Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Välkommen till världens första universitetskurs om Wikipedia! Kursens lärare från vänster: Michael Andersson, Magnus Eriksson, Johanna Sefyrin.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Välkommen till världens första universitetskurs om Wikipedia! Kursens lärare från vänster: Michael Andersson, Magnus Eriksson, Johanna Sefyrin."— Presentationens avskrift:

1 Välkommen till världens första universitetskurs om Wikipedia! Kursens lärare från vänster: Michael Andersson, Magnus Eriksson, Johanna Sefyrin

2 Wiki (efter Wikiwiki, hawaianskt ord för snabb), webbplats som snabbt kan redigeras av många.

3 En wiki är Ett webbpubliceringssystem eller web content management system, dvs: ○Webbaserad redigering ○Enkelt att redigera ○Dokumenthistorik Dessutom karaktäreriseras en wiki av följande: ○Redigeringen kan inte fördröjas av godkännandeförfaranden. ○Enkel sökning ○Enkel länkning mellan artiklar ○Nya användare stoppas vanligen inte

4 Wikipedia – världens största encyklopedi…

5 som vem som helst kan redigera…

6 … men ofta återställs redigeringarna.

7 Kursens målgrupp Studenter som vill använda och värdera Wikipedia som källa Lärare som vill använda Wikipedia i undervisningen Bibliotekarier Journalister Andra som vill förstå Wikipedia som fenomen, värdera Wikipedia Erfarna wikipediaanvändare Blivande adminitsratörer?

8 Kursens lärandemål Efter kursen ska du kunna: skapa och redigera svenska och engelska wikipediaartiklar av god kvalitet, med källhänvisningar, tabeller, illustrationer och mallar. diskutera vad som är ett rimligt källkritiskt förhållningssätt till wikiuppslagsverk som referens redogöra för vanlig kritik av Wikipedias tillförlitlighet och diskutera hur tillförlitlighetsproblemen kan motverkas vara administratör för en wiki

9 Fler betygsparametrar Betygssättningen baseras vidare på hur väl du: förstår wikiterminologi kan arbeta i grupp och behärska de sociala och demokratiska spelregler som gäller på wikiplatser ger värdefulla bidrag till kursmaterialet och kurskamraternas texter, och författar texter som är användbara på liknande kurser och kommande kursomgångar som komplement till läroboken kan diskutera tillämpningar och samhällskonsekvenser kan förklara aktuella teknikutvecklingstrender kan redogöra för och diskutera forskning inom området kan genomföra en egen undersökning som ger upphov till ny kunskap inom området, vad gäller samhällsvetenskapliga eller tekniska aspekter. håller kursens deadlines.

10 Kursens redovisningsuppgifter Diskussionsuppgifter Gemensamma artikelförfattaruppgifter på kurswikin (grupparbeten). Används och vidareutvecklas av övriga. Artikelförfattaruppgifter på sv.wikipedia.org (Svenskspråkiga Wikipedia) Quizzar Uppsats. Frivilligt: Vidareutveckla kursmaterialet.

11 Uppläggning av kursen 1: Översikt och författande (Magnus Eriksson) 2: Trovärdighet och samhällsbetydelse. (Johanna Sefyrin) 3: Teknik och administration. (Michael Andersson) 4: Fördjupningsprojekt. (Johanna och Magnus)

12 Fördjupningsprojekt Egen liten undersökning Tekniskt eller samhällsvetenskapligt/humavetenskapligt ämne Gärna i grupp Motsvarande 5-12 A4-sidor per författare. Endast A-nivå!

13 Förslag på samhälls/humanvetenskapliga projekt Installera, administrera och bygg upp en egen wiki, gärna med ett innehåll som du tror kan vara av intresse för många Utvärdera och jämför två wikimotorer Testa och utvärdera en robot eller annan MediaWiki-applikation, gärna genom att jämföra två lösningar eller tekniker Författa manualtext som beskriver något verktyg som idag är dåligt dokumenterat - med pedagogiska illustrationer och exempel där du demonstrerar verktyget. Programmera ett script för en robot eller annan MediaWiki- appliation. Föreslå utveckling av en ny applikation baserat på MediaWiki- serverns APIAPI Egna förslag?

