Kostnader och hälsoekonomiska

En presentation över ämnet: "Kostnader och hälsoekonomiska"— Presentationens avskrift:

1 Kostnader och hälsoekonomiska
konsekvenser av fysisk aktivitet på recept FaRs dag Stockholm Åsa Romé, Med dr, leg fysioterapeut.

2 Budskap idag: Motion på recept fungerar – om rätt målgrupp: - Rätt målgrupp ökar sin fysiska aktivitetsnivå och får bättre livskvalitet Kostnadseffektivt i den form som undersökts Om man gör träning mer lättillgänglig kommer fler att träna

3 Många inaktiva = höga kostnader för samhället:
Inaktivitet Folkhälsoproblem: kopplat till ohälsa och många olika sjukdomstillstånd Många inaktiva = höga kostnader för samhället: Prislapp: 6 miljarder kronor per år* *2002

4 …på individnivå, i Sverige…
Med 2007 års prisnivå innebär en fysiskt inaktiv person en merkostnad för samhället motsvarande SEK 2412. Detta är en kostnad som en individ som är tillräckligt fysiskt aktiv inte medför.

5 Kostnader för samhället p g a inaktivitet
Direkta kostnader: Sjukvårdskostnader (prevention, diagnosticering, behandling, rehabilitering och omvårdnad), läkemedelskostnader. Indirekta kostnader: kostnader för produktionsbortfall (d v s värdet av varor och tjänster som hade producerats om ingen sjukdom förekommer) p g a sjukskrivning, förtidspension och förtida död.

6 Prescribed physical activity. A health economic analysis.
ÅSA ROMÉ DEPARTMENT OF HEALTH SCIENCES | FACULTY OF MEDICINE| LUND UNIVERSITY

7 Syfte: Övergripande: Beräkna hälsoekonomiska konsekvenser av fysisk aktivitet på recept. Specifikt: -analysera kostnader och konsekvenser av ett förändrat fysiskt aktivitetsbeteende genom ett 4-månaders aktivitetsprogram ”Fysisk aktivitet på recept” -beräkna och analysera betalningsviljan för olika hälsoförbättringar av programmet, samt undersöka prediktorer för betalningsviljan. -analysera kostnadsbesparingar, motivation och attityder efter 1 år p g a ett förändrat fysiskt aktivitetsbeteende. -analysera nyttan avseende HRQoL och kostnad per QALY.

8 Är det –i ett samhällsekonomiskt perspektiv- lönsamt att få inaktiva personer att bli aktiva genom att skriva ett recept på motion ? ”FaR-studien” i sydöstra sjukvårdsdistriktet (Ystad-Österlen) Befintligt koncept som skulle utvärderas. Primärvård: fem vårdcentraler i fem kommuner Förskrivare: läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, kuratorer eller dietister. Inklusionskriterier: >18 år, inaktiv eller otillräckligt fysiskt aktiv (<150 min FA på måttligt ansträngande nivå), samt en eller flera av följande sjukdomar: cardiovaskulär sjukdom, typ 2-diabetes, obesitas, muskuloskeletala besvär, lindrig till måttlig psykisk ohälsa, andningsbesvär/sjukdom.

9 FaR-studien: 1086 individer fick ett recept på motion
558 valde att träna på egen hand 528 deltog i studien Randomiserades till en hög- eller låg-dosgrupp. Träningen ägde rum utanför sjukvården i lokala idrottsföreningar (gruppaktiviteter). 4-månaders intervention Hög-dosgruppen: träning 2 ggr per vecka + 1 (45-60 min på måttligt ansträngande nivå), samt undervisning om FA och motiverande samtal (TTM). Låg-dosgruppen: skriftlig info träning 1 g per vecka.

10 STUDIE I: Physical activity on prescription (PAP): costs and consequences of a randomized, controlled trial in primary health care. Romé A, Persson U, Ekdahl C, Gard G. Scand J Prim Health Care. 2009;27(4): doi: / n=242 4-månaders uppföljning Identifiera och analysera kostnader och konsekvenser av Fysisk aktivitet på Recept. Beräkna direkta och indirekta kostnader som är kopplade till en hög-dos respektive låg-dosgrupp. Beräkna förändrad fysisk aktivitetsnivå. METs/IPAQ short form, single question/TTM, funktionell kapacitet/SMWT.

11 RESULTAT: Table 2. Intention-to-treat programme average costs (SEK) per patient for the 4 month program period for intervention group and control group. The table shows the value of each cost omponent.

12 Resultat Cost-consequences:
Den största kostnaden stod deltagaren för, 76 % i hög-dosgruppen och 69 % i låg-dosgruppen, och utgjordes främst av individens tidskostnad (tränings- och restid). Alla 3 olika mätmetoder visade signifikanta förbättringar efter 4 månader Ingen skillnad mellan grupperna (base-line och 4 månader).

13 STUDIE II: Willingness to pay for health improvements of physical activity on prescription. Romé A, Persson U, Ekdahl C, Gard G. Scand J Public Health Mar; 38(2): doi: / Epub 2010 Jan 11. n=128 Analysera betalningsviljan (WTP) för olika hälsoförbättringar genom programmet. Analysera samband och prediktorer för WTP. Skillnader hög-lågdos grupper? Skillnader korta resp. långsiktiga hälsoförbättringar?

