Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G761 Intern redovisning för planering och uppföljning VÄLKOMMEN! till Föreläsning 4 (Litteratur till idag 14/3:

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G761 Intern redovisning för planering och uppföljning VÄLKOMMEN! till Föreläsning 4 (Litteratur till idag 14/3:"— Presentationens avskrift:

1 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G761 Intern redovisning för planering och uppföljning VÄLKOMMEN! till Föreläsning 4 (Litteratur till idag 14/3: Kapitel 9) Produktkalkyl, pålägg i tillverkningsföretag (forts.) ABC-kalkylering Övning; ABC kalkyl Utdelning uppgifter till 15/3 (a,b) (Ö 4:2 + ev. ytterligare)

2 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G762 ODMON ! ORG GG

3 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G763 GOD MORGON! Nu till aktiviteter – men först…

4 Per Staffan Boström, PSBInternredovisning 722G764 Allting handlar om… KVANTITET x PRIS

5 Per Staffan Boström, PSBInternredovisning 722G765 i vårt fall… Kvantitet x Pris / enhet samt ANTAL enheter (=VOLYM)

6 PRISET En system och processanalys: Vad, hur och vem bestämmer Varför, för vem När Relationer till annat (inflation, resurser etc) Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G766

7 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G767 Och nu - påläggskalkylens förlorade relevans Industriföretagens förändrade förutsättningar har medfört att den traditionella påläggskalkylen riskerar att ge felaktig produktinformation. Enligt Cooper&Kaplan(1988) kan ett aktivitetsbaserat angreppssätt ge en bättre bild av produkternas anspråk på företagets resurser

8 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G768 Ett nytt sätt att tänka, ett nytt sätt att mäta…

9 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G769 Produktutveckling ROP Teknologiutveckling CRC M&S B&P Design & Engineer ing Purchase & Producti onn Install & commisi oning Service & maintena nce Partners Kunder AT/BAU KALKYLERING, BESLUT och RESULTAT Projektets bidrag till lönsamhet och effektivitet Leverantörer Produkteffektivisering Produktförnyelse Processeffektivisering

10 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7610 Hela kostnadsmassan är föränderlig Kalkylobjektet av mycket olika karaktär En mängd kostnadsställen Det ”komplexa” företaget komplexa förutsättningar

11 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7611 Förändrad kostnadsstruktur i de större företagen Företags kostnadsstruktur förändrats kontinuerligt sedan den tid då kalkylmodellerna konstruerades. I mycket generella termer innebär utvecklingen framförallt i de större företagen att andelen omkostnader ökar avsevärt samtidigt som andelen direkta kostnader (per definition) minskar i samma grad. Eftersom de direkta kostnaderna ofta används som fördelnings- grund för fördelning av omkostnader har påläggssatserna därigenom blivit avsevärt mycket större.

12 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7612 Traditionellt företag ”Modernt” företag Verksamhetsvolym Totala kostnader Den levererade kvantiteten har inte längre samma relevans

13 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7613 Problem med höga påläggssatser En mindre förändring i direkta kostnader för ett visst kalkylobjekt kan resultera i en kraftigt förändrad självkostnad. Anta att en produkt f n förbrukar 150 kr i DL. Påläggssatsen för TO ligger på 1000%. En mindre ökning av arbetsinsatsen, säg 10 kr, kommer att resultera i en ökning av självkostnaden med 110 kr. Generellt gäller således att produkter som förbrukar aningen mer direkta kostnader omedelbart kommer att framstå som mycket resurskrävande.

14 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7614 För det andra riskerar arbetsintensiva produkter, som i påläggs- kalkylen framstår som dyra att tillverka i egen regi, att tas bort från den egna tillverkningen och istället produceras hos lego- tillverkande företag eller helt ”outsourcas”. Overheadkostnaderna kommer däremot inte att minska i samma utsträckning som man kan förledas att tro. För det tredje innebär de höga påläggssatserna att den proportionalitet som eftersträvas mellan omkostnad och fördelningsbas knappast existerar. Detta är, enligt ABC- förespråkarna, den viktigaste invändningen mot de traditionella kalkylerna. Risken för felaktig optimering och fel beslut är mycket stor

15 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7615 Proportionalitetsproblemet Proportionaliteten är avhängigt av homogeniteten i kostnadsmassan som ska fördelas från kostnadsstället. För det andra är proportionaliteten beroende av vald fördelningsgrund d v s om tid eller värde etc används som bas

16 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7616 Den första problemställningen beror på valet av kostnadsställe.* Kostnadsställe ska ju helst väljas så att den orsakslogiska kopplingen mellan omkostnad och kalkylobjekt behålls. Detta innebär att ett kostnadsställe bör omfatta en väl avgränsad och ensartad resursinsats. När detta krav är uppfyllt kan omkostnaderna fördelas med en fördelnings- nyckel som ger proportionalitet mellan omkostnader och kalkylobjekt. * I praktiken används ofta begreppet kostnadsställe i betydelsen organisatorisk enhet. Här samlas kostnader upp som egentligen var och en skulle behöva en egen fördelningsnyckel! Dagens kostnadsställen är inte tillräckliga

17 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7617 Val av fördelningsgrund Fördelningsbaserna brukar delas in tre grupper. * Tiden;Många omkostnader varierar proportionellt med t ex antal timmar, maskin- eller arbetstimmar. * Mängden;I denna grupp antas omkostnadernavariera med mängden utryckt i exempelvis antal st, antal kg * Värdet;I denna grupp antas omkostnaderna samvariera med värdet, uttryckt i valuta (antal SEK, USD etc), av en viss produkt. Exempelvis kan kalkylmässig ränta på material i lager bero på materialvärdet.

