Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Välkommen till nätverksträffen 2006 med syftet att… … gemensamt lära om och bidra till kunskapsbildningen om skolutveckling i allmänhet och PBS i synnerhet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Välkommen till nätverksträffen 2006 med syftet att… … gemensamt lära om och bidra till kunskapsbildningen om skolutveckling i allmänhet och PBS i synnerhet."— Presentationens avskrift:

1 Välkommen till nätverksträffen 2006 med syftet att… … gemensamt lära om och bidra till kunskapsbildningen om skolutveckling i allmänhet och PBS i synnerhet Utveckling av den egna verksamheten (ca 800 skolor) Forskningen (USA, Tyskland, Japan, Ryssland...)

2 Nätverk Skillnad mellan nätverksträff och konferens eller kurs –Gemensamt skapa fördjupad förståelse av angelägna frågor i vår vardagsverksamhet –Ta tillvara på och se mönster i våra erfarenheter som grund för lärdomar

3 Huvudtema 2006: Meningsskapande och medskapande som grund för lärande och skolutveckling Helhetens betydelse för delarna och delens betydelse för helheten Synliggöra meningsbärande helheter inom respektive lärområde Träna på att relatera helheter och delar till varandra

4 Dokumentation Underlag för det egna och det gemensamma lärandet om PBS. Grund för nästa års forskningsföreläsning. Delta i det offentliga samtalet om skolan och hur vi på bästa sätt kan bidra till barnens lärande och utveckling utifrån uppdraget. Artikel: insändare, debattartikel Förslag till struktur finns på s. 7 i programmet Individuell dokumentation + utvärdering

5 Varför artikel som dokumentation? Det är konstigt nog OK att säga: ”Man behöver inte vara pedagog för att förstå vad som behöver göras i skolan” eller ”Vem som helst förstår vad som krävs för att korta vårdköerna.” Däremot säger man inte: ”Man behöver inte vara ingenjör för att förstå hur en mikroprocessor skulle kunna förbättras” eller ”Det behövs bara litet sunt förnuft för att bota cancer.” Beror det på att samhällsfrågor är mindre komplicerade än teknik, medicin eller kemi?

6 Hej and greetings from this part of Afghanistan, Nangarhar Province. Save the Children Sweden has got some education programs in rural areas here around called CBS=Community Based Schools, areas where the Government so far have not yet reached in this and where children are in heavy need of education. I will look at how this program can get a better Quality where only roughly 10% of all teachers have got some teacher education. I have now briefed some School Level Learners around about PBS and hope those teachers themselves now can get a better understanding of the learning process in a pupil activity way of learning. Most of these schools are based in the open air or under tress and in some cases under some tents. The drop-out rate is also very high, for girls almost 50% after grade 3. In some areas the Talibans have burnt down the schools or pupils are scared to walk to/from schools. A very hard situation really, especially around here in the Pashtun area of Afghanistan! In everyday work I am normally based at Sjalevadskolan within Ornskoldsvik where we at my school have formed -learning teams- with -learning leaders-. I have now introduced this PBS here around in a very simple way when discussing the learning process with some of these -School Level Trainers- within Khugiami District and o course referred to you and your colleagues the University of Karlstad. Simply why not involve teachers? Let them discuss their severe problems with more than 60 puplils in one class! People here are used to sit and discuss in Village Committees=Shuras, so why not form some -teachers' shuras- as well? Supervisors can also visit these CBS-schools maybe once every 3 months! Roads are terrible and the security not always safe either. Simply why not involve teachers? Let them discuss their severe problems with more than 60 puplils in one class! People here are used to sit and discuss in Village Committees=Shuras, so why not form some -teachers' shuras- as well? Supervisors can also visit these CBS-schools maybe once every 3 months! Roads are terrible and the security not always safe either. Education is a worldwide process and good examples have to be transported all over the world even to this poor country where most people lack education for the last 23 years because of heavy wars. I hope it is OK from you and your team, I discussed this issue with Ms Karin Jadelius before I left for Afghanistan in August< I will be back again in Ornskoldsvik in Mid-November. I fully hope this planted seed can even grow here, let us hope! I say like Amilcar Chabral: -The children are the flowers of our revolution and the principle reason for our fight!- (Once leader in Guinea-Bissau/West Africa) As educators: WE EDUCATE! Greetings from: (Many thanks for your PBS, highly appreciated) Stellan Backlund/So-larare Sjalevadskolan ORNSKOLDSVIK Education is a worldwide process and good examples have to be transported all over the world even to this poor country where most people lack education for the last 23 years because of heavy wars. I hope it is OK from you and your team, I discussed this issue with Ms Karin Jadelius before I left for Afghanistan in August< I will be back again in Ornskoldsvik in Mid-November. I fully hope this planted seed can even grow here, let us hope! I say like Amilcar Chabral: -The children are the flowers of our revolution and the principle reason for our fight!- ( Once leader in Guinea-Bissau/West Africa) As educators: WE EDUCATE! Greetings from: (Many thanks for your PBS, highly appreciated) Stellan Backlund/So-larare Sjalevadskolan ORNSKOLDSVIK

