Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Presentation vid konferensen ”Att åldras med autismspektrum” Break Sokos Hotel Caribia Åbo 21-22 maj 2015 Delaktig (även) på äldre dar – så behöver stöd.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Presentation vid konferensen ”Att åldras med autismspektrum” Break Sokos Hotel Caribia Åbo 21-22 maj 2015 Delaktig (även) på äldre dar – så behöver stöd."— Presentationens avskrift:

1 Presentation vid konferensen ”Att åldras med autismspektrum” Break Sokos Hotel Caribia Åbo maj 2015 Delaktig (även) på äldre dar – så behöver stöd och service förändras Ida Kåhlin, leg. arbetsterapeut och filosofie doktor Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande

2 ”Jag sätter mig mitt emot Olle vid köksbordet. Han tecknar koncentrerat och skickligt en solnedgång och en segelbåt, en himmel med moln och fåglar och en sjö med vågor. Olles högra hand darrar och jag ser att han blir irriterad över detta när han tecknar. – Hur tycker du det är att bli gammal? frågar jag lite trevande. – Att bli gammal, säger Olle, det är inget vidare. – Hur då menar du? frågar jag. – Det är ensamt, svarar Olle. Sedan vill han inte prata mer med mig om det, det markerar han tydligt. Han ger sin teckning namnet SJÖ, signerar den och prissätter den till 9 kronor, 12 öre och 1 krona. Olle ger mig teckningen. – Är den bra? frågar han.” Ur Fältanteckning, 30 augusti 2011 Kåhlin,

3

4 Disposition Centrala begrepp Att åldras med utvecklingsstörning och/eller autism Presentation av två studier Hur beskriver äldre personer som bor på gruppbostad sina erfarenheter av att vara och bli äldre? Hur beskriver personal i gruppbostad åldrande i relation till de boende? Hur beskriver de sina arbetsuppgifter i relation till boende som är äldre? Summering och avslutning - Hur behöver stöd och service förändras… Kåhlin,

5 Centrala begrepp Delaktighet Ålder Åldrande Kåhlin,

6 Delaktighet – ett mångdimensionellt begrepp Engagemang i aktiviteter (arbete, fritid eller personlig vård/boende) som är delar av vår sociokulturella kontext (personlig och social betydelse) som är önskvärda nödvändiga för vårt välbefinnande Engagemang inkluderar både utförande (vad som kan observeras) och subjektivitet (vad som upplevs) Delaktighet påverkas av personens färdigheter, vanor, roller, intressen och självuppfattning OCH av den omgivande miljön ( Kielhofner, 2008;2012) Kåhlin,

7 Delaktighetens förutsättningar Delaktigheten har interna och externa förutsättningar Personen – vilja (vanor, roller, intressen), förmåga (färdigheter) Miljön - tillgänglighet (fysisk och kognitiv), tillfälle (social kontext) Kåhlin,

8 Delaktighet - ett centralt begrepp i svensk funktionshinderpolitik Sveriges funktionshinderspolitiska mål att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionshinder (LSS) 5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet … Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Kåhlin,

9 Vad är ålder? Kronologisk ålder Det faktiska antalet levnadsår Biologisk ålder Det kroppsliga, individuella åldrandet Social ålder Att inneha roller som normativt förknippas med att vara äldre Bilder från samt Kåhlin,

10 Vad är åldrande Åldrandet är en process biologiska komponeter psykologiska komponenter social komponenter Åldradet ur ett livsloppsperspektiv För att förstå människors erfarenheter som äldre så måste vi förstå deras livslopp Gerontologi är vetenskapen om åldrandet och åldersrelaterade förändringar Geriatrik är vetenskapen om åldrandets sjukdomar Kåhlin,

11 Att vara äldre – en heterogen och varierande del av livet… Tredje åldern God ekonomi och trygghet Minskat ansvar för barn Barnbarn – livets efterrätt Pensionering – ökad frihet Självförverkligande – resa, konsumera Aktivitet och delaktighet Fjärde åldern Minskade ekonomisk, sociala och fysiska resurser Ökad behov av stöd Minskad självständighet Sjukdom och funktionsnedsättning Beroende Kåhlin,

12 Att åldras med utvecklingsstörning och/eller autism Biologiska komponenter Psykologiska komponenter Sociala komponenter Kåhlin,