18 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7618 Två fabriker har båda en tillverkning på enheter om året. Båda fabrikerna tillverkar standardprodukten A. Den ena fabriken(1) tillverkar ( En MILJON) enheter av A. Den andra fabriken (2) tillverkar (HUNDRA TUSEN) enheter av A och resten av produktionskapaciteten används för att tillverka 199 andra specialprodukter i olika volym. Storleken på direkta kostnader är identiska på båda fabrikerna Ett exempel där mycket är likt…

19 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7619 Men om man gör ett studiebesök på båda fabrikerna kan man snart konstatera att de ser avgjort olika ut. Den första fabriken, som bara producerar A, har sannolikt en förhållandevis enkel produktorganisation. Tillverkningen av högvolymprodukten A kräver sannolikt inte så många olika materialinköp, omställningar etc. I den andra fabriken, med ett större sortiment, krävs däremot en betydligt större produktionsorganisation. Produktion av 200 olika artiklar kräver sannolikt en större produktionsplanering, större inköpsavdelning, fler omställningar osv.(En bearbetning av Cooper&Kaplan, 1988) …men verkligheten är ändå mycket olik

20 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7620 Sammanfattning av exemplet Fabrik st av A Låg komplexitet Låga omkostnader Fabrik st av A Hög komplexitet Höga omkostnader Skillnaden i organisationsstruktur och kostnadsstruktur kan inte förklaras av olikheter i mängden output eftersom båda fabriker tillverkar lika många enheter ( ). Däremot kan skillnader i stödfunktioner förklaras av antalet olika produkter som tillverkas. De kostnader som uppkommer p g a produktdifferentiering kallas ibland för komplexitetskostnader.

21 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7621 En slutsats vi också kan dra är att högvolymprodukten A kommer att framstå som avsevärt dyrare att tillverka i fabrik 2 jämfört med fabrik 1 Fabrik 1 TO kr DL kr DL/produkt 1:- Pålägg 5% TK 1:05 Fabrik 2 TO kr DL kr DL/produkt 1:- Pålägg 50% TK 1:50 En viktig slutsats…

22 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7622 Ytterligare slutsatser Sannolikt kommer högvolymprodukten A uppvisa en låg vinstmarginal i fabrik 2, eftersom priset kommer att vara lågt. Lågvolymprodukterna kommer att framstå som lönsamma, eftersom de enligt produktkalkylen inte kostar mer att framställa än A, men troligtvis kan säljas till ett högre pris. Om kalkylen är utgångspunkt för val av produktmix bör därför produkt A tas bort ur sortimentet och ledningen bör satsa på fler lågvolymsprodukter. Detta kommer dock inte leda till bättre lönsamhet, eftersom A är lönsam oavsett vad kalkylen visar!

23 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7623 Här har vi gjort troligt att den traditionella självkostnadskalkylen riskerar att generera felaktig information, fel optimering och fel beslut. Ett aktivitetsbaserat angreppssätt utgör en bättre approximation av produkters förbrukning av resurser. Från pålägg till aktivitet. Nu till ABC-metoden…

24 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7624 Grundlogiken i ABC är att resursanvändningen i ett företag inte sker utan orsak, utan resurser används därför att aktiviteter utförs. Ett första grundläggande antagande är således att det är aktiviteter som drar kostnader. Det är därför logiskt att fördela resursanvändningen till olika aktiviteter. En ny logik för resursanvändningen

25 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7625 Ett andra antagande som görs inom ABC är att olika produkter (eller snarare deras kunder) skapar efterfrågan på aktiviteter i organisationen. Det är därför rimligt att kostnaden för en aktivitet, i ett andra steg, fördelas direkt i proportion till olika produkters anspråk på aktiviteten. Ett följdriktigt antagande

26 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7626 Grundläggande begrepp och samband inom ABC Resurserr Aktiviteter Produkter och tjänster används i efterfrågas av

27 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7627 Kostnadsmassa Kalkylobjekt av mycket olika karaktär Aktivitet En jämförelse

28 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7628 I en traditionell kalkyl är det egenskaper (adjektiv) hos produkten som utgör fördelningsgrund. Som tidigare sagt fördelas då omkostnader i proportion till produkternas eller objektens användning av direkta resurser. Inom ABC är det aktiviteter (pågående, verb) som är det centrala. Hur skiljer sig detta från självkostnadskalkylering?

29 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7629 Resurser Aktiviteter Produkter och tjänster Resursdrivare Aktivitetsdrivare Vad är det som driver?

30 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7630 Kostnadsmassa Aktivitetspool Kalkylobjekt Vissa kostnader är inte direkt hänförbara till aktiviteten utan måste fördelas med hjälp av resursdrivare. Dessa skall då spegla aktivitetens anspråk på resurser. Anspråken förändras kontinuerligt

31 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7631 Resursdrivare är faktorer som används som fördelnings- nycklar när kostnaderna ska fördelas till aktiviteter. Aktiviteter utgörs av handlingar eller processer utförda av människor eller maskiner. Aktivitetsdrivare är ett mått på kalkylobjektets anspråk på aktiviteternas ”tjänster”. Aktivitetsdrivaren används för att fördela kostnaderna i aktivitetspoolen till enskilda kalkylobjekt. Tanken är att aktivitets- drivaren skall indikera kalkylobjektets användning av resurser. Vem gör vad?

32 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7632 Val av aktivitetsdrivare Hur många aktivitetsdrivare erfordras? Vilka typer av aktivitetsdrivare bör väljas?

33 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7633 Antalet aktivitetsdrivare Antalet aktivitetsdrivare