Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Friskfaktorer i skolan Föredragning om skyddsfaktorer, framgångsfaktorer och resursfaktorer i barns liv utifrån ett skolperspektiv. Aktuell forskning i.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Friskfaktorer i skolan Föredragning om skyddsfaktorer, framgångsfaktorer och resursfaktorer i barns liv utifrån ett skolperspektiv. Aktuell forskning i."— Presentationens avskrift:

1 Friskfaktorer i skolan Föredragning om skyddsfaktorer, framgångsfaktorer och resursfaktorer i barns liv utifrån ett skolperspektiv. Aktuell forskning i relation till praktik

2 Ur innehållet Bakgrund –Salutogen modell Med fokus på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa. –Friskfaktorer och riskfaktorer Om relationen mellan perspektiven Friskfaktorer –Vad skyddar och stärker elevers hälsa Framgångsfaktorer –Vad är viktigast för att eleven skall lyckas bra med skolprestationer Resurser –Verktygslådan för pedagogen i sin personliga utveckling

3 År Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: –Skolverket –Myndigheten för skolutveckling –Alkoholkommittén –Mobilisering mot narkotika –Sveriges kommuner och landsting Skolan förebygger - Ett regeringsuppdrag

4 Salutogenis Salus+Genesis = Hälsans Ursprung Professor Aaron Antonovsky Professor Emmy Werner Professor Sir Michael Rutter Professor Froma Walch Hur kommer det sig att vissa lyckas bevara god hälsa trots stora påfrestningar? Vilka faktorer skapar och främjar god hälsa?

5 Känslan av sammanhang KASAM "Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit att… (Begriplighet) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (Hanterbarhet) de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (Meningsfullhet) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang.

6 Rangordning Meningsfullhet Utan mening är en neråtgående spiral är att vänta. Däremot kan Mening utan god hanterbarhet eller begriplighet kan räcka långt. Hanterbarhet Kan påverkas och övas upp, förberedelser. Begriplighet Genetiska egenskaper samt förvärvade, kan övas upp, träning…

7 Koncepten Riskfaktor är motsats till Resursfaktor Sårbarhetsfaktor är motsats till Skyddsfaktor Ofta beskrivs resursfaktor och skyddsfaktor som friskfaktor, dvs blandas ihop, liksom jag kommer att göra idag…

8 Vad är friskfaktor? Med friskfaktor avses skeenden eller förhållanden som gynnar hälsan i de fall som ohälsan är närvarande. –Särskild eftersom att det motverkar ohälsa direkt. –En friskfaktor märks inte om hälsan är god

9 Kunskap om Friskfaktorer Friskfaktorerna är ofta ospecifika, dvs. de skyddar samtidigt mot olika former av psykiska problem och ibland även kroppslig ohälsa. Detta gäller exempelvis för god mental förmåga som både skyddar mot psykisk ohälsa och mot fysisk ohälsa.

10 Nivåer av Friskfaktorer Individnivå –Individuella –Interpersonella Familjenivå Kamratnivå Omgivningsnivå –Skola –Närmiljö –Samhälle

11 Kunskap om riskfaktorer går sällan att använda Den vetenskapliga litteraturen om riskfaktorer för psykisk ohälsa är väl utvecklad. Denna kunskap kan dock sällan omvandlas till praktiskt genomförbara insatser.

12 Riskfaktorer är ofta ospecifika och kan interagera Många riskfaktorer är ospecifika (Hawkins et al, 2002). –Det innebär att samma faktor, exempelvis skolmisslyckande, för en individ kan bidra till depression och för en annan alkoholproblem. Medan varje riskfaktor tagen för sig kanske ger relativt små risker för psykiska problem hos barnen, så kan två riskfaktorer ge en fyrfaldig riskökning, och fyra eller fler riskfaktorer en tiofaldig ökning (Luthar et al. 2000). Det innebär att effekten av en given riskfaktor kan bli avsevärt större om individen redan är utsatt för andra belastningar. Det är antalet riskfaktorer som bidrar till att öka risken. –Att man dock bör vara medveten om att en enskild faktor, exempelvis socialgrupp, kan slå igenom på ett stort antal andra faktorer. Interaktion mellan risk- och skyddsfaktorer har konsekvenser –Det mest betydelsefulla är inte att identifiera någon enskild betydande riskfaktor och söka avlägsna den utan istället att sträva efter att den totala bördan av riskfaktorer minskar genom att öka tillgången till skyddsfaktorer.

