Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

VÄLKOMNA TILL NÄTVERKSTRÄFF FÖR SKOLLEDARE INOM PBS!

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "VÄLKOMNA TILL NÄTVERKSTRÄFF FÖR SKOLLEDARE INOM PBS!"— Presentationens avskrift:

1 VÄLKOMNA TILL NÄTVERKSTRÄFF FÖR SKOLLEDARE INOM PBS!

2 Nätverk - partnerskap

3 Fördjupad förståelse av problemets natur Tips Goda exempel Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess

4 Forskning, andras erfarenheter Föreställningar Slutsatser Lärdomar Agerande Erfarenheter Reflekterar.. Erfarenhetslärandet Planering Utmanande möte

5 Forskning PISA Finland och Sverige Inglehart-Welzel Cultural Map of the World FILL (Förståelseinriktat ledarskap och lärande) ) 9 kommuner, 15 skolor. PBS 40 kommuner, ca 800 skolor, lärare, elever Översikt av forskning om skolutveckling i Europa Oldroyd: Vetenskaplig artikel Avhandling: Politisk styrning och skolledning D-uppsats: PBS och elevhälsan C-uppsats: Skolledares lärmiljö C-uppsats: Lärdomar om lärande och undervisning

6 Hur ser det ut i den svenska skolan? Angelägna utvecklingsbehov? Utifrån PBS: –Lust att lära –Lära om hur man lär

7

8 Jämlika utbildningsresultat ”Klyftan mellan hög- och lågpresterande elever i Finland är förhållandevis liten. Man har således lyckats väl i försöken att eliminera eller minimera de svaga prestationerna” ”De finländska flickorna, särskilt de lågpresterande, gjorde extremt väl ifrån sig” ”Differensen till Finlands favör är större ju lägre elevernas läskunnighetsnivå är”

9

10 Stöd åt enskilda elever ”Heterogena grupper förefaller att vara till störst nytta för de svagaste eleverna. De bästa eleverna ser däremot ut att hålla samma resultatnivå, oavsett gruppsammansättning” ”Elevens rätt till specialundervisning är lagstadgad, men endast två procent av alla elever har placerats i separata anstalter för specialundervisning”

11 Läskunnigheten nyckelfaktor 1. Engagemang i läsning 2. Intresse för läsning 3. Kommunikation mellan föräldrar och barn 4. Hemmets kulturutbud 5. Föräldrarnas yrkesstatus 6. Elevernas självuppfattning i läsning

12 Till sist………. ”Den stora friheten i skolorna i kombination med ansvarskännande lärare kan antas vara en faktor av utslagsgivande betydelse för den höga resultatnivån i Finland” ”Hemmet, eleverna, lärarna, skolorna, samhället och olika samhällsorganisationer måste stödja och inspirera varandra. Det bästa resultatet nås om alla samarbetar och visar respekt för varandras strävanden och om var och en sunt och varsamt för utvecklingen av skolan och eleverna åt samma håll.”

13 Den svenska skolan De flesta eleverna trivs och upplever i högre grad än tidigare att de har inflytande över det egna arbetet. Sverige är ett av de länder i Europa där eleverna trivs bäst i skolan. Lärarna visar hög medvetenhet och prioritering av värdegrunden. Det är ett öppet och demokratiskt förhållande mellan lärare och elever Disciplinen i klassrummet enligt eleverna något bättre 2003, de svenska resultaten ligger nu ungefär som genomsnittet för övriga OECD-länder. Det som framför allt kännetecknar svenska elever i en internationell jämförelse är deras frimodighet, att de vågar och vill använda sina kunskaper i verkliga situationer och inte bara i klassrummet. Vi är europaledande när det gäller språkkunskaper i engelska Vi ligger också bra till i problemlösande prov Kunskaperna ofta är fragmentariska, fläckvisa och dåligt integrerade

14 Inglehart-Welzel Cultural Map of the World

15 Conclusion A central component of rising self-expression values, postmaterialistic liberty aspirations, generates a democratic reform potential by driving people to place more emphasis on democracy while making them more critical of the actual democratic performance.

16 Förståelse av PBS Förverkligande av PBS Egna tveksamheter Svårigheter att översätta förståelsen i handling Motstånd mot PBS bland medarbetare Motstridigt styrsystem Svårigheter att förstå innebörden i PBS  Verktyg  Utvecklingskalendarium

17 Slutsatser om förverkligande Jämfört med FILL så har grundtankarna i PBS i högre grad förverkligats på skolorna i PBS- nätverket. Jämfört med FILL så har PBS-ledarskapets förverkligats i betydligt högre grad bland PBS- nätverkets skolledare. Skolledare uppfattar sig som mer utmanande och mindre lyhörda jämfört med lärarnas bedömningar. Skolledare uppfattar sig ha en djupare förståelse av vardagsverksamheten jämfört med medarbetarnas uppfattning.

