där med göra andra iakttagelser. För de allra minsta barnen är iakttagelser om färg, form och storlek ett nog så spännande område att forska i. (W. Harlen 1996 – Våga språnget - s.34 – 43 Liber AB) Vi ska finnas tillhands och kunna ge dem det där lilla som gör att de får och kan blomma ut till ett glädjefyllt barn. Vid en promenad är det den spontana upptäckten längs vägen lika viktig som att komma fram till rastplatsen. (Temaserie från tidningen förskolan - Naturvetenskap och miljö i förskola och förskoleklass s.64 Lärarförbundets förlag och förskola 2008) Vi lär barnen genom konkreta berättelser, genom experiment, genom att utforska och eget upptäckande. Visuellt, auditivt, taktilt, lukt, känsel och genom kommunikation Hur kan läraren stödja barnens lärande avseende och arbetsätt? 18

20 Om man börjar med naturvetenskap när barnen går i förskolan. Då kan man påverka barnens kognitiva förmåga att bli positiva till naturvetenskap i utbildning och livslångt lärande. Man kan fånga dem till ett fortsatt lärande, genom att vi pedagoger är inspirerande och kunniga i ämnet och vi öppnar sinnena till deras vilja och lust att lära. Och där igenom lägga grunden för barnens lärande om kretsloppet och livscykeln som kan utmynna i att vilja ta hand om vår jord och dess resurser. Det barnen lär i naturvetenskap i förskolan har de med sig till skolan, och där gäller det för lärarna att bygga vidare så att lusten till utforskning ständigt uppmärksammas. Naturvetenskap för de yngre barnen. Daniz El-Salihie ett examensarbete Göteborgs Univeritet. Lyssna på barnens frågor. Fundera tillsammans. Ställa produktiva frågor. Låta barnen komma fram till en hypotes. Vilka experiment skall vi göra? Hjälpa barnen att dokumentera. Uppmana till att vara goda iakttagare. Summera: Kom vi fram till att hypotesen var rätt eller måste vi fundera igen och göra nya experiment. Barnen lär sig ett naturvetenskapligt arbetssätt. Nya ord: naturvetenskapligt arbetssätt, hypotes, dokumentera, experiment. Först och främst tycker vi att alla borde få kompetensutveckla sig. Det gäller att bygga upp ett intresse för naturvetenskap genom att läsa bra och inspirerade böcker även bra små kurser som finns t-ex. på Naturvetenskap finns överallt, stanna upp, tänk, varför är det så här? (Monica H. Sträng, S. Persson 2003 – Små barns stigar i omvärlden Lund Studentlitteratur) Jo, för vatten är materia och materia är fysik. Om vi ska kunna ge barnen upptäckarglädje inom naturvetenskap är det otroligt viktigit att vi lärare också känner upptäckarglädje, är pålästa och att vi kan förmedla spänningen så att vi lärare inte tar ifrån barnen den lust att utforska som barn faktiskt har. Genom att vara medvetna om att små barn kan koppla samman, kan fånga det väsentliga och kan dra slutsatser. (Monica H. Sträng, S. Persson 2003 – Små barns stigar i omvärlden Lund Studentlitteratur) Det ska naturligtvis finnas material som är inspirerande och sätter igång nyfikenheten. Det ska finnas utrymme så att utforskandet ska kunna stå kvar så att inte lust bryts ner och barnen tappar bort glädjen att fortsätta. Att vid rätt tidpunkt våga lyssna och använda de produktiva frågorna kan vi stimulera och inspirera barnen till produktiv verksamhet.W. Harlen – Våga språnget 1996 Stockholm Liber s. 53 A. Åberg, H Taguchi 2009 – Lyssnandets pedagogik Stockholm Liber Hur kan lärarna stödja barnens lärande i Naturvetskap? 19