13 Exempel, riskökning, faktor 7 Utsatt social grupp Inga kamrater Skolmisslyckanden Kille Klassens clown Sen könsmognad Friskfaktor, en hobby 7 x risk 49 x risk 3 43 x risk x risk x risk x risk risk

14 Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9

15 Över tid…

16

17 Friskfaktorer ger ökad hälsa Procent individer med god hälsa (ca 30% bästa) som samtidigt bejakar antal friskaktorer under uppväxten. ________________________________________________ Antal SkattadHSRSSCL-90QOL salutogena hälsa faktorer%% ________________________________________________ (Cederblad et al 1994)

18 Skyddsfaktorer Ett synsätt är att riskfaktorer och skyddsfaktorer utgör ändpunkter på ett kontinuum, till exempel att dålig anknytning till skolan är en riskfaktor och god anknytning en skyddsfaktor. Ett annat sätt att se på skyddsfaktorer är att de har en kompensations- eller bufferteffekt för högriskgrupper medan de inte har någon effekt för andra barn. Tydliga normer och förväntningar. –Föräldrar, skolpersonal och andra vuxna visar unga vilka normer som gäller och vilka förväntningar de har på barnen. Föräldrar som tydligt visar att de inte vill att barnen ska dricka alkohol har exempelvis barn som dricker mindre alkohol. Anknytning. –Barn och unga är mer benägna att leva upp till normer och förväntningar när de känner tillhörighet och har en anknytning till dem som representerar normerna. Gäller föräldrar, skolpersonal och andra vuxna. Barn som knyter an, vill inte riskera relationen genom att göra sådant som den signifikante andre tydligt tar avstånd från. Uppmärksamhet för prosociala handlingar –Något som är relativt ovanligt. Människor lär genom de konsekvenser deras handlingar får. Det är därför viktigare att uppmärksamma barns positiva handlingar än deras negativa, eftersom detta ökar sannolikheten för repetition av positiva handlingar. Hawkins, Catalano och Arthur, (2002)

19 Kontextuella risk- och skyddsfaktorer De flesta undersökningar om risk- och skyddsfaktorer kommer från Nordamerika. Den svenska forskning som finns bekräftar i stort resultaten från andra länder, möjligen med undantag för socioekonomiska variabler. Risk- och skyddsfaktorer ungefär samma effekt för båda könen, för olika etniska grupper, kulturer och sociala klasser. I huvudsak är det samma riskfaktorer som identifierats för drogbruk, kriminalitet, våld och bristande skolanpassning. Hawkins (1995)

20 Individuella faktorer Inre locus of control, känsla av att ha ”kontroll” över sitt liv God impulskontroll Hög aktivitet och energi Att den unge är bekväm med människor från olika kulturer Att den unge värderar arbetet mot social orättvisa högt Motiverad till att göra bra ifrån sig i skolan Känsla av att livet har en mening Optimistisk personlig framtidssyn God social kapacitet, empati och vänskapsfärdigheter Planering och beslutsfattande, den unge har modeller för sitt tänkande Positivt självförtroende Att den unge kan motstå grupptryck Att den unge kan ägnar sig åt fredlig problemlösning Ett visst mått av självständighet Framgångsrik coping, press – stresshantering En viss intelligens and kreativitet