14 Metod: Contingent Valuation
Presentation av olika scenarier för respondenten om betalningsviljan (Willingness to pay) för hälsoförbättringar av FaR. Respondenten formulerar sin maximala betalningsvilja och därmed sina preferenser. Kan vi få kunskap om hur individen värderar hälsoeffekter av ett visst program är det lättare att utforma program som attraherar

15 Resultat delstudie II:
Den högsta betalningsviljan fanns för en omedelbar hälsoförbättring (välbefinnande). BMI visade signifikanta korrelationer med flest hälsoeffekter (välbefinnande, viktnedgång), men även inkomst och utbildningsnivå (välbefinnande). Utbildningsnivå är signifikant associerad med en ökad betalningsvilja för omedelbara och långsiktiga hälsoförbättringar, och inkomst är signifikant associerad med en ökad betalningsvilja för en omedelbar hälsoförbättring.

16 STUDIE III: Costs and outcomes of an exercise referral programme – A 1-year follow-up study. Romé Å, Persson U, Ekdahl C, Gard G. European Journal of Physiotherapy. 2014;16(2): doi: / n=178 1-års uppföljning. Förändrad FA (metoder, instrument som i studie I) Undersöka om kostnadsbesparing (s k cost-offset) för samhället genom förändrad FA-nivå Undersöka motivationsnivå för FA, efter genomgånget program jfr med start (metod: frågeformulär 12 frågor, 0-100). Undersöka bakomliggande attityder gentemot FA, t ex sociala faktorer, praktiska barriärer (metod: faktoranalys).

17 Resultat studie III: Efter 1-år hade den fysiska aktivitetsnivån ökat signifikant (alla mätmetoder) för hög- och lågdosgrupper. Ingen skillnad mellan grupperna. Andelen inaktiva minskade från 75% till 53%. Programmet minskade samhällskostnaderna för inaktivitet med 22% per individ och år – så länge individen är tillräckligt fysisk aktiv. Kostnadsbesparingen består av minskade sjukvårdskostnader och värde av produktionsbortfall och uppstår genom minskad andel inaktiva individer.

18 STUDIE IV: Prescribed Physical Activity in primary care: one year cost-utility and quality of life outcomes. Romé Å, Persson U, Ekdahl C, Gard G. Submitted. n=178 Undersöka förändrad hälsorelaterad livskvalitet efter genomgånget program Ur ett samhällsperspektiv analysera kostnadseffektiviteten av ett förändrat fysiskt aktivitetsbeteende genom ett 4-månaders FaR-program.

19 Metod delstudie IV: Cost-utility-analysis
Beräkna kostnadseffektiviteten hos programmet Individen värderar sitt hälsotillstånd genom ett preferensbaserat instrument, här SF-6D. Kostnaden per QALY.

20 Resultat delstudie IV:
Efter 1 år ökad QoL (SF-36) i båda grupper, men ingen signifikant ökning eller skillnad inom eller mellan grupperna. Låg-dosgruppen hade högre QoL vid start, och större förbättring efter 1 år. QALY-ökningen var signifikant i båda grupper tillsammans (0.02) och starkt signifikant för låg-dosgruppen (0.03). Kostnaden per QALY (ICER) för programmet var SEK 323,750 för hög-dosgruppen, och 101,267 för låg-dosgruppen.

21 Table 3. Exercise related costs (SEK), participants’ share of total costs of the program (%), QoL-gain and cost-effectiveness of the high-dose and low-dose groups, respectively, as a consequence of the PAP-program. High-dose group (n=268) Low-dose group (n=257) Exercise costs for health care -activity instructor, rent, introduction, groupleader 816 (14%) 415 (17%) Exercise costs for participants -travel and time for travel -time for exercise, expenses for exercise equipment 4935 (86%) 2730 (47%) 2205 (38%) 2098 (83%) 1020 (40%) 1078 (43%) Total costs for exercise in the program 5751 2513 Gained QALY 0.02 0.03 ICER (gross costs per gained QALY)

22 Sammanfattning: I aktuell studie inkluderade inaktiva individer hade efter genomgånget aktivitetsprogram signifikant högre FA-nivå efter 1 år. I låg-dosgruppen ökade HRQoL signifikant. Bäst följsamhet hade äldre individer och de som hade relativt god hälsa vid start. Dessa utgör målgruppen för aktuellt FaR-program. Programmet är kostnadseffektivt, och mest för en låg-dosgrupp. Programmet är lönsamt i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Den inaktive individens preferenser för en förbättrad hälsa genom motion påverkas av socioekonomiska parametrar som utbildningsnivå, inkomst samt av BMI. En ökad tillgänglighet av träningsmöjligheter kommer att öka följsamheten p g a minskade tidskostnader. Programmet kan minska samhällets kostnader för inaktivitet med 22% per individ, varje år individen förblir aktiv.

23 Subventionera deltagandet i FaR-programmet?
QALY-ökning kontra WTP (resultat studie II och IV): Generellt låg nivå på betalningsviljan En ökad subventionering förväntas öka deltagandet i FaR-programmet.

24 TACK för uppmärksamheten!