14 Förslag på tekniskt projekt Gör en mätning av några artiklars tillförlitlighet genom blindtester. Skriv ett referat av två forskningsartiklar, eller magister- eller kandidatuppsatser, eller en doktorsavhandling, inom området. Granska dem kritiskt. Kommer källorna fram till olika resultat? Vad är din egen uppfattning? Gör en egen undersökning, t.ex. enkät om lärares syn på wikipedia som referens, kvalitetsmätning av artiklar genom stickprovskontroll, analys av wikipedias statistik, intervjuer, etc. Besvara en frågeställning med hjälp av denna statistik. Skriv en essä där du argumenterar för en egen uppfattning Översätt eller författa ett antal wikiartiklar inom ett område med anknytning till kursen Egna förslag

15 Disposition Sammanfattning, Introduktion (en tydlig problemformulering, dvs rapportens konkreta mål), Bakrundsmaterial (litteraturreferenser/teori). Om din metod är litteraturstudie hamnar detta istället i resultatkapitlet. Metod (tillvägagångssätt för den egna undersökningen), Resultat (objektiva observationsresultat, gärna i form av tabeller, listor diagram) Analys, Diskussion och/eller Slutsatser (Argumentera för en egen subjektiv uppfatning. Sammanfatta ny kunskap som din studie har gett upphov till. Ge synpunkter på uppfattningar i källor. Värdera kritiskt när ditt resultat är giltigt. Föreslå fler projekt inom området.) Källor/referenser

16 Introduktionsavsnittet Diskussionsuppgift 1: Föreslå wikiplatser som borde finnas, vars innehåll inte uppfyller Wikipedias relevanskriterier.

17 Introduktionsavsnittet Artikelförfattaruppgift 1: ”Exempel på skillnader mellan svensk- och engelskspråkiga Wikipedias riktlinjer”

18 Källor för denna presentation Lars Iselid, Medicinska biblioteket, Umeå

19 Föregångaren Nupedia – ej wiki Hann producera 24 artiklar mellan 2000 och 2003

20 Wikikodning Skapa länkar till andra sidor på wikipedia med dubbla hakspetsar ○t ex [[Ubuntu]] Kursivt med dubbla apostrofer ○t ex ’’ubuntu’’ Fetstil med tredubbla apostrofer ○t ex ’’’ubuntu’’’ Kursiv fetstil med femdubbla apostrofer ○t ex ’’’’’ubuntu’’’’’

21 Wikikodning Länkar med annat namn med hjälp av tecknet | så här: ○T ex [[Linux ubuntu|ubuntu]] Dölj parenteser på länkar i text. ○T ex Länka till Linux Ubuntu (Hardy Heron). Skriv [[Linux ubuntu(Hardy Heron)|Linux ubuntu]] Indragning med kolon : i början av ordet ○Indragning i flera steg, flera kolon :::

22 Wikikodning Punktlistor med asterisk * ○Flera asterisker skapar undernivåer Numrerade listor med brädgård # ○Flera brädgård skapar undernivåer Stänga av magiska tecken Signering av meddelanden i diskussion fyra tilde ~~~~ ○Tre tilde blir utan tid och datum

23 Wikikodning Länkar till en särskild del av en artikel med [[artikelns namn#delensnamn]] ○T ex [[Stieg_Larsson#Bakgrund]] Externa länkar på två sätt ○Enkla klamrar [http://www.dn.se] ○Eller Måste ha med Men då syns själva webbadressen.

24 Administratörverktygen Radering av sidor och bilder eller återställning av raderade sidor eller bilder Skrivskydd av sidor, och borttagande av skyddet. Möjlighet att redigera skrivskyddade sidor (däribland huvudsidan) och systemmeddelandena på Special:Allmessages. Blockering av användare och IP-adresser, och hävande av blockeringar. Rulla tillbaka är ett verktyg som gör det lite lättare och snabbare att återställa klotter, men det är önskvärt att alla användare hjälper till att göra sådant.

25 När ska en artikel accepteras? En artikel är av allmänt intresse, och förtjänar en plats i Wikipedia, om någon av följande kriterier uppfylls: ○det finns tydliga bevis på att ett stort antal människor (till exempel mer än 500 personer i världen) är eller har varit intresserade av ämnet samtidigt. ○ämnet har blivit vetenskapligt undersökt. ○det är en utveckling (längre utveckling, inte en stubb) av ett etablerat ämne. ○diskussionen på artikelns diskussionssida med hjälp av den här riktlinjen etablerar artikelns betydelse.

26 När ska artikeln inte raderas? Om artikeln har allmänintresse enligt tidigare kriterierna ovan ska den inte raderas för att den är: ○oviktig, okänd eller irrelevant, eller ○fåordig eller en stubb, eller ○obskyr. (Detaljerade obskyra ämnen skadar ingen, eftersom det är svårt att hitta dem av en slump, och för att Wikipedia inte är en tryckt encyklopedi.)