18 PBS-skolaSkolledare Pedagoger InstämmerInstämmer PBS-skola (1-4) 2,9 2,9 Angelägna utvecklomr90%76% Komputveckl- vardagsprobl76%55% Fördjup samtal om uppdraget79%62% Lärdomar dokumenteras46%60% MEN Komputveckl ofta engångshändelser m olika innehåll 70%

19 Ledarskapet Rektor… PBS Instämmer (%) FILL Instämmer (%) Skillnad Utmanar Visioner Tydlig Betonar uppdraget Samsyn Intresserad av hur lär arbetar Intresserad av lärarnas förståelse av uppdraget Öppen för påverkan 90819

20 Rektor…PBSFILL Skillnad Instämmer (%) Utmanar Visioner Tydlig Betonar uppdraget Samsyn Intresserad av hur vi lärare arbetar Intresserad av lärarnas förståelse av uppdraget Öppen för påverkan90819

21 Ledarskap PBS-FILL PBSFILL Tydlighet3,02,5 Nerifrånbaserat ledarskap 3,43,2 Meningsskapande ledarskap 3,22,8

22 PBS-ledarskap Skolledare Pedagoger Dialogiskt3,03,4 Utmanande, tydligt3,33,0 Förståelse av vardag3,63,0 Helhetsledarskap3,23,0 Meningsskapande3,23,2

23 Skolledares lärmiljö Skolledarna ingår inte i någon lärgrupp varken med skolledare (Mv=1,6) eller med lärare (Mv=1,8). Förvaltningsnivån efterfrågar inte skolledares lärdomar (Mv=2,4) och tar inte heller tillvara på eller dokumenterar några lärdomar (Mv=2,3) Skolledare upplever sig ha en djup förståelse av uppdraget (3,7), ledarskap, vardagsverksam- heten och skolutveckling (3,3) oberoende av hur länge de arbetat som skolledare.

24 Förståelse av PBS Förverkligande av PBS Svårigheter att förstå innebörden i PBS

25 Slutsatser om förståelse av PBS PBS som verktyg oberoende av helhetsidé PBS som skolutvecklingsmodell PBS som en lednings- och styrningsfilosofi och förhållningssätt Organisationen som en meningsskapande arena

26 Föreställningar Förståelse Lärdomar Görande Lösning Kommunikativ värdeinriktad ledning/styrning ske genom förståelsefördjupande samtal om uppdraget inom och mellan nivåer samt organisering av lärprocesser. Medarbetare är kunskapande subjekt Målstrategiskt, instrumentellt inriktad ledning/styrning sker genom att uttrycka tydliga görandemål samt kontroll och inspektion. Medarbetare är verktyg Styrning/ledning

27 Inifrånmotivation, inifrånstyrning Utifrånmotivation, utifrånstyrning  Lust att lära  Ökade krav  Arbeta med mer intresseväckande områden genom att knyta an till elevernas föreställningsvärld  Fler centrala prov  Ökad betoning av betyg,  Tydliga betygskriterier  Bygga upp en förtroendefull relation  Ordningsbetyg  Dialog  Ökad kontroll  Förståelsefördjupande lärprocesser  Inspektioner  Deltagande styrning, fördjupad förståelse av hela uppdraget  Uppifrån preciserade mål  Medarbetare som medskapare  Medarbetare som utförare Två kolliderande perspektiv

28 Lärandeinriktad organisation (PBS) Organisering av meningsskapande och förståelsefördjupande lärprocesser Medarbetarna medskapande i lärprocessen Lärprocessen baserad på vardagsproblem Lärledare som leder lärgrupper Skolledarskapet: Att leda det gemensamma lärande om lärande och utveckling Skolledaren är lärledare

29 PBS 1. Skolutveckling omfattar eller syftar till att omfatta hela eller stora delar av en skolas verksamhet. –Skolutveckling är förändringar av vardagsarbetet för att öka kvaliteten i barnens och ungdomarnas lärprocesser. 2. Förståelse av uppdraget –Lärandet blir meningsskapande och förståelsefördjupande när angelägna vardagsfrågor sätts i relation till en meningsskapande och vägledande helhetsidé. 3. Organisering av meningsskapande och förståelsefördjupande lärandeprocesser –Lärandet blir meningsskapande och förståelsefördjupande när det knyts an till vardagsarbetet och ger en fördjupad förståelse av angelägna problem- och utvecklingsområden 4. Problembaserat lärande –Frågor utgör startpunkten för den förståelsefördjupande lärprocessen. 5. Erfarenhetslärande 6. Dialog och utmanande möte –Erfarenhetslärande är i huvudsak ett konserveringsmedel om det inte kompletteras med utmanande möten. –Dialogperspektivet innebär medskapande och medansvar i skolutvecklingen.