13 Biologiskt/Fysiskt åldrande Reservkapacitetsteorin Kroppens organ har en förutbestämd kapacitet att fungera Om kroppen får en funktionsnedsättning under utvecklingsfasen utvecklas inte organens kapacitet fullt ut. Tidigare fysiskt åldrande Ökad sårbarhet Specifika åldrandemönster Exv. Down syndrom Ökad benägenhet för demens Minskade finmotoriska färdigheter Kåhlin,

14 Psykologiskt åldrande Alla människor kan utveckla sina färdigheter och förmågor genom hela livet – detta gäller även personer med utvecklingsstörning och eller autismspektrum om de får ett adekvat stöd. Begränsad förmåga att förstå åldersrelaterade förändringar och dess konsekvenser (sjukdom, död, sluta jobba, minskad ork etc…) Ökad psykisk sårbarhet Kåhlin,

15 Socialt åldrande Saknar många av de livsroller och händelser som är av betydelse för upplevelsen av att åldras Saknar livets “sociala tidtabell” Saknar åldrandets markörer Att sluta sitt arbete Att leva ett aktivt pensionärsliv Att vara far-/morförälder Ekonomiska, fysiska och sociala resurser Kåhlin,

16 Allt fler äldre personer får LSS-insatser I oktober 2013 erhölls 8,5 % av det totala antalet insatser av personer som var 65 år eller äldre (Socialstyrelsen, 2014) Antalet personer över 65 år som får LSS-insatser har ökat med 34 % sedan 2007 Den största andelen av LSS-insatser till personer över 65 år ges till personer med utvecklingsstörning eller autism Boende i gruppbostad är en av de vanligaste insatserna i denna grupp Kåhlin,

17 För första gången står vi inför att ge stöd och service till personer som inte bara har en livslång funktionsnedsättning utan som också är äldre… Hur påverkar detta vardagen i gruppbostaden? Kåhlin,

18 Vad ville jag veta? Avhandlingen syftar till att belysa och problematisera åldrande och delaktighet bland äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad enligt LSS. Hur ser man på och pratar om åldrande i gruppbostaden? Hur upplever personalen sitt arbete när allt fler boende blir äldre? Hur ser äldre boendes delaktighet ut i gruppbostaden? Hur beskriver äldre boende och personal delaktighet bland äldre personer boende på gruppbostad? Kåhlin,

19 Så genomfördes forskningen… Fyra gruppbostäder (LSS) Deltagande observation Individuella intervjuer Data insamlad från september 2011 till mars 2012 Observationer och intervjuer genomfördes under en sammanhållen månad Kåhlin,

20 Så genomfördes forskningen… 32 personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism samt deras personal/verksamhetschefer deltog i projektet. 16 män och 16 kvinnor; år (m= 62) Individuella intervjuer med 12 boende och 15 personal/chefer Tre gruppbostäder var belägna i tätbebyggd stadsmiljö, en var belägen på landsbygden Två gruppbostäder låg i samma byggnad som ett ”ordinärt” äldreboende, en låg i ett område med låga flerfamiljshus och en var enskilt belägen. Kåhlin,

21 Hur beskriver äldre personer som bor på gruppbostad sina erfarenheter av att vara och bli äldre? Kåhlin,

22 Studiens deltagare Namn Ålder (m=64 ) Daglig verksamhet/arbete Arne59Pensionerad från Samhall Britta484 dagar/vecka på daglig verksamhet Calle58 4 dagar/vecka på daglig verksamhet David63 5 dagar/vecka på daglig verksamhet Elsa70 Pensionerad från Samhall Flora69 4 dagar/vecka på daglig verksamhet Göta71 3 dagar/vecka på daglig verksamhet Hilda68 3 dagar/vecka på daglig verksamhet Irma63 5 dagar/vecka på daglig verksamhet Johanna66 2 dagar/vecka på daglig verksamhet Knut62 4 dagar/vecka på daglig verksamhet Lars71 Pensionerad från Samhall Kåhlin,

23 Datainsamling Att intervjua målgruppen Metodologiska svårigheter Kräver medvetenhet Kräver förförståelse Varje intervju anpassades utifrån deltagarens unika förmågor, färdigheter och intressen. Det verbala språket kompletterades med bilder och skrift. Kåhlin,

24 Resultat Upplevelsen av äldre och åldrande Åldrandets förändrings- processer Kroppsliga funktioner och hälsa Aktivitet och delaktighet Den stödjande miljön Åldrandets existentiella aspekter Att vara äldre Att bli som andra äldre Döden och döendet Kåhlin,