27 När ska den raderas? Observera att artikeln fortfarande ska anses opassande, och raderas, oavsett allmänintresse, om den: ○den inte är verifierbar, eller ○den bryter mot upphovsrätten, eller ○den utgör förtal, hoax/bluff eller någon annan typ av osanning, eller ○den är patenterat nonsens, eller

28 När ska den raderas? ○den är ny kunskap (se en:Wikipedia:No original research), eller ○den inte går att göra längre (den aldrig kan bli mer än en stubb, och aldrig bli en perfekt artikel p.g.a. sitt ämne - även om den kan tillhöra en annan artikel, eller ○den av något annat skäl inte hör hemma i Wikipedia

29 Snabba raderingar Artiklar som består av rent klotter eller något annat som helt uppenbart inte hör hemma på Wikipedia, kan raderas direkt av någon administratör. Alla användare kan ta bort klotter från befintliga artiklar genom att återgå till en äldre version av sidan, men bara administratörer kan radera hela sidor som inte bör finnas på Wikipedia. Enklaste sättet att uppmärksamma administratörskåren på artiklar som bör raderas snabbat är att skriva in texten {{radera}} högst upp på sidan.

30 När snabbradering? Artiklar bör snabbraderas om det är bevisat, eller på annat sätt uppenbart, att de är något av detta: ○Rena klotterartiklar ○Text som är oförståelig eller totalt saknar sammanhang. ○Hoaxartiklar, det vill säga artiklar skrivna i bedrägligt syfte. ○Upphovsrättsbrott. ○Integritetskränkning, se Wikipedia:Biografier om levande personer. ○Intressekonflikter, dvs. sådant som handlar om, eller är intressant endast för, författaren själv och dennes närstående. ○Artiklar omöjliga eller mycket svåra att verifiera

31 Skrivskydd av sidor Wikipedias administratörer kan skrivskydda sidor eller bilder, så att sidan inte kan redigeras av andra än administratörer. Alla sidor som skrivskyddas ska förses med mallen {{skyddad}} och hamnar då i kategorin skyddade sidor.

32 Halvlåsta sidor Sidor kan också halvlåsas, vilket innebär att endast inloggade personer som haft konto i minst fyra dagar kan redigera en sida. Alla sidor som halvlåses ska på motsvarande vis förses med mallen {{halvlåst}} för att hamna i kategori:halvlåsta sidor.

33 Vilka sidor kan skrivskyddas? Permanent skrivskydd kan användas för att skydda sidor som är väldigt synliga utåt. Huvudsidan är permanent skrivskyddad. Tillfällig låsning av sidor används för att: ○Påtvinga en period av stiltje, för att kyla ner läget vid redigeringskrig, på begäran. ○Skydda en sida eller bild som nyligen blivit måltavla för ihärdig vandalisering, oftast i form av klotter. ○Underlätta felsökning i MediaWiki-mjukvaran, genom att se till så en sida inte ändras under tiden.

34 Blockering Administratörer har möjlighet att blockera användarkonton eller IP-adresser på kortare, längre eller obestämd tid. En blockering innebär att användaren inte kan göra redigeringar på Wikipedia. En längre blockering är en avstängning.

35 Tillbakarullning Ett verktyg som gör det lite lättare och snabbare att återställa klotter, men önskvärt att alla användare hjälper till att göra sådant. Två alternativ för att återställa artiklar till tidigare versioner: ○gör ogjort ○rulla tillbaka. Rulla tillbaka är en funktion som både administratörer och tillbakarullare har. Funktionen används för och är ett snabbt sätt att återställa klotter och vandalism.

36 Hur blir man administratör? utses en gång om året i omröstningar välkänd och aktiv i wiki-gemenskapen 75 procents stöd krävs för att bli vald till en befattning man kan bli nominerad eller nominera sig själv de som valts får sina verktyg av en s.k. byråkrat s.k. internationella stewards kan ta ifrån administratörer deras behörigheter

37 Byråkrat en användare som har möjlighet att göra andra användare till administratörer eller byråkrater. Byråkrater fattar inte några beslut och har ingen makt, utan är bara betrodda att få tillgång till vissa känsliga funktioner som kan vara farliga i fel händer

38 IP- och användarkontrollanter IP-kontrollanter eller användarkontrollanter är användare som givits teknisk möjlighet att kontrollera vilken IP-adress en registrerad användare redigerar ifrån. En IP-kontrollant kan kontrollera vilka IP-adresser som redigeringar gjorts ifrån, som är upp till en vecka gamla.

39 IP- och användarkontrollanter

40 Oversight-behörig När Wikipedias administratörer raderar sidor "döljs" de från andra användare, men samtliga versioner kan fortfarande läsas och återställas av administratörer. Användare med oversightbehörighet kan radera versioner från Wikipedias artikelhistorik så att inte heller vanliga administratörer kan se dem. De raderade versionerna kan endast återställas av utvecklare.