30 7. Helheter, mönster och avvikelser från mönster som grund för lärande –För att kunna upptäcka mönster som grund för lärande behöver man skapa variation. 8. Utvärdering som underlag för lärande –Utvärderingen fokuserar lokala förbättrings- och lärandemotiv framför kontroll. 9. Dokumentation av lärande I skolans kollektiva minne, kvalitetsredovisningen, dokumenteras kontinuerligt nya lärdomar och gamla lärdomar revideras. 10. Lärandeorienterat skolledarskap –Skolledarskapet handlar främst om att fördjupa den gemensamma förståelsen av uppdraget på skolan samt att leda det gemensamma lärandet om hur man på bästa sätt kan bidra till barnens och ungdomarnas utveckling och lärande. –Att vara skolledare handlar om att organisera meningsskapande och förståelsefördjupande lärprocesser. 11. Lärdomarna påverkar organisationsstrukturerna

31 FILL-resultat Ledarskap Skolledarskap utifrån ett lärarperspektiv –Tydlighet. Helhet – delar –God förståelse av vardagsverksamheten Skolledarskap utifrån ett skolledarperspektiv –Bidra med helheten –Ett inifrånperspektiv på lärande och utveckling

32 PBS-ledarskap Nytt samarbetskontrakt pedagoger –skolledare Att leda skolutvecklingsarbetet innebär att delta i samtalen om det oväntade och förbryllande i det pedagogiska händelseflödet samt bidra med en meningsskapande helhet utifrån vilken det oväntade kan förstås och ges en mening som i sin tur kan vägleda handlandet. Skolledare har svårt att skapa det utmanande mötet där lyhördheten och förståelsen av medarbetarperspektivet samgår med egen tydlighet.

33 Förändringar i förståelsen av PBS Erfarenhetsutbyte – lärande samtal – lärprocessen Leda pedagogernas lärande – leda det gemensamma lärandet – menings- skapande och medskapande ledarskap Utmanande möte dvs utmanande och dialogiskt ledarskap + helhetsinriktat

34 PBS : Skolutveckling = Erfarenhetsbaserad problemlösning utifrån vardagsproblem 2003: PBS-ledarskap: Att fördjupa förståelsen av uppdraget samt leda medarbetarnas lärande om lärande och undervisning. –Lärande samtal. –Föreställningskartor 2004: Medarbetarsamtal 2005: Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv Politisk styrning 2006: Att leda lärprocesser 2007: Meningsskapande helhet Meningsskapande ledarskap

35 FILL- resultat Samsyn om en meningsskapande pedagogisk helhetsidé bidrar till ökad variation i arbetssätt och till fördjupat gemensamt lärande De ämnesöverskridande arbetslagen upplevs allt viktigare av lärarna

36 Undervisning Vägledning Rådgivning Konsultation Mentorskap Coaching Handledning Lärledning

37 Handledning – lärandeinriktad organisation Gruppen skapas först Enskilda deltagares problem i fokus Problem som ”problem” Görandeinriktat lärande Situerat, kontextuellt Handledning av ärenden, case eller interaktionen mellan deltagarna Handledning temporärt Handledaren utifrån Handledaren är inte deltagare Handledaren sakkunnig eller gruppdynamiker Enskilda individers behov Reaktiv Lärområdet skapas först Gemensamt problem i fokus Problem som utveckling Förståelseinriktat lärande Kontextuellt – dekontextualisering – kontextualisering ”Handledning” av lär- eller forskningsprocessen Kontinuerlig lärledning som bas Lärledaren inifrån Lärledaren är även deltagare i lärprocessen Lärledaren kunnig i kunskapsbildning Gruppens och skolans behov Proaktiv

38 Handledning -Lärledning Gruppen skapas först Lärområdet skapas först Enskilda deltagares Gemensamt problem i fokus problem i fokus Problem som ”problem”Problem som utveckling Görandeinriktat lärandeFörståelseinriktat lärande Handledning av ärenden ”Handledning” av lärandet eller samarbetet Vid behovKontinuerligt Handledare utifrånLärledare inifrån Handledare ej deltagareLärledare även deltagare Handledaren sakkunnigLärledaren kunnig i kunskapsbildning Enskilda individers behov Gruppens/skolans behov ReaktivProaktiv