21 Individuella faktorer, aktiviteter Speciella intressen och hobby Att läsa för nöjes skull Att den unge spenderar tid, >tre timmar, varje vecka med konst musik, teater etc… Att hjälpa andra (> timme i veckan) Organiserad fritidsaktivitet, med närvarande vuxna Hjälpa andra när dom behöver det ("required helpfulness ") Delta i religiösa samfund

22 Omgivning (skola) Tydliga normer och förväntningar Att den unge känner samhörighet med skolan Höga förväntningar på prestation Ett fåtal tydliga gemensamma regler och konsekvent tillämpning av dessa Näromgivningen värderar den unge och den unge känner sig uppskattad Den unge ses som en resurs för sin omgivning Att den unge känner sig trygg i sin miljö Omsorgsfullt skolklimat

23 Omgivning (skola) Tydliga förväntningar på och mycket uppmuntran av prosocialt beteende Positiv anknytning till en lärare, signifikant annan vuxen God kommunikation mellan pedagog och barn, monitoring Goda och tydliga modeller Tydligt och proaktivt ledarskap i klassrummet Uttalad plan för förebyggande av problembeteende, åtgärder när problem uppstår och främjande av social kompetens Vänner med gott inflytande

24 Familj och omgivning Tillitsfulla och intima relationer Klara regler i hemmet Positiv föräldrar - barn relation Delade värderingar Vårdnadshavare tror att den unge kan lyckas väl God kommunikation mellan vårdnadshavare och barn, monitoring Att den unge är hemma flera, >2, kvällar i veckan

25

26 Riskgrupp Problemgrupp Normalgrupp Ett räkneexempel Den preventiva paradoxen

27 Antal individer som får problem De flesta med problem finns i normalgruppen… …men de allvarligaste och mest svåråtgärdade problemen finns i problemgruppen

28 Coping Coping är själva beteendet eller strategin en individ använder sig av i en stressfylld miljö. I coping inkluderas inte personliga egenskaper eller skyddsfaktorer i omgivningen d.v.s. inre och yttre skyddsfaktorer. Strategierna kan innebära att barnet aktivt försöker göra något åt situationen eller att han eller hon känslomässigt anpassar sig till och finner sig i den. Coping kan vara en förklaring till varför vissa barn har lättare för att hantera svåra situationer än andra (Skerfving, 2005, s. 60). Även Antonovskys KASAM-teori liknar coping men omfattar också en mer övergripande inställning till livet.

29 Exempel på framgångsrika copingstrategier Förhandling, dialog Problemlösning genom aktivt engagemang, ex. genom att ta fram någon handlingsplan. Socialt stöd, söker råd, stöd, uppmuntran från släkt, vänner, familj och kollegor. Professionellt stöd, rådgivning, bekräftelse. Positiv omformulering, ser saken ur en positiv synvinkel ser det som utmaning Humor, ser det komiska i problemet eller i den övriga tillvaron Substitution, undviker att engagera sig för emotionellt genom att engagera sig i något annat, ex. socialt, hantverk, jobbet. Önsketänkande, hoppas att problemet försvinner. Accepterande/resignation, lever med problemet, ser det som olösligt Jämförelse med andra, hittar andra områden där man har det bättre än andra eller hittar exempel på de som har det sämre. Katharsia, lättar på trycket genom att utrycka känslor, rening gen att ge utlopp för känslor. Magi, tillit till ritualer, förtrollning, tur, högre makt.

