Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Att förklara BNP: Vad bestämmer Finlands BNP på kort sikt?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Att förklara BNP: Vad bestämmer Finlands BNP på kort sikt?"— Presentationens avskrift:

1 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Att förklara BNP: Vad bestämmer Finlands BNP på kort sikt?

2 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.2 Lång sikt vs kort sikt Den klassiska modellen (LS) –Priser och/eller löner antas vara flexibla; ekonomin söker sig till sin långsiktiga jämvikt efter en störning, dvs ekonomin har en självreglerande förmåga. Den keynesianska modellen (KS) –Priser och/eller löner antas vara stela (trögrörliga); denna stelhet gör att ekonomin inte direkt går till jämvikt efter en störning.

3 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.3 Aggregerad produktion Potentiell produktion –den produktion som ekonomin skulle producera om alla produktionsfaktorer användes fullt ut Alltså den BNP vi får då alla marknader är i långsiktig jämvikt. Vi har då full sysselsättning (naturlig arbetslöshet ≈ 5 procent) och arbetskraft och kapital används med normal intensitet. Faktisk produktion –den produktion vi faktiskt produceras under en period; denna faktiska produktion kan avvika från den potentiella produktionen

4 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.4 Källa: U.S. Department of Commerce, Bureau of Economic Analysis. Faktisk och potentiell BNP, USA ,000 6,000 4,000 2,000 Real BNP (biljoner 1996 $) lågkonj lågkonj lågkonj lågkonj lågkonj. Faktisk BNP Potentiell BNP

5 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.5 Förenklande antaganden: 1.Priser och löner är stela (= vi är på kort sikt) 2.Den faktiska produktionen bestäms av den aggregerade efterfrågan, (AD) –Detta är alltså en ”keynesiansk” modell Tills vidare antar vi också: 3.Ingen offentlig sektor 4.Ingen utrikeshandel (alltså en sluten ekonomi) → en (alltför) enkel modell men som ändå lär oss många saker, vi gör den mer realistisk (=krångligare) om ett tag…

6 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.6 Den aggregerade efterfrågan (AD) Konsumtion, C –Hushållens efterfråga på varor och tjänster Investeringar, I –Företagens önskade eller planerade satsningar på fysiskt kapital eller lager; investeringar är alltså de resurser som inte konsumeras utan i stället används för att kunna öka konsumtionen i framtiden AD=C+I

7 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.7 Nationalräkenskaperna: inkomst, utgifter, produktion Y HushållFöretag C + I IC S

8 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.8 Konsumtion Varje hushåll måste besluta hur de ska dela upp din inkomst mellan KONSUMTION och SPARANDE Disponibla inkomsten –den inkomst som en person eller ett hushåll har att förfoga över efter transfereringar och skatter (vi antog tills vidare att det ej finns en off. sektor) –kan alltså antingen sparas eller konsumeras Konsumtionsfunktionen ses vanligen som ett linjärt förhållande mellan konsumtion och disponibel inkomst: C =  +  Y

9 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.9 Konsumtionsfunktionen Konsumtionsfunktionen visar önskad aggregerad konsumtion vid varje nivå av aggregerad inkomst. Konsumtion När Y=0 är C=8, detta är den ”autonoma konsumtionen”.{ 8 C = Y Den marginella konsumtions- benägenheten (lutningen på kurvan; MPC) är 0.7. När Y ökar med en enhet ökar C med 0.7 enheter. Inkomst

10 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.10 Exempel: Regressionsanalys Konsumtion verkar bero mycket på din disponibla inkomst – men det finns andra faktorer också!

11 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.11 Sparandefunktionen S = Y Inkomst Sparande 0 Sparandefunktionen visar önskat sparande vid varje inkomstnivå. Sparandefunktionen kan vi härleda ur konsumtions- funktionen och tvärtom. Detta eftersom all inkomst antingen sparas eller konsumeras!

12 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.12 Exempel: Regressionsanalys Sparandet verkar bero mycket på din disponibla inkomst – men det finns andra faktorer också!