41 Oversight-behöriga

42 Skiljeman Skiljedomskommittén (även skilkom) är sista instansen för konflikthantering på svenskspråkiga Wikipedia. Detta innebär att ärenden som inte gått igenom tidigare stadier av konfliktlösningsprocessen nästan alltid avvisas. Skiljedomskommittén tar inte upp ärenden självmant, utan skiljedom begärs av enskilda användare på denna sida. Ledamöterna i skiljedomskommittén väljs enligt ett rullande schema. Skiljedomskommittén är inte den första instansen att ta till vid konflikter, utan den absolut sista.

43 Skiljedomskommitténs ledamöter

44 International stewards Stewards are elected from and by the international community of the Wikimedia Foundation's projects to manage user rights and fill requests on and from all Wikimedia wikis.

45 Klotter på Wikipedia Nov 2005: Biografin om Jens Stoltenberg, norges statsminister, blir nedklottrad med flera grundlösa påståenden. Även anklagelser om att han är pedofil och har suttit i fängelse för sexuella övergrepp mot minderåriga.

46 Klotter på Wikipedia December 2005: Adam Curry, tidigare VJ på MTV och numera internet-entreprenör, medger att han ändrat i inlägget om podcasting för att ge honom själv mer ära för att ha utvecklad tekniken, samtidigt som han tonat ned Kevin Marks. Curry bad senare om ursäkt i ett blogginlägg.

47 Klotter på Wikipedia January 2006: Jimmy Wales, en av grundarna till Wikipedia, ändrade i hans egen biografi hela 18 gånger för att hålla nere Larry Sanger roll i skapandet av Wikipedia. Wales förklarade att han bara försökte klargöra vissa tekniska detaljer rörande Sangers roll.

48 Fallet John Seigenthaler, Sr. Amerikansk journalist och författare. Bl a redaktör på USA Today

49 Fallet John Seigenthaler, Sr. Klotter upptäckt av vännen Victor S. Johnson, Jr. i September: "John Seigenthaler Sr. was the assistant to Attorney General Robert Kennedy in the early 1960's. For a brief time, he was thought to have been directly involved in the Kennedy assassinations of both John, and his brother, Bobby. Nothing was ever proven."

50 Fallet John Seigenthaler, Sr. Även: "John Seigenthaler moved to the Soviet Union in 1971, and returned to the United States in He started one of the country's largest public relations firms shortly thereafter."

51 James Joyner om Wikipedia i bloggen Outside the beltway, 13 september “Wikipedia är vanligtvis mitt förstaval när jag snabbt vill hitta bakgrundsinformation. Inte för att informationen är bättre än Britannica, oftast är den inte det, men för att den finns gratis online och Britannica kostar att prenumerera på. Även om Britannica skulle kosta obetydligt så innebär bara tanken av att behöva logga in ett neråtköp... Om Britannica fanns fri och indexerades av de stora sökmotorerna skulle jag föredra den istället för Wikipedia förutom när det gäller popkultur eller snabbt föränderliga ämnesområden”. ditional_encyclopedias/

52 James Joyner om Wikipedia i bloggen Outside the beltway, 13 september “Om EB var fritt tillgänglig och indexerades av de stora sökmotorerna skulle jag föredra den istället för Wikipedia förutom när det gäller frågor om populärkultur eller snabbt föränderliga ämnesområden”. aditional_encyclopedias/

53 Anekdot. Vad är bildning idag? ”Jaha, du menar ungefär som wikipedia” 16-årig bibliotekspraktikant när bibliotekarien visar e- versionen av Encyclopedia Britannica och förklarar vad det är.

54 Andrew Keen och wikipedia ”Wikipedias two flaws: 1.Its failure to economically reward Wikipedian contributors. 2.The anonymity of these contributors”. “It's the anonymity of Wikipedian contributors which most disturbs me. Given that information is never absolute nor completely value free, I always want to know the identity of its author. This fetish with anonymity, then, is the main reason why Wikipedia is such a flawed intellectual experiment”.

55 Wikiscanner - bevakar ändringar i Wikipedia

56 Felaktigheter i Wikipedia och Encyclopedia Britannica Vetenskapliga tidskriften Nature jämförde EB med Wikipedia ○4 allvarliga fel i EB och 4 allvarliga fel i Wikipedia = Alltså jämnt skägg Mindre fel som faktauppgifter, utelämnanden, missledande formuleringar ○162 i wikipedia ○123 i EB


Ladda ner ppt "Välkommen till världens första universitetskurs om Wikipedia! Kursens lärare från vänster: Michael Andersson, Magnus Eriksson, Johanna Sefyrin."

Liknande presentationer


Google-annonser