30 Utvecklingsuppgifter -ur elevernas perspektiv Att komma överens med jamnåriga: kontakt, vänskap och socialt accepterande, Att lyckas med skolgången och skolämnena, Att följa normer och regler i familj och samhälle. (Masten m.fl., 2002)

31 Framgångsrika skolor Begreppet ”framgångsrika skolor” utgår från studier av skolor, där barnen har goda prestationer, trots att de kommer från socialt mindre gynnade familjer (MacBeath 2001) (Rutter 1979). Ett stort antal senare studier har bekräftat dessa fynd. Grosin har påvisat liknande förhållanden i Sverige (Grosin 2005). Författarna fann att eleverna klarade sig bättre, både när det gällde skolprestationer och social anpassning, om skolor hade –tydligt pedagogiskt ledarskap –höga förväntningar på eleverna –betoning på basfärdigheter –ofta återkommande bedömningar av eleverna. Framgångsrika skolor förbättrar elevernas skolprestationer *** (Teddie 1997), (MacBeath 2001), reducerar förekomsten av utagerande beteendeproblem och reducerar elevernas bruk alkohol och droger *** (Wilson 2001).*** FHI

32 John Hattie John Hattie från Auckland University publicerade förra året boken Visible Learning (2009, Routledge), ett resultat av femton års arbete av Hattie och hans forskargrupp. Boken är en metastudie och den hittills största översikten av hur olika faktorer påverkar elevers studieresultat. Studien har fått ett positivt mottagande internationellt, både bland forskare och i utbildningspolitiska sammanhang.

33 Visible Learning 800 metastudier undersökningar 80 miljoner elever Rangordnar 138 faktorer med betydelse för elevprestationer

34

35 Hattie, 2008 De tio aspekter, knutna till lärare och skola, som betyder mest för elevernas prestationer. I tabellen redovisas det statistiska måttet effektstorlek. En effekt omkring 0,5 brukar betecknas som måttlig och effekter omkring 0,8 som stora. Systematisk utvärdering av undervisningens effekt 0,9 Lärare använder videoinspelade undervisningssituationer för att utveckla sig själva som undervisare 0,88 Snabbare undervisning för snabba elever 0,88 Insatser som stöd till läraren för att minska störande beteenden i klassrummet 0,8 Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter 0,77 Lärare är tydlig i sin undervisning 0,75 “Ömsesidig undervisning” vilket innebär att läraren lär eleven att ställa frågor, klargöra otydligheter samt att summera. Läraren låter eleven vara lärare omväxlande med att läraren är lärare 0,74 Feedback från lärare till elev 0,73 Goda relationer mellan elever och lärare 0,72 Undervisning är utspridd i tiden istället för att koncentreras till ett enda tillfälle 0,71

36 Förväntas ha effekt, men? Några aspekter skulle kunna förväntas ha stor betydelse för elevernas prestationer: –hur stor en klass är 0,21 –hur kunnig läraren är i det ämne som undervisningen gäller 0,09 –den grundutbildning till läraren som läraren fått 0,11 Ingen av dessa aspekter visar sig har någon nämnvärd betydelse. Några andra välstuderade faktorer som inte förefaller ha någon praktiskt betydelse är (effektstorlek inom parentes), friskola (0,20) läxor (0,30), nivågruppering (0,12), öppen vs. traditionell undervisning (0,09), och kvarsittning (-0,09 dvs. svag negativ effekt),

37 Måttliga effekter… Några faktorer som har en måttlig positiv effekt är –föräldraengagemang (0,51) –insatser som minskar ångest och oro (0,40) –aktiviteter utomhus (0,52) Hatties genomgång pekar på att det inte räcker med sunt förnuft och praktisk erfarenhet för att avgöra om ett sätt att närma sig undervisning är bättre än ett annat.

38 Återkoppling och trygg studiemiljö En viktig förutsättning för det synliga lärandet är att elever löpande får återkoppling på sitt arbete. Den typ av återkoppling som åsyftas handlar om att utveckla elevernas kognitiva förmåga. Hur ser elevernas förmåga att ”självrapportera” till sin lärare ut. Kan de sätta ord på vad de förstått? Vågar/kan de uttrycka vad de ännu inte förstått? Man bör dock inte förvänta sig att ökad feedback i sig stärker elevresultaten, säger Hattie. Det centrala är att läraren genom elevernas feedback efter hand får en förändrad uppfattning om vad det innebär att vara lärare. Elevernas återkoppling till läraren om vad de inte förstår och förstår, är i längden viktigare än lärarens feedback till eleverna. En trygg klassrumsmiljö, med kamratstöd och frånvaro av störande klasskamrater är en annan viktig förutsättning. En tillitsfull studiemiljö kännetecknas av att läraren signalerar att det inte finns några dumma frågor, att eleverna vågar berätta ifall de inte förstått, eller vågar be sin lärare att förklara en gång till. Här ses misstag som en förutsättning för det fortsatta lärandet.