25 Förändringsprocesser- Kroppsliga funktioner och hälsa Förändringar gällande fysisk, psykisk och intellektuell funktion Ida: ”Om någon är gammal… hur är dom då?” Calle, 58: ” Hur man är… man är rynkig å prickig å rynkig å blå under ögonen…ja…” Kåhlin,

26 Förändringsprocesser- Kroppsliga funktioner och hälsa Förändringar gällande hälsa och hälsofrämjande Lars: ” Det känns på åldern… kroppen mår inte bra.” Calle: ”Man får inte röka får man inte göra… nej och inte snusa får man inte heller göra när man blir gammal… nej för det är väl farligt…”. Kåhlin,

27 Förändringsprocesser– Aktivitet och delaktighet Nedsatt aktivitetsförmåga Anpassade aktivitetsutföranden Förändrade aktivitetsmönster Ida: ”Varför tror du personalen sa att det inte gick att stanna hemma?” Arne: ”Jag skulle va lika gammal som Olle (en granne på gruppbostaden)… då skulle jag fått stanna hemma… vara 77 år gammal.” Kåhlin,

28 Förändringsprocesser - Aktivitet och delaktighet Förändrade aktivitetsarenor Ida: ”Hur tycker du att man ska bo när man är gammal?” Flora, 69: ” På ett ålderdomshem…” Ida: ”Vad är ett ålderdomshem för nåt?” Flora: ”Det bor gamla där… Dom får hjälp” Kåhlin,

29 Förändringsprocesser - Aktivitet och delaktighet Ökad aktivitetsförmåga Bibehålla aktivitetsförmåga Nya aktiviteter Ida: ”Vad vill du göra då på dagarna när du har blivit pensionär?” Irma: ” Då ska jag vara hemma och ha det skönt och vila och ha det skönt, läsa tidningar och sy och sådant som man gör när man är pensionär… och gå på symöten och titta på tanterna när de syr, det tycker jag om…” Kåhlin,

30 Förändringsprocesser- Den stödjande miljön Fysisk miljö Förflyttningshjälpmedel Glasögon Medicin Social miljö Personal på gruppbostaden Vård- och omsorgspersonal Grannar, partner…. Kåhlin,

31 Existentiella aspekter- Att vara äldre Ida: ”Det här med att bli gammal… hur tycker du att det är?” Lars, 71: ”Näe, jag tycker inte att dä ä nåt vidare…näe… Ida: ”Varför är det inget vidare?” Lars: ”Man blir sämre i åldern… man har ont i armarna å bena, dä ä rätt jobbigt…” Ida: ”Är det något som har blivit lättare att göra?” Irma: ”Lättare… livet har blivit lättare tycker jag…” Ida: ”Hur tänker du då?” Irma: ”Ja… man kan titta hur andra har det, å säga vad jag tycker å tänker själv… dä tycker jag är lättare med livet…” Kåhlin,

32 Existentiella aspekter- Att vara äldre Upplevelse av rollen som äldre Ida: ”…När du säger så att du inte känner dig gammal, hur menar du då?” Arne, 59: ”Att jag är ute å går å kan gå fort fortfarande som inte dom andra kan” Kåhlin,

33 Existentiella aspekter- Att bli som andra äldre Ida: ”Är det något som är bra med att bli gammal?” Irma: ”Ja… det blir vi alla… gamla och fula och ynkliga blir vi, det blir du med…” Kåhlin,

34 Existentiella aspekter- Döden och döendet Lars: ” Minneslunden, där uppe ligger de. Min syster säger att jag ska följa med upp och titta, men jag vill inte det.” Ida: ” Vill du inte det, varför då?” Lars: ” Nej, jag vill inte se dem.” Kåhlin,

35 Existentiella aspekter- Döden och döendet Calle: ” Han dog… När jag skulle gå in och prata med honom så svarade han inte mej. Då svarade han inte mej, då var han redan död. Han var redan förlorad.” Ida: ” Vad kände du då, Calle?” Calle: ” Då fick jag gå upp till… han vaktmästaren och säga att han var redan förlorad och då fick jag fritt från jobbet, för det får man när någon anhörig går bort…” Ida: ” Hur tänker du kring det här med döden?” Calle: ” Hur jag tänkte… Det var sorgligt, tänkte jag då, för då blev jag ensam… ja, så är det.” Kåhlin,