7 Forskning, andras erfarenheter Föreställningar Slutsatser Lärdomar Agerande Erfarenheter Reflekterar.. Erfarenhetslärandet

8 Det dolda kontraktet mellan skolledare och lärare har sagts upp Lärares behov av stöd och hjälp i vardagsarbetet med eleverna har ökat Skolutveckling = Problemlösningsprocess utifrån vardagsfrågorna Stöd från kollegor, arbetslag, skolledning Nytt kontrakt: Var och en sköter sitt –> hjälpas åt HUR?

9 År 2000 / 2004 Instämmer heltInstämmer Jag trivs bra i mitt arbetslag 62% / 73%95% / 97% Jag trivs med att vara lärare 59% / 66%97% / 97% Mycket meningsfullt arbete 59% / 64%95% / 96% Samma sak gäller skolledare 98% instämmer helt eller delvis i att de trivs som skolledare varav 70% instämmer helt. PBS-kultur Trivsel skolledare.31 Trivsel lärare.41 Trivsel

10 Stöd: Varför gör vi det vi gör när det som händer händer Risk: För svårt  Tradition Risk: Traditionella lösningar återskapar problemen  Tips och lösningar från andra Risk: Passar inte in i det egna undervisnings- mönstret  Meningsskapande och vägledande helhetsidé

11 Händelse Agerande Händelse ? Ny händelse Tradition

12 Händelse ? Agerande Tips och goda exempel

13 Helhet Händelse Agerande Kunskap om vardagsverksamheten Förståelse av vardagsverksamheten

14 Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Lärobokens struktur styr lärområdet Ämnesundervisning Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Tydligt formulerade regler Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?” ”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…” Tydliga krav Sanktioner ”Jag behöver bli bättre på att…” eller ”Jag undrar över…” Gemensam inre värdegrund Fråga eleverna hur de tänker och förstår ett specifikt arbetsområde Föreställningar, lärande ”Vad/hur har du lärt?” Knyta an till elevernas föreställningar Utgå från elevernas tänkande och förståelse Ämnesöverskridande lärområden Inifrånmotivation, inifrånstyrning Tydliggöra läroplanen samt elevernas frågor Utgå från elevernas tänkande och förståelse Medskapande och meningsskapande

15 Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Lärobokens struktur styr lärområdet Ämnesundervisning Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Tydligt formulerade regler Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?” ”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…” Tydliga krav Utifrånmotivation, utifrånstyrning Sanktioner

16 Människan är av naturen lat Behöver styras med direktiv Kontroll Övervakning Tar ej ansvar Människan är aktiv och ansvars- tagande Delegera Själv- styrande Tar ansvar Mc Gregor

17 Ej menings- skapande lärprocess Krav på lärande yttre motivation Bristande ansvar för det egna lärandet Kontroll Menings- skapande lärprocess Lusta att lära Inre motvation Tar ansvar för det egna lärandet Samtal om lärprocessen

18 Utifrånstyrning Inifrånstyrning Skolk Sanktioner Närvarokontroll Tydliggöra krav ……. Hur nå eleverna som är omotiverade? Hur få mer menings- fulla lektioner? ……

19 Lösning Problem Reflektion Andras erfarenheter, forskning Planering Helheten Nya erfarenheter Erfarenheter Slutsatser Lärdomar

20 Helhet Händelse Händelse ?

21 Helhet Händelse Händelse ? Delegerad vanmakt

22 Helhet Händelse Händelse ? Agerande!

23 Helhet Händelse Händelse ? Agerande Händelse

24 Helhet Händelse Händelse ? Agerande Annan helhet

25 Tydliggöra helhetsidén Få/ge hjälp med att synliggöra… Individens egen helhetsidé Arbetslagets/skolans helhetsidé Individens helhetsidé i förhållande till arbetslagets/skolans helhetsidé Likheter och skillnader mellan skolans helhetsidé och dess traditioner Verktyg: Föreställningskartor, lärande samtal, tabellmetoden

26 Helhetsidé Risk: Traditioner kan bidra till skapandet av problemen. Jfr med andra skolors lärdomar och med forskning  Vägleda görandet i vardagens valsituationer Risk: För långt från markplanet eller görandeföreskrivande.  Ta tillvara på det positiva i skolans själ