39 Sex kännetecken för framgångsrikt lärande Den enskilde läraren har en avgörande betydelse för elevers prestationer. Läraren visar ledarskap, inflytande, omsorg och känslomässigt engagemang i sin undervisning. Läraren intresserar sig för vad enskilda elever tänker och förstår, och arbetar löpande ge varje elev feedback på lämplig nivå. Läraren förväntar sig framsteg inte bara av elever som har det lätt för sig utan även av elever med sämre förutsättningar. Läraren är medveten om avsikten med undervisningen och vilka de konkreta målen är. Läraren lägger upp sin undervisning utifrån frågan ”vad händer i nästa steg?” i syfte att minska avståndet mellan elevernas rådande kunskapsnivå och de målsättningar som finns. Läraren situationsanpassar undervisningen och erbjuder eleverna en bred repertoar av metoder för att nå kunskap (experiment, innötning, återberätta för klassen, problemlösning etc). Det centrala är att läraren synliggör föreleven vad avsikten med övningen är och vilka kriterierna för måluppfyllelse är. Skolledaren medverkar till att skapa skolmiljöer där misstag välkomnas som ett lärotillfälle, där elever känner sig trygga att lära, lära om och utforska nytt.

40 Andra faktorer som studeras Individuella egenskaper/erfarenheters betydelse –När det gäller individfaktorer spelar elevernas egenskaper och erfarenheter mindre roll. Kön, kost- eller motionsvanor visar sig exempelvis ha liten betydelse. Däremot visar Hattie att elevens villighet att investera i sin framtid, att vara öppenhet för nya erfarenheter har positiv effekt på studieprestationer. Familjens betydelse –När det gäller familjerelaterade faktorer visar Hatties studie att familjesammansättningen spelar mindre roll för att lyckas i skolan. Däremot har föräldrars tilltro och förväntningar på sina barn stor betydelse för elevernas möjlighet att nå goda resultat. Skolans betydelse –När det gäller vilken skolan man går i, visar Hattie, som tidigare nämnts att detta har liten betydelse. Plockar man ut två elever med lika begåvning, i ett västland, har själva skolan liten effekt på elevprestationerna. Faktorer som skolstorlek, klasstorlek, programstruktur, finansiering, nivågruppering, tillgång till sommarskolor saknar i stort sett saknar effekt på elevprestationerna. Här ska inflikas att ovanstående faktorer var och en på sitt sätt säkert kan inverka på lärarnas arbetsmiljö, men de är inte avgörande, enligt Hattie.

41 Inlärningsfrämjande relationer Läraren är tillgänglig, vänlig och hjälpsam. Läraren gör sig känd bland eleverna, hälsar på dom och använder deras namn. Läraren träffar eleven på tu man hand Läraren behandlar eleverna med respekt, är rättvist Läraren ger utryck för att hon vill att eleverna ska lyckas i skolan och att läraren bryr sig om dem – även om eleverna inte alltid tycker om att höra det

42 Relationen till barnet Relationen till barnet utgör grunden för möjlighet till ett gott ledarskap. Lär känna eleven - Låt eleven lära känna dig. Låt eleven känna att du bryr dig om dem. Lägg ned mest tid där det behövs mest –Individuella kontakter, exempelvis på Raster, hembesök, telefon –Fokus på relationen, var nyfiken Gäller lika för föräldrarna.