36 Konklusion I informanternas beskrivningar framträder äldre och åldrande som ett mångfacetterat fenomen. Åldrandet beskrivs i en hög utsträckning som olika förändringsprocesser. Utgångspunkten är den förändrade kroppen - påverkar möjligheten att utföra aktiviteter, aktivitetesmönster och aktivitetsarenor Kåhlin,

37 Konklusion Att vara äldre beskrivs i negativa så väl som positiva ordalag. Att vara i behov av stöd – en naturlig del av livet. Att bli äldre kan innebära att äntligen bli som alla andra. Äldre personer som bor på gruppbostad kan berätta och reflektera kring att vara och bli äldre - vi måste bara ställa frågan… Kåhlin,

38 Hur beskriver personal i gruppbostad åldrande i relation till de boende? Hur berskriver de sina arbetsupgifter i relation till boende som är äldre?

39 Varför personalens upplevelser? Forskning visar att personalen Har en stor betydelse för de boendes delaktighet och hälsa Har makt Är bärare av formella attityder i sitt arbete Lagstiftning Funktionshinderpolitik Utbildning och arbetsmetoder Arbetet/bemötandet präglas också av informella attityder Kåhlin,

40 Varför personalens upplevelser? Forskningen har också visat att det saknas kunskap och arbetsmetoder gällande äldre personer med funktionsnedsättning åldrande uppmärksammas inte inom funktionshinderpolitiken Kåhlin,

41 Studiens deltagare Kåhlin, personal år (m=44,8) Hade arbetat med målgruppen mellan 2 och 34 år (m= 15,4), 33% hade arbetat inom området mer än 20 år, de flesta i samma gruppbostad. Alla hade avslutat gymnasieutbildning inom äldre- eller funktionshinderområdet, en person hade avslutat studier i socialt arbete vid universitet. Hälften hade också erfarenhet av att ha arbetat inom kommunal äldreomsorg.

42 Resultat Kåhlin, Åldrandets aspekter Det normaliserande åldrandet Det särskilda åldrandet Det tysta åldrandet Bland de boende Bland personalen Handlingsberedskap Beredskap för förändringar Osäkerhet och emotionell stress

43 Åldrandets aspekter - Det normaliserande åldrandet Åldrandet är en delad upplevelse, alla blir äldre Fysiska förändringar Psykiska förändringar Sjukdomar och funktionsnedsättningar Kåhlin,

44 Åldrandets aspekter - Det särskilda åldrandet Ett tidigare åldrande… ”Alltså från början så tänker man ju inte på att dom blir äldre, inte alltså själva heller fast man helt plötsligt kommer på att amen jösses, så, men visst dom åldras ju mycket fortare än vi andra…” Oförmåga att reflektera över ålder och åldrande… Kåhlin,

45 Åldrandets aspekter - Det särskilda åldrandet En gradvis pensioneringsprocess… ”Det kan ju vara så att det kommer in yngre som behöver den platsen och hon [72-årig kvinna] är ju ändå så pass gammal att hon kanske inte ska åka iväg… jag menar så är det ju för oss, vi får ju gå i pension…” Kåhlin,

46 Åldrandets aspekter - Det särskilda åldrandet Bättre stöd och service än den andra äldre… "Jag kan känna en frustration med äldre som har skattat hela sitt liv och sen så hamnar många på hem och så får dom inte gå ut, eller får, men dom får inte möjligheten till att gå ut … för att personaltätheten inom äldreomsorgen kanske inte riktigt räcker till som det gör hos oss… Våra kommer ut flera gånger om dagen… Det kan göra mig frustrerad ibland så… eh… ja, jag har provat på att jobba natt inom äldreomsorgen, jag har valt att inte jobba dag för jag skulle inte klara av att se det på dagen, jag vet att det förekommer och jag vet hur det ser ut på dagen och jag skulle aldrig klara av att jobba så…" Kåhlin,

47 Det tysta åldrandet- bland de boende Ålder och åldrande förstås inte av de boende… Viktigare att få vara vuxen än att få vara äldre… När åldrandet hörs… Fysiska förändringar Tilltagande funktionsnedsättningar Åldersadekvata aktiviteter och åldersnormer Kåhlin,

48 Det tysta åldrandet- bland personalen Åldrandet är ett generellt tabu i samhället… De boende saknar förståelse och förmåga… Livet är det som händer nu… När åldrandet hörs… När det sker fysiska förändringar eller tilltagande funktionsnedsättningar När personal deltagit i utbildning. Obs endast fysiska aspekter. Kåhlin,