27 Helhetsidé - vision Utveckling sområde Vision Utveckling sområde Vision Utveckling sområde Handlingsplaner

28 Exempel på helheter Gymnasiet Att ta ansvar för varandra. Arlandagymnasiet Grundskolan Skapa en helhet som går utöver summan av delarna. Adolf Fredriks musikklasser Förskolan Jesper Joul resp Nanny. Förskolan i Nordanstig

29 Hur förverkliga stödet i vardagsarbetet? Ett holistiskt ledarskap –Samvariation med förtroende för skolledningen r=.50 Organisering av lärgrupper Informella samtal mellan kollegor som präglas av meningsskapande och medskapande

30 Bristande överensstämmelse mellan uttryckta föreställningar och handling Föreställningar har mindre betydelse för görandet än vad vi tillmäter dem Lyckligtvis är ambitionen högre än vad man lyckas förverkliga Fördröjning på handlingsnivå Hinder för förverkligande av lärdomar

31 Hinder för förverkligande av lärdomar Organisatoriska hinder Arbetsbelastningen Otillräcklig egen kompetens Bristande stöd från skolledningen Fragmentiserande krav från omvärlden Styrsystemet i den svenska skolan

32 Organisatoriska hinder För stora undervisningsgrupper För få grupprum Avsaknad av arbetslag

33 Arbetsbelastning, svårighet

34

35 Brist på stöd av skolledare Tydlighet Förståelse av vardagsverksamheten

36 Autenticitet Beslut, ord och handlingar bildar ett sammanhängande mönster Samordning av insatser och resurser utifrån helhetsidén Kontinuitet Försvar av helheten mot oförenliga delar Engagemang baserat på inifrånmotivation Utsätta helhetsidén för omprövningar

37 Fragmentiserande krav från omvärlden

38

39

40

41 FILL-resultat Skolledarskap utifrån ett lärarperspektiv –Tydlighet. Helhet – delar Samvariation med förtroende: 0,50 –God förståelse av vardagsverksamheten Samvariation med förtroende: 0,60 Skolledarskap utifrån ett skolledarperspektiv –Bidra med helheten –Ett inifrånperspektiv på lärande och utveckling

42 Förtroende för skolledningen FILL-projektet: 65% instämmer i att de har stort förtroende för skolledningen PBS: 86% instämmer i att de har stort förtroende för skolledningen Samvariation med ett meningsskapande ledarskap: 0,63 Samvariation med ett medskapande ledarskap: 0,58

43 Föreställningar Förståelse Lärdomar Görande Lösning Kommunikativ värdeinriktad ledning/styrning ske genom förståelsefördjupande samtal om uppdraget inom och mellan nivåer samt organisering av lärprocesser. Medarbetare är kunskapande subjekt Målstrategiskt, instrumentellt inriktad ledning/styrning sker genom att uttrycka tydliga görandemål samt kontroll och inspektion. Medarbetare är verktyg Styrning/ledning

44 Ett mening- skapande och medskapande ledar- och lärarskap Samspelet mellan helhet och delar Meningsskapande helhet Inifrånmotivation och inifrånstyrning Autenticitet Individualisering – privatisering av lärande och utveckling Tydlig skolledning eller tydliga tillsammans Kommunikativt handlande Förståelseför- djupande lärande Utmanande möte Huvudaktörer i kunskapsbildning

45 Elevers lärmiljö Meningsskapande: Det man lär kan ge annan mening åt de egna erfarenheterna och de egna erfarenheterna ger mening åt det man lär. Om man inte lyckas med menings- skapande behövs utifrånmotivation och utifrånstyrning Medskapande: Individualisering - privatisering

46 Bedömning och återkoppling Kan man utforma betygskriterier så att de i så liten grad som möjligt försvårar inifrånmotivation? Meningsskapande helheter – meningslösa delar IUP som underlag för skolans lärande om hur man kan bidra till elevernas lärande och utveckling.

47 PBS och elevhälsa Elevhälsoproblem utifrån en pedagogisk eller terapeutisk helhet? Bidra till det gemensamma lärandet på skolan om barn som har det bekymmersamt eller själv ta hand om barnen.

48 Kvalitetsarbete Sambandet mellan process och resultat Resultat Process Kundens förväntningar ? ! Preciserade mål

49 Matematik Engelska Svenska Medelvärde

50 Hela uppdraget Möta eleverna där de befinner sig Förtroendefull relation Återkoppling

51 S kolledare B arn P edagoger

52 Fördjupad förståelse av problemets natur Tips Goda exempel Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess


Ladda ner ppt "Välkommen till nätverksträffen 2006 med syftet att… … gemensamt lära om och bidra till kunskapsbildningen om skolutveckling i allmänhet och PBS i synnerhet."

Liknande presentationer


Google-annonser