Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Resultat Greppa Näringen 2001-2005 Cecilia Linge Hans Nilsson Jordbruksverket.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Resultat Greppa Näringen 2001-2005 Cecilia Linge Hans Nilsson Jordbruksverket."— Presentationens avskrift:

1 Resultat Greppa Näringen Cecilia Linge Hans Nilsson Jordbruksverket

2 Innehåll Resultat från databasen, upprepade växtnäringsbalanser –Växtodlingsgårdar –Svingårdar –Mjölkgårdar Åtgärder –Fånggröda, bearbetning och vallbrott

3 Antal växtnärings- balanser i databasen ÅrABCDEHIKMNOTUTotalt Totalt

4 Vad kan vi använda databasen till? Ta fram samband och medeltal för olika typgårdar, områden etc.

5 Samband djurtäthet - överskott Naturliga förutsättningar (inkl. årsmån) Management (olika skickliga lantbrukare) Felaktiga balanser Överskott Jämförelsevärde Spridning

6 Vad kan vi använda databasen till? Ta fram samband och medeltal för olika typgårdar, områden etc. Beräkna effekten av rådgivning Förutsättningar vi arbetat med Studera skillnaden mellan 2 balanser från samma gårdar Endast använda gårdar som fått mer än 4 rådgivningar

7 Upprepade växtnäringsbalanser Antal En gång2653 Två705 Tre367 Fyra448 Fem47 Sex1 Summa brukare4221

8 Parvis växtnärings- balanser i databasen ÅrHIKMNOTotalt Totalt Innebär knappt 1500 gårdar

9 Parvis växtnäringsbalanser gårdar med > 4 rådgivningar Innebär drygt 1350 gårdar ÅrHIKMNOTotalt Totalt %0,1%1%90%2%4%

10 Antal ingående gårdar vid studier av förändringar i växtnäringsbalanser Antal gårdar med huvudsaklig produktionsinriktning* Växtodlingsgårdar**379 Mjölkgårdar575 Svingårdar64 (Köttdjursgårdar)(39) *Minst 75% av antalet djurenheter ** < 0,2 de/ha

11 Resultat växtodlingsgårdar

12 Kvävebalans- växtodling 379 gårdar, främst från Skåne - 1,3 kg/ha

13 Kvävebalans – växtodling 379 gårdar, främst från Skåne Enligt jämförelsevärdet bör överskottet minska med 1,7 kg N/ha

14 Jämförelsevärdet Består av tre delar –Grödfördelning –Djursammansättning –Stallgödseljustering

15 Grödfördelning FörstaSistaDiff % Vårsäd29%28%-0,8% Höstsäd33%34%1,2% Grovfoder2% 0,6% Oljeväxter6% 0,2% Potatis3% 0,0% Trindsäd4%3%-0,4% Sockerbetor15% -0,9% Frövall1% 0,0% Träda6%5%-0,5% Grönsaker0%1%0,3% Övriga grödor1% 0,3% Främsta förändringarna: - mer fodervete + 2,8 % - mindre kvarnvete- 1,2 % - mindre s-betor- 0,9 % - mindre träda- 0,5 % Pga ändrad grödsammansättning borde balansen vara ca 1,1 kg N/ha lägre.

16 Jämförelsevärdet Består av tre delar –Grödfördelning –Djursammansättning –Stallgödseljustering - 1,1 kg N/ha

17 Djursammansättning FörstaSistaDiff Djurtäthet0,01 0,00de/ha Mjölkkor4843-5de Köttdjur de Svin de Häst, får, fjäderfä de Pga ändrad djursammansättning borde balansen vara 0,2 kg N/ha mindre

18 Jämförelsevärdet Består av tre delar –Grödfördelning –Djursammansättning –Stallgödseljustering - 1,1 kg N/ha - 0,2 kg N/ha

19 Stallgödseljustering Import av stallgödsel har många fördelar –Ökad bördighet –Bättre utnyttjande av växtnäring i stallgödseln –Ökar samverkan mellan olika gårdar Stallgödsel är inte neutral mot mineralgödsel i växtnäringsbalansen –Import ökar kväveöverskottet –Export minskar kväveöverskottet FörstaSistaDiff Stallgödseljustering6,25,8-0,4kg/ha

20 Jämförelsevärdet Består av tre delar –Grödfördelning –Djursammansättning –Stallgödseljustering - 1,1 kg N/ha - 0,2 kg N/ha - 0,4 kg N/ha - 1,7 kg N/ha Totalt sett innebär förändringar på gårdarna att balansen bör minska med 1,7 kg/ha.

21 Kvävebalans- växtodling 379 gårdar, främst från Skåne Resultat efter jämförelsevärde + 0,4 kg N/ha

22 Årsmånen, ex. höstvete Skördar enligt SCB Pga främst låg spannmålsskörd 2004 (dominerar i sista balansen) borde balansen vara ca 3 kg högre sista balansen

23 Kvävebalans – växtodling 379 gårdar, främst från Skåne. Resultat efter årsmånsjustering - 2,6 kg N/ha

24 Kväveförändringar växtodlingsgårdar Kväve in via mineralgödsel har ökat samtidigt som kväve ut via vegetabilier har ökat ännu mer Kväve in via stallgödsel har minskat

25 KP PK-balans – alla växtodlingsgårdar 379 växtodlingsgårdar, främst från Skåne P-AL I IIIIIIVV K-AL I IIIIIIVV Inga överoptimala givor generellt!