49 Handlingsberedskap - Beredskap för förändringar Att vara beredd Att förändra sitt stöd Att ta mer beslut, få mer makt Att samverka med hälso-och sjukvård På långsamma och snabba förändringar Kåhlin,

50 Handlingsberedskap - Beredskap för förändringar Livets sista tid /döden ”Det är ju jobb, är det ju, men du kan inte styra det där riktigt, det går liksom inte... man är ju människa, det är ju så… Jag tror att, att kunna stänga av det, jag tror inte det blir så bra heller, jag tror inte riktigt att man kan..” Att ge livet mening Att undvika ensamhet Kvarboende är normen Kåhlin,

51 Handlingsberedskap - Osäkerhet och emotionell stress Att befinna sig på osäker mark… Att vara konstant beredd att agera… Att veta att förändringar kommer ske, men inte när… Vardagen svårplanerad… Kåhlin,

52 Handlingsberedskap - Osäkerhet och emotionell stress Jobbigt att se boende förlora förmågor och hantera livets sista tid /döden… Lättare med tiden… ”Inte så mycket nu som det gjorde i början… jag är ju väldigt fäst vid dom, men jag har nog lättare nu för att acceptera att… som vi hade en som gick bort förra året efter jul precis som jag var kontaktman för och som jag tyckte väldigt mycket om, men jag såg ju att han mådde väldigt dåligt de sista åren, faktiskt… och jag tänkte på det innan att det kommer ju bli jätte jobbigt när han inte [längre finns]… och jag saknar ju honom, gör jag, men samtidigt så är jag ju i fatt där på nåt sätt, att det här är livets gång, eller mitt jobb…” Jobbet har blivit tråkigt… Kåhlin,

53 Konklusion Sammanfattning av personalens beskrivningar Åldrandet är en delad upplevelse… Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning är ett särskilt fenomen… Åldrandet hos de boende kan innebära emotionell stress för personalen, något som de endast är delvis förberedda på… Åldrandet är inget som man pratar om i gruppbostaden… Kåhlin,

54 Konklusion Normativa attityder kring åldrandet Åldrandet som något negativt med fokus på fysiska förändringar Åldrandet är en lång fas av livet som innefattar mycket mer än tilltagande funktionsnedsättningar Normativa attityder kring funktionsnedsättningen Åldrandet måste bli en fråga på agendan i gruppbostaden Personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism måste ges stöd att förstå sitt åldrande, vad som händer i och runt omkring dem… Kåhlin,

55 Vad kan vi lära oss… Det finns en diskrepans mellan hur boende och personal beskriver åldrandet Det finns en risk att äldre boende inte får det stöd de förväntar sig när de blir äldre Vi måste prata, fråga och lyssna - personcentrering! Kåhlin,

56 Vad kan vi lära oss… De boende har mycket att säga om åldrandet. Personalen har mycket at säga om åldrandet… Åldrande och att vara äldre ges inget utrymme i gruppbostadens vardagliga diskussioner Att åldras är en del av livet för alla, en del som vi alla måste förhålla oss till – så också personer som bor i gruppbostad Vi måste ge aktivt stöd för att personer med intellektuell funktionsnedsättning och /eller autism ska förstå vad det innebär att åldras och vara äldre Kåhlin,

57 Vad kan vi lära oss… De boende tycker att personalen är viktig när de blir äldre Personalen saknar riktlinjer och arbetsmetoder om hur stöd ska erbjudas till äldre boende Frågor gällande att åldras och vara äldre med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism måste upp på agendan inom den nationella politiska debatten så väl som i kommunens planering och genomförande av stöd och service Kunskap och utbildning - åldrandet är inte bara ett fysiskt fenomen… det handlar också om rollförändringar, omprioriteringar, självuppfattning Kåhlin,

58 Avhandlingen kan laddas ner som en pdf från; portal.org/smash/search.jsf?dswid =4162 Tryckt version av avhandlingen kostar 200 kr exkl moms och kan beställas via Anna Martin, samordnare på NISAL; Kåhlin,

59 Tack för mig. Hör gärna av er! Ida Kåhlin Leg. arbetsterapeut, filosofie doktor Nationella Institutet för forskning om Äldre och Åldrande, NISAL Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier Linköpings universitet Norrköping Kåhlin,


Ladda ner ppt "Presentation vid konferensen ”Att åldras med autismspektrum” Break Sokos Hotel Caribia Åbo 21-22 maj 2015 Delaktig (även) på äldre dar – så behöver stöd."

Liknande presentationer


Google-annonser