43 Vad är då Social Kompetens? Social kompetens är kapacitet att integrera tänkande, känslor och beteende för att lyckas med sociala uppgifter och utvecklas positivt. (Weissberg & Greenberg, 1998, egen översättning.) Förmågan att uppleva känslor, att generera känslor och göra känslor tillgängliga så att de kan bistå tänkandet. Att förstå känslor och känslomässig och emotionell mognad genom att reglera känslor med hjälp av reflektion. (Mayer och Salovey, om EQ, Emotionell Intelligens Kvot)

44 Personlig kompetens… Är överordnad och består av tre undernivåer –Intellektuell kompetens –Fysisk kompetens –Social kompetens (Är i sin tur indelad i två underkategorier) Temperamentsfaktor Karaktärsfaktor Greenspan (1981)

45 Färdighetsdimension på SEL Empati se saker ur annans synvinkel, leva sig in i hur andra har det, ha omtanke och respekt för andras känslor och tankar Samarbete dela med sig och hjälpa andra Självhävdelse utrycka egna uppfattningar och rättigheter på ett positivt sätt och stå emot grupptryck Självkontroll bringa känslor under intellektuell kontroll Ansvarstagande hålla avtal, visa respekt för ägodelar och arbete (Gresham & Elliott, 1990)

46 Det som betyder mest är metoder som hjälper lärare att utveckla sig själva som lärare Högst upp på Hattie listan återfinns “Systematisk utvärdering av undervisningens effekt”. Alla lärare skaffar sig på ett eller annat sätt bilder av hur väl eleverna tillgodogör sig undervisningen. Prov är en sådan metod. Den används kanske i första hand för att ge den enskilda eleven en uppfattning om hur hon eller han klarar sig. Systematisk utvärdering av undervisningen innebär att läraren själv utvärderar sin egen verksamhet, utvärderingar som läraren sedan använder för att systematiskt förändra sitt sätt att undervisa. Särskilt effektivt blir detta om läraren använder tillgänglig forskning då arbetssättet förändras. En särskild metod för att utvärdera den egna verksamheten är att använda videoinspelningar. Reflektioner med stöd av videoinspelningar av mötet mellan vårdgivare och patient har sedan decennier framgångsrikt använts inom sjukvården. Det är möjligt att använda samma metod i en skolklass. Insatser i form av stöd till läraren för att minska störande beteenden var mest effektiva om de inriktades på att direkt påverka elevernas beteenden. De refererade studierna innefattade klasser med barn med ADHD och beteendeproblem. I samtliga studier var problemeleverna kvar i den egna klassen.

47 Skolans utvecklingsarbete LärarledarskapKlassrumsnivå, Lärarnivå Webster-Stratton Förhållningssätt och Ledarskap i klassrummet Klassrumsnivå, Lärarnivå Kimber Läraren som ledare Klassrumsnivå, Lärarnivå Gislason, Löwenborg Skolkomet Klassrumsnivå, Lärarnivå Forster m.fl. PBSIKlassrumsnivå, Lärarnivå, Skolnivå Ogden PS, Prevention i skolan Klassrumsnivå, Lärarnivå, Skolnivå FoU-enheten Stockholm Stad

48 Pedagogens utvecklingsarbete Bygg relationer Skapa förutsägbarhet Ha tydliga och uttalade förväntningar Arbeta utifrån uppmärksamhetsprincipen Proaktivt ledarskap Genomtänkta strategier för att hantera svårigheter när de uppkommer Den minsta nödvändiga interventionen

49 Prata om… -Hur kan man på din skola skapa mötesplatser/tid och struktur/forum för lärares reflektion om sin undervisningen för att ges möjligheter att utveckla sitt ledarskap. -Vem leder arbetet?


Ladda ner ppt "Friskfaktorer i skolan Föredragning om skyddsfaktorer, framgångsfaktorer och resursfaktorer i barns liv utifrån ett skolperspektiv. Aktuell forskning i."

Liknande presentationer


Google-annonser