21  Hur man renar vatten.  Mäta nederbörd.  Vinden.  I maten i drycken.  Växter behöver vatten  Regnbågen  Kroppen Hur kan man arbeta vidare?  M. Hamrin P. Norqvist Fysik i vardagen, 275 vardags- mysterier avslöjade över en kopp kaffe  W. Harlen Våga språnget.  I. Elfström B. Nillson Barn och naturvetenskap L. Sterner C- Wehner-Godée  Lärarförbundet Naturvetenskap och miljö  Doverberg Emanuelsson Små barns matematik NCM Matematik i förskolan  H. Persson Russinhissen Enkla experiment i fysik och kemi  Krisitn D M. Hardestam Blött sött och salt Allt om vatten  Karin LagerholmNaturvetenskapliga experiment för yngre barn  E. Richard Churchill365 enkla roliga experiment Louis W. Loeschlig utförda med vardagsmaterial M. Mandell  M. Hamrin P. Norqvist Fysik i vardagen, 275 vardags- mysterier avslöjade över en kopp kaffe  W. Harlen Våga språnget.  I. Elfström B. Nillson Barn och naturvetenskap L. Sterner C- Wehner-Godée  Lärarförbundet Naturvetenskap och miljö  Doverberg Emanuelsson Små barns matematik NCM Matematik i förskolan  H. Persson Russinhissen Enkla experiment i fysik och kemi  Krisitn D M. Hardestam Blött sött och salt Allt om vatten  Karin LagerholmNaturvetenskapliga experiment för yngre barn  E. Richard Churchill365 enkla roliga experiment Louis W. Loeschlig utförda med vardagsmaterial M. Mandell  Hur mycket vatten finns det i grönsaker och frukt?  Hur mycket vatten förbrukar vi på en dag?  Hur mycket vatten borde vi förbruka?  Sjöar, hav och håvar.  Studiebesök angående vatten.  Salt och sött vatten. Tips på böcker Tips på böcker 20

22 Bilagor Vattendroppen på försättsbladet Har vi fått tillstånd att använda av Ystads kommun. Foto tagna av Ann-Christin Persson Elisabeth Nihlén Små bilder från clip-Art www-sidor 21 Intervju med barn i förskolan

23 Intervjuer med barn i förskolan 22 Barn 3 – 5 år Var finns det vatten? Badkar, pool, hav, toaletten. Sjö, bäck, akvarium och i kranen. I moln finns det regn. Vatten kan vara snö. Det blir snö för att det är kallt, annars är det regn. Fiskar lever i vatten Vi pratade om vad som händer med snö inomhus; de svarade att snö smälter. Javisst smälter snö inomhus! Men, vad tror ni händer när snön har smält? Vad blir det då tror ni? Det var svårt såg jag, då fick jag syn min utspillda snö. Barn 2 – 3 år Titta här, vad är det, med glad röst förmedlad jag igenkännandet av snö. Alla svarade att det var snö. Vad är det som händer med snön här? Den smälter ju! Ja precis, den smälter och när den smälter så blir det vad tror ni…….? Jag pekade på vattnet. Med ett glädjerop sa alla VATTEN!

24 Intervju om isägget Isägget Det var fem barn från 2 – 3 år. Vi experimenterade med ett isägg. Vi lät barnen känna om det var varmt och kallt Vi berättade sagan om isfågeln som lagt två isägg. Var tror ni att isfågeln bor? Någon annanstans Hur tror ni att fågeln ser ut? Den har vingar, den kan flyga och den har näbb. Är den liten eller stor? Den är liten. Tycker ni att isägget är tungt eller lätt? Barnen tyckte den var tungt. Snö – smälta - vatten- fryser - is Tror ni att den sjunker eller flyter isägget? Två barn svarade att isägget flyter, tre barna svarade sjunker. Vi testar och ser att den flyter. Kan ni se hur den ser ut inuti? Där fick vi ge barnen orden, förståelsen för och vad ordet grumlig betyder. Vilket resulterade i en ny test. För att belysa vad som är genomskinligt och vad som är grumligt. Vi pratade om att vi kan se ut genom fönstret = genomskinligt. Vi blandade vatten och sand och fick då fram ordet och begreppet grumligt. Vi visade barnen ordet smälta genom att demonstrera olika sätt som isen kan smälta på. Den smälte i handen, på bordet, och i händerna och bordet blev vått. Det lilla isägget smälte nästen bort. Nya ord: Grumligt vatten smältaflytande form genomskinligtdroppar grumligtfast form 23 Grumligt vatten


Ladda ner ppt "Ett material om naturvetenskapliga experiment för barn i åldern 1-5 år inom förskolan. Bedömt av våra mentorer på Lunds universitet …. Utarbetat av Ulla."

Liknande presentationer


Google-annonser