Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Nya Religioner VT 2011 Religionshistoria, Stockholms universitet Esoterism, forskningsparadigmer och historik Kennet Granholm.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Nya Religioner VT 2011 Religionshistoria, Stockholms universitet Esoterism, forskningsparadigmer och historik Kennet Granholm."— Presentationens avskrift:

1 Nya Religioner VT 2011 Religionshistoria, Stockholms universitet Esoterism, forskningsparadigmer och historik Kennet Granholm

2 (Västerländsk) Esoterism Relativt nytt men växande som forskningsfält Ett flertal olika definitioner och angreppssätt Fokus på historiskt studium, men mer sociologisk och samtidsforskning har uppkommit under senare tid Varför västerländsk esoterism?

3 Yates/Faivre paradigmen Frances Yates: Giordano Bruno and the Hermetic Tradition (1964) ”Den hermetiska traditionen”: Förbisedd tradition som står mellan vetenskap och religion Både konservativ och impuls till den vetenskapliga revolutionen Antoine Faivre: L’esoterisme (1992), Access to Western Esotericism (1994) Esoterism en ”tankeform” i Europeisk kulturhistoria Karakteriseras av Korrespondenser, levande natur, fantasi(imaginatio) och förmedling, transmutation

4 Problem i äldre historisk forskning Homogenisering: Projicerar en pseudo-enhetlig tradition som förenklar det esoteriska Fokus på intellektuell historia, förbiser mer folkliga uttryck Fokus på det historiska: Definitioner baserade på begränsat material från en begränsad tidsperiod – svårt att använda på material från andra perioder Tar inte beaktande esoterismens förändring genom historien För enkelt att använda som en ”kryssa för”-lista

5 Sociologiska studier Edward Tiryakian ▫Esoterism som den teoretiska aspekten och ockultism som den praktiska ▫Problem: denna avgränsning är konstgjord Marcello Truzzi ▫Ockultism som ”kunskapens skräpkorg” ▫Problem: extremt värderande grepp, ingen enhetlighet Generella problem i sociologiska angreppssätt ▫Definitioner tenderar att utgå från tankar om ”det avvikande” – detta betyder att esoterism blir en restkategori som är avhängig av andra kategorier av religiositet

6 Det ”nya paradigmet” Hanegraaff, von Stuckrad & Partridge Alla ursprungligen utvecklade 2004/2005 Undviker strikta definitioner, breddat fokus Esoterism är inte en ”tradition” med specifika trossatser, praktiker och institutioner Esoterism i flera olika ”traditioner”, både vetenskapliga och religiösa. Vi kan t.ex. tala om Kristen esoterism Ett perspektiv varpå man kan belysa ofta marginaliserade fenomen

7 Wouter Hanegraaff T.ex. artikeln Forbidden Knowledge (2005), boken Esotericism and the Academy (2012) Fokus på hur vissa fenomen marginaliserats och därmed ”föpassats” till det esoteriska fältet Inte alltså esoterism i sig själva, utan en titt på hur maktrelationer påverkar kunskapsanspråk Ett annat närmadesätt: Förnuft, tro och gnosis – esoterism som en tredje kunskapsväg i europeisk kulturhistoria

8 Kocku von Stuckrad Konstruktionistisk perspektiv på historia, diskursivt närmandesätt till esoterism Esoterisk diskurs består av påståenden om högre kunskap och metoder för att nå denna kunskap Ofta en världsbild baserad på ontologisk monism ”Hemlighetsfull retorik”: Dialektiken mellan det dolda och det avslöjade ”Esoterism” är därmed ett verktyg som man kan använda för att belysa marginaliserade fenomen i Europeisk religions- och kulturhistoria

9 Christopher Partridge Fokus på religiös förändring i samtiden Occulture = en reservoar av idéer, trossatser, symboler, praktiker etc. som människor använder som en resurs i konstruktionen av religiösa/andliga identiteter Populärkultur den arena där occulture frodas, ett forum där vi konfronteras med en mångfald religiösa idéer, symboler etc. Det esoteriska har nått en nivå av popularitet och genomslagskraft den aldrig tidigare haft Från Kristen till ockult kultur

10 Renässansen Av vissa forskare definierat som den tid då esoterismen tillkommer Andra forskare räknar med tidigare esoterism, men anser ändå att Renässansen har en central roll ”Återupptäckt” och översättning av antika källor – Platon – Hermetiska skrifter Uppkomsten av flera begrepp och förståelser som är centrala för senare esoterism Omtolkning av Kristendom i ett esoteriskt ramverk

11 Nyplatonism Filosofisk skola grundad av Plotinus ( ) Det Ena är ursprunget till allt genom emanationer, allt är därmed en manifestation av det gudomliga Den materiella (fenomen-)världen god så länge den styrs av själen (idévärlden) Lära om att själen kan nå gemenskap med det Ena Förespråkade Teurgiska ritualer för att sätta själen i harmoni med det materiella och det immateriella Med Ficinos översättning under Renässansen sätts Platon i en synkretistisk följd av ”upphöjda lärare” Under Renässansen kombinerades nyplatonism med Kristna idéer