13 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.13 Den aggregerade efterfrågan Inkomst Aggregerad efterfråga C är vad hushållen planerar att konsumera och vad företagen planerar att investera. AD = C + I I AD-funktionen är den vertikala summan av C and I. Tills vidare antar vi att I är autonom, så AD:s lutning blir samma som C:s

14 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.14 Samhällsekonomisk jämvikt Produktion,inkomst Utbud, efterfrågan 45 o 45 o linjen visar punkterna där önskade utgifter är lika stora som produktionen (inkomsten). AD bestämmer alltså den samhällsekonomiska jämvikten, vid E. Här är de önskade utgifterna lika stora som den faktiska produktionen (inkomsten) AD E

15 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.15 Effekten av minskad efterfråga Produktion, inkomst Utbud, efterfrågan 45 o AD 0 Y0Y0Y0Y0 Anta att ekonomin befinner sig i jämvikt i Y 0. Om efterfrågan minskar till AD 1 rör sig ekonomin till en ny jämvikt i Y 1. AD 1 Y1Y1Y1Y1 Obs! Förändringen i produktionen, ∆Y, är större än den ursprungliga förändringen i AD, ∆AD.

16 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.16 Multiplikatoreffekten Det faktum att en viss förändring i efterfrågan ger följdverkningar så att den slutliga effekten på produktion och sysselsättning blir större än den ursprungliga. Multiplikatorn är kvoten mellan ∆Y och ∆autonoma efterfrågan. Ju större MPC desto större multiplikator. Ju högre MPS desto mer av en inkomstökning läcker från det samhällsekonomiska kretsloppet.

17 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.17 Nationalräkenskaperna: inkomst, utgifter, produktion Y HushållFöretag C + I IC S

18 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.18 Ökad pessimism bland finska företag Ni jobbar nu som makroekonomer på Finansministeriet. Finansminister Heinäluoma oroas över att finska företag tros halvera sina investeringar, från 50 miljoner euro till 25 miljoner euro. Han begär att ni snabbt redogör för honom hur detta kommer att slå mot den finska ekonomin.

19 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.19 Ökad pessimism bland finska företag 1. Hur ser finska folkets konsumtionsfunktion ut? (se 2.20) 2. Hur ser finska folkets sparandefunktion ut? 3. Investeringarna är just nu 50 miljoner euro. Den potentiella produktionen i landet är 150 miljoner euro. Är vi i en låg- eller högkonjunktur? 4. Vad blir Finlands produktion om företagen verkligen halverar sina önskade investeringar? 5. En minskning i produktionen med 10 milj. euro beräknas göra finländare arbetslösa. Hur många förlorar jobbet pga ökade pessimismen? 6. Hur stor är multiplikatorn? 7. Vad bör Heinäluoma göra?

20 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.20 Bakgrundsmaterial: Konsumtion

21 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.21 Sparparadoxen Sparparadoxen: en höjning av sparbenägenheten medför att sparandet blir oförändrat eller till och med minskar! En höjning av sparbenägenheten innebär att sparandet blir större och konsumtionen blir mindre om inkomsten förblir oförändrad. Men vid oförändrad I minskar Y lika mycket som C eftersom Y = C + I. Alltså blir S oförändrad eftersom S = Y – C.

22 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.22 Kort repetition: Kretsloppet Y HushållFöretag C + I IC S

23 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.23 Samhällsekonomisk jämvikt Produktion,inkomst Aggregerad efterfråga 45 o Vi skapade en modell, där AD (=C+I) bestämde produktionen på kort sikt. Vid E är de önskade utgifterna lika stora som den faktiska produktionen. AD = C+I E

24 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.24 Efterfrågan bestämmer produktionen Produktion, inkomst Utbud, efterfrågan 45 o AD 0 Y0Y0Y0Y0 En förändring i AD gav en större förändring i Y, ty lägre Y gav lägre C som gav lägre Y som gav lägre C… (se kretsloppet) AD 1 Y1Y1Y1Y1

25 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.25 In med offentliga sektorn i modellen! Y C + I + G I C S HushållFöretagOffentlig sektor C + I + G G B - T d Y + B - T d