26 Resultat Svingårdar

27 Kvävebalans – svingårdar 64 gårdar, främst från Skåne -25,1 kg/ha

28 Kvävebalans – svingårdar 64 gårdar, främst från Skåne Enligt jämförelsevärdet bör överskottet minska med 0,8 kg N/ha

29 Jämförelsevärdet Består av tre delar –Grödfördelning –Djursammansättning –Stallgödseljustering - 1,1 kg N/ha + 0,3 kg N/ha +/- 0 kg N/ha - 0,8 kg N/ha

30 Kvävebalans – svingårdar 64 gårdar, främst från Skåne Resultat efter jämförelsevärde - 24,3 kg N/ha

31 Årsmånsjustering? Osäkert hur det påverkar på svingårdar med stora interna flöden Variation av gårdens grödor bör dock påverka i motsvarande grad på inköpt foder Svåraste punkten är förskjutning i tiden. En bra eller dålig skörd slår mer på nästa år igen. Om man skulle tillåta sig att årets skördeläge slog igenom direkt skulle balansen förbättras men det är som sagt mycket tveksamt att tillämpa

32 K P PK-balans – svingårdar 64 gårdar, främst från Skåne P-AL I IIIIIIVV K-AL I IIIIIIVV Klart förbättrad balans!

33 Förbättrad P-balans på svingårdarna beror på Mindre inköpt P i foder 2,0 Mer P i försålda animalier 1,8 Mer P i sålda vegetabilier 1,6 Fosforbalansen har ändrats från 7,7 till 3,7 kg/ha Större förändringar kg P/ha

34 Förbättrad K-balans på svingårdarna beror på Mindre inköpt K i foder 1,4 Mindre inköpt K i organiska gödsel/gödselmedel 1,5 Mer K i avyttrad gödsel 1,8 Mer K i sålda vegetabilier 1,6 Kaliumbalansen har ändrats från -0,4 till – 8,0 kg/ha Större förändringar kg K/ha

35 Resultat Mjölkgårdar

36 Kvävebalans – mjölkgårdar 575 gårdar, främst från Skåne 0,8 kg/ha

37 Kvävebalans – mjölkgårdar 575 gårdar, främst från Skåne Enligt jämförelsevärdet bör överskottet öka med 3,0 kg N/ha

38 Jämförelsevärdet Består av tre delar –Grödfördelning –Djursammansättning –Stallgödseljustering + 1,9 kg N/ha + 2,2 kg N/ha - 1,1 kg N/ha + 3,0 kg N/ha

39 Kvävebalans – mjölkgårdar 575 gårdar, främst från Skåne Resultat efter jämförelsevärde - 2,2 kg N/ha

40 Årsmånsjustering? Osäkert hur det påverkar på mjölkgårdar med stora interna flöden Variation av gårdens grödor bör dock påverka i motsvarande grad på inköpt foder Svåraste punkten är förskjutning i tiden. En bra eller dålig skörd slår mer på nästa år igen. Om man skulle tillåta sig att årets skördeläge slog igenom direkt skulle balansen förbättras men det är som sagt mycket tveksamt att tillämpa

41 50 mjölkgårdar 1997 – 2003 Kväveöverskott per ha och producerad mängd mjölk Källa: Christian Swensson, Svensk Mjölk

42 46 mjölkgårdar 2001 – 2004 Kväveöverskott per ha, justerat för jämförelsevärdet källa: Greppa Näringen

43 KP PK-balans – alla mjölkgårdar 575 gårdar, främst från Skåne P-AL I IIIIIIVV K-AL I IIIIIIVV Finns utrymme generellt att minska fosfor- tillförseln, dvs i flertalet fall avyttra mer stallgödsel!

44 Åtgärder –Bearbetningstidpunkt –Fånggröda –Vallbrott

45 Bearbetningstidpunkt VäxtodlingsgårdarFörstaSistaDiff Tidig höst43% 0,3% Sen höst42%40%-2,2% Vår11%12%1,0% Utan bearbetning5%6%1,0% Svingårdar Tidig höst42%41%-0,3% Sen höst39%42%2,8% Vår14%12%-2,0% Utan bearbetning5%4%-0,5% Mjölkgårdar Tidig höst15%13%-2,1% Sen höst20%17%-2,3% Vår31%25%-5,6% Utan bearbetning35%45%10,0%

46 Andel areal med fånggrödestöd FörstaSistaDiff Växtodling15%19%4,1% Svin18%23%5,2% Mjölk7%9%2,4%

47 Andel areal med vårbearbetningsstöd FörstaSistaDiff Växtodling5% -0,3% Svin3%2%-0,8% Mjölk7% -0,1%

48 Vallbrott, mjölkgårdar TidpunktFörstaSistaDiff Tidig höst37%33%-4,0% Sen höst31%29%-1,7% Vår33%39%5,7%

49 Grov summering ton minskad utlakning under 2 år ! Gårdar med 4 rådgivningar, ca 60 % av Greppa i M, N och K län ton Uppskalat till 100 % Växtodling5080 Mjölkgårdar Övriga5080 Summa210340

50 Tack för oss!


Ladda ner ppt "Resultat Greppa Näringen 2001-2005 Cecilia Linge Hans Nilsson Jordbruksverket."

Liknande presentationer


Google-annonser