12 Prisca Theologia/Philosophia Perennis = ”Uråldrig teologi”/”tidslös filosofi” Tanken att en kärna av hemlig visdom går att spåras i en mängd olika traditioner Prisca Theologia antyder en tradition som förlorats och som måste hittas på nytt Philosophia Perennis antyder en konitunitet i traditionen Central komponent i mycket esoteriskt tänkande Resulterar i försök att harmonisera olika religioner och filosofier Kommit att expanderas alltmera under senare tid

13 Kabbala Judisk mystik tolkad i nyplatonska referensramar Utvecklas i Spanien och södra Frankrike från mitten av 1100-talet Sefer yetsirah (?), Sefer ha-bahir (sl t), Zohar (sl t) Ein Sof skapar världen genom att emanera sitt gudomliga ljus genom 10 alltmer materiella världar Dessa sefirot bildar tillsammans livets träd Med judarnas utdrivning från Spanien 1492 sprids Kabbalan i Europa

14 Kristen och ”hermetisk” Kabbala Giovanni Pico della Mirandola ( ), Italien ▫En av de tidigaste icke-judarna att anamma Kabbala Christian Knorr von Rosenroth ( ), Tyskland ▫Översatte en samling Kabbalistiska texter som Kabbalah Denudata ( ) Försök att bevisa Kristendomens sanning genom Judiska källor Väldigt populärt bland ockultister från och med 1800-talet, kopplade loss Kabbalan från dess Judiska rötter och Kristna omtolkningar

15 ”De ockulta vetenskaperna” Alkemi – experimentiell vetenskap, försök att transmutera materia till ädlare former, ofta med tanken att denna process samtidigt pågick i själen Astrologi – planeternas påverkan på den mänskliga världen, korrespondenser, det som sker ovan sker också nedan Magi – naturlig magi vs. magi med hjälp av andeväsen Problematiskt att gruppera dem på detta sätt: t.ex. Alkemi förekom också ofta i samband med medicin, och astrologi med politik Distinktionen mellan religion och vetenskap ett modernt fenomen

16 ”Hemliga sällskap” Tre fiktiva ”manifest” , Johannes Valentinus Andreae ( ) och hans krets C. Rosenkreutz resor, initiation i esoteriska hemligheter, grundande av hemligt sällskap Verkliga rosenkorsordnar började grundas snabbt efter publikationen av böckerna Frimurarna: modell av rosenkorsarna och hantverkargillen Grand Lodge of England 1717 Gradsystem – 3 grund-grader, och upp till 33 sammanlagt – & initiationer Starkt påverkat senare magiska/ockulta ordnar

17 Upplysningstiden 1700-talet och upplysningstida ideal medförde stora förändringar på esoterismen: Sekularism som ideal gjorde att religiösa förklaringsmodeller (inst. Kristendom) tappade makt, medan sekulärt vetenskapliga vann mark Relativ frigörelse från Kristendom och ökat intresse för icke-kristen religion Disenchantment – rationaliseringen av samhället Psykologiserande förklaringar, kausala förklaringar, “andlig evolution”

18 Romantiken Särskilt den Tyska romantiken, sent 1700-tal till tidigt 1800-tal Utvecklas som en motkraft till upplysningstidens rationalitetsfokus Försök att “återförtrolla världen”, återinföra mystik i tillvaron Naturen sätts i fokus; Naturen ses som levande och andlig i sig själv, inte enbart animerad av en avlägsen Gud – grunderna för nypaganism sätts Tankar om Nation och Folk blir en central faktor i politik och filosofi, och också esoterism

19 Ockultism Wouter Hanegraaff: ”alla försök av esoteriker att förlika sig med en avförtrollad värld” Marco Pasi: specifik 1800-tals inriktning av esoterism Försök att lösa de konflikter mellan religion och vetenskap som uppstår under upplysningsidealen Samtidigt kritik av dogmatisk religion och materialistisk vetenskap

20 Ockultism Retorik om en självständig ”ockult tradition”, samlande av diverse olika läror under denna ”tradition” Relativ frigörelse från Kristendom, ibland med antikristen retorik Ockult social sfär i formen av ordnar och sällskap Ökat fokus på individens andliga frigörelse och utveckling

21 Senmodernitet Ökad individualisering, ökad av-kristning Pluralism och avtraditionalisering – gör det enklare att kombinera element ur olika religioner Ökad fragmentering, nya kombinationer – bricolage – av praktiker och filosofier uppstår Globalisering – teknologiska framsteg möjliggör kontakter på större geografiska avstånd än tidigare Mediatisering – media påverkar livet i allmänhet allt starkare, ökad kunskap om olika religiösa alternativ, sociala/kulturella aktiviteter antar mediaform Det postsekulära – kritik av sekularism och en ny beredskap att se det religiösa/andliga


Ladda ner ppt "Nya Religioner VT 2011 Religionshistoria, Stockholms universitet Esoterism, forskningsparadigmer och historik Kennet Granholm."

Liknande presentationer


Google-annonser