26 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.26 Några centrala termer Finanspolitik –att genom den offentliga sektorns utgifter och inkomster påverka den samlade efterfrågan i ekonomin Stabiliseringspolitik –den ekonomiska politik som med hjälp av finans- och penningpolitik försöker att jämna ut konjunktursvängningarna och alltså hålla faktisk produktion nära den potentiella. Budgetunderskott –uppstår då statens utgifter är större än dess inkomster Statsskuld –summan av statens upplåning

27 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.27 Hur påverkar den offentliga sektorn? Enligt kretsloppet verkar den offentliga konsumtionen G (broar, försvar, skola, vård mm) öka AD (en injektion): –AD = C + I + G Vi har redan undersökt och mätt hur C och I beter sig. Men hur beter sig G? Svar: Oberoende av Y. Vi kan därför anta att G är autonomt. Offentlig konsumtion, G –Påverkar alltså nivån på AD-kurvan

28 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.28 Den aggregerade efterfrågan Produktion,inkomst Aggregerad efterfråga C + I AD = C + I + G G Offentliga konsumtion G påverkar nivån på AD-kurvan

29 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.29 Hur påverkar den offentliga sektorn? Men den offentliga sektorn tar också bort köpkraft ur kretsloppet (läckage): T d -B –YD = Y-(T d -B) = Y-NT = Y-tY = (1-t)Y. –Anta att C = 0,9*YD. Om Y ökar med 1 så ökar din disponibla inkomst med (1-t). Och då ökar du din konsumtion med 0,9*(1-t). Nettoskatter (T d -B) –påverkar alltså lutningen på konsumtionsfunktionen –och därmed också lutningen på AD-kurvan

30 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.30 Den aggregerade efterfrågan Inkomst Aggregerad efterfråga Nettoskatter påverkar lutningen på AD-kurvan. S ↑ ger MPC ↓ NT ↑ ger MPC ↓ Alla läckage gör att pengar försvinner ur kretsloppet, vilket minskar multiplikatorn.

31 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.31 Finanspolitik Inkomst, produktion Aggregerad efterfråga 45 o AD 0 Y0Y0 AD 1 Enligt modellen kan politiker öka landets produktion från Y 0 till Y 1 genom att öka AD från AD 0 till AD 1 Vi kan därför styra ekonomin genom skatter och offentlig konsumtion, så att vi hela tiden är vid den potentiella produktionen! Eller? Räcker pengarna? Y1Y1

32 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.32 Finanspolitikens begränsningar 1 Budgetunderskottet –I lågkonjunkturer är utgifterna ofta större än inkomsterna. Om vi dessutom ökar G eller sänker NT så ökar budgetunderskottet ytterligare (kan leda till inflation!) Vi kanske redan är vid full sysselsättning! –arbetslösheten är kanske (delvis) frivillig Varför förs inte en mer expansiv finanspolitik trots hög arbetslöshet?

33 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.33 Finanspolitikens begränsningar 2 Tidsfördröjningar: det tar tid –att ställa diagnos –att ändra politiken –innan multiplikatoreffekten är färdig (styra en Atlantångare) Osäkerhet –storleken på multiplikatorn är inte helt känd –aggregerade efterfrågan ändras alltid –bristfälliga prognoser Varför kan inte finanspolitiken fullkomligt parera alla chocker i AD?

34 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 2.34 Automatiska stabilisatorer Mekanismer som gör att ekonomin automatiskt dämpar svängningarna i konjunkturen (tack vare minskad multiplikator) –automatiska stabilisatorer är snabbare än annan stabiliseringspolitik eftersom ekonomer/politiker inte behöver bereda, besluta, genomföra dessa ändringar Till exempel: –ett skattesystem som automatiskt drar in mindre skatt när inkomsterna sjunker –ett välfärdssystem (arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadspolitiska program etc.) som automatiskt höjer transfereringar när ekonomin går in i en lågkonjunktur


Ladda ner ppt "Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Att förklara BNP: Vad bestämmer Finlands BNP på kort sikt?"

Liknande presentationer


Google-annonser