39 PP

40

41

42 Gemensamt problem Fördjupad gemensam förståelse ? ? ? ? ? ? ! ! ! ! ! !

43 Handledare/lärledare SakkunnigGrupp- dynamiskt kunnig Kommuni- kations- expert Kunnig i kunskaps- bildning Utifrån 7601 Inifrån 1112

44 Lärprocess Handling Ta del av befintlig kunskap  Föreläsning  Böcker etc. Definition av problem eller lärområde Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör  lärdomar Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken Skaffa ett tillförlitligt underlag Föreställningar  förståelse  lärdomar Gemensamt skapa kunskap Lärledning: att leda den kunskapande processen

45 Stöd: Varför gör vi det vi gör när det som händer händer Risk: För svårt  Tradition Risk: Traditionella lösningar återskapar problemen  Tips, lösningar eller krav från andra Risk: Passar inte in i det egna undervisnings- mönstret  Meningsskapande och vägledande helhetsidé

46

47 Förståelse av PBS Förverkligande av PBS Egna tveksamheter

48 Slutsatser om resultat av PBS i relation till tveksamheter Enligt lärarna påverkar ett PBS-inriktat ledarskap i högre grad lärares undervisningsmönster och förståelse av uppdraget. Förverkligandet av en PBS-kultur på skolan bidrar till att man i högre grad upplever sig lyckas med att bidra till barnens lärande och utveckling. Ett PBS-inriktat ledarskap bidrar till ett ökat förtroende för skolledningen. Förverkligandet av en PBS-kultur ökat trivseln bland medarbetare och skolledare

49 Förbättrat samtalsklimat. Mer inriktade på att förstå och lära av varandra.

50 Meningsskapande ledarskap Påverkat lärares förståelse av uppdraget.49** Samtal med r stor betydelse för sätt att undervisa.50**

51 Samvariation Trivsel PBS-kultur Skolledare.31 Medarbetare.41

52 Förtroende för skolledningen Meningsskapande led.59 Tydlighet.52 Förståelse av vardagsarbetet.59 Helhetsledarskap.48 Medskapande.58

53 Samvariation med upplevelsen av att ha lyckats SkolledareMedarbetare PBS-kultur Lärande utvärdering Vision Empowerment Lärande arbetslag/ledningsgrupp Meningsskapande ledarskap.13.15

54 Samvariation med att lyckas skolledarepedagoger PBS-kultur Lärande utvärdering Vision Empowerment Lärande arbetslag resp ledningsgrupp Meningsskapande ledarskap.13.15

55 Lyckas PBS-kultur2,7 2,8 2,8 3,0 Lärande arbetslag2,8 2,9 3,0 3,2 Levande vision 3,0 3,1 3,2 3,3

56 Påverkan av den egna undervisningen PBSFILLSkillnad Samtal med skolledare Studiedagar på skolan Fortbildning utanför skolan Samtal med kollegor Pedagogisk litt Erfarenheter av egen undervisning Samtal med eleverna

57 Påverkan på den egna undervisningen (% instäm) PBS FILL Diff Samtal med skolledare Studiedagar på skolan Fortbildning utanför skolan Samtal med kollegor Pedagogisk litt Egna erfarenheter Samtal med eleverna

58 Påverkat förståelsen av uppdraget undervisningen Helhetsledarskap Lärandeinriktat led Vardagsförståelse Utmanande Meningsskapande.58.52

59 Förståelse av PBS Förverkligande av PBS Svårigheter att översätta förståelsen i handling  Verktyg  Utvecklingskalendarium

60 Av lärledare upplevda svårigheter Lösningen viktigare än lärandet: ”Att inte påbörja lösningsprocessen för snabbt.” Svårigheter att definiera problemet: ”Vad är det egentligen vi vill få svar på?” Hålla fokus: ”Svårt att begränsa sig.”, ”Fokusera på problemet.” Svårt tillämpa strukturen för lärande samtal: ”Svårt att ställa förståelsefördjupande frågor.”, ”För litet reflektion.” Tid: ”Ont om gemensam tid.”, ”Lång tid mellan träffarna.”. Kollegors förändringsovilja: ”Inte sugen på att tänka nytt.”, ”Självgodhet.”, ”Obstruktion.”

61 1 1 Medarbetaren är missnöjd Omvärlden är nöjd Omvärlden är missnöjd Medarbetaren är nöjd 10

62 1 1 Medarbetaren är missnöjd Barnen är nöjda Barnen är missnöjda Medarbetaren är nöjd 10

63 Slutsatser om svårigheter vid förverkligandet av PBS Att leda inifrån utifrån Utmanande möte

64 Förståelse av PBS Förverkligande av PBS Motstridigt styrsystem

65 Slutsatser om kolliderande styrperspektiv Den politiska styrningslogiken kolliderar med de professionellas lärdomar och försvårar förverkligandet av uppdraget

66 Inifrånmotivation, inifrånstyrning Utifrånmotivation, utifrånstyrning  Lust att lära  Ökade krav  Arbeta med mer intresseväckande områden genom att knyta an till elevernas föreställningsvärld  Fler centrala prov  Ökad betoning av betyg,  Tydliga betygskriterier  Bygga upp en förtroendefull relation  Ordningsbetyg  Dialog  Ökad kontroll  Förståelsefördjupande lärprocesser  Inspektioner  Deltagande styrning, fördjupad förståelse av hela uppdraget  Uppifrån preciserade mål  Medarbetare som medskapare  Medarbetare som utförare Två kolliderande perspektiv

67 Tre olika grundläggande undervisningsmönster Den elevaktiva lärprocessen Traditionell förmedlingspedagogik Det svarletande arbetssättet Både lärare och skolledare vill ha en mer elevaktiv skola baserad på inifrånmotivation.

68 Lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till barns och ungdomars lärande Skolledare % Lärare % Differens % God relation95 0 Knyta an till barnens livsvärld och frågor93849 Utmana föreställningar Ge återkoppling83776 Påverka innehållet Knyta an till omvärldshändelser Påverka arbetssätt Tydliggöra kursplanemålen Grupparbete44431 Tydlig med krav och betygskriterier41365 Tydlig struktur Färdighetsträning Dela upp i delmoment Att hålla sig i bakgrunden Repetition Regelbundna prov och diagnoser29-7 Enskilt arbete eller enskild lek18-7

69 Kvalitetsarbete Sambandet mellan process och resultat Resultat Process Kundens förväntningar ? ! Preciserade mål Kundnöjdhet Måluppfyllelse

70 Oldroyd: ”Progressive humanistic leadership in professional learning communities remains an ideal arising from theory, research and practice that is desirable but not always feasible to implement within current political and social contexts. Nevertheless, it is imperative that the community of academics and leadership developers keep these ideals alive, as leaders at every level of education tread the road of transition.”

71 Förståelse av PBS Förverkligande av PBS Motstånd mot PBS bland medarbetare

72 Slutsatser om motstånd bland medarbetarna

73 Syn på skolutveckling. ”Ännu en sak som kommer uppifrån.” Kravfullt. Ansvar istället för lydnad. Maktförskjutningar. Brist på struktur. Osäkerhet. Konstiga begrepp SkolledarePedagoger NPM- PBS 1-5 4,33,8

74 Tydlighet och oro Moxnes Värdestyrning Regelstyrning Grad av struktur Oro, ängslan, ångest PBS

75 Henriksson Ett ord som en människa fäster sig vid kan verka i oberäkneliga tid Det kan framkalla glädje till livets slut Det kan uppväcka obehag livet ut Ja det kan påverka livet på jorden Så slarva inte med orden

76 År 2000 / 2004 Instämmer heltInstämmer Jag trivs bra i mitt arbetslag 62% / 73%95% / 97% Jag trivs med att vara lärare 59% / 66%97% / 97% Mycket meningsfullt arbete 59% / 64%95% / 96% Samma sak gäller skolledare 98% instämmer helt eller delvis i att de trivs som skolledare varav 70% instämmer helt. PBS-kultur Trivsel skolledare.31 Trivsel lärare.41 Trivsel (FILL)

77 Förståelse av PBS Förverkligande av PBS Egna tveksamheter Svårigheter att översätta förståelsen i handling Motstånd mot PBS bland medarbetare Motstridigt styrsystem Svårigheter att förstå innebörden i PBS  Verktyg  Utvecklingskalendarium

78 Förståelse av PBS Förverkligande av PBS Egna tveksamheter Svårigheter att översätta förståelsen i handling Motstånd mot PBS bland medarbetare Motstridigt styrsystem Svårigheter att förstå innebörden i PBS  Verktyg  Utvecklingskalendarium


Ladda ner ppt "VÄLKOMNA TILL NÄTVERKSTRÄFF FÖR SKOLLEDARE INOM PBS!"

Liknande presentationer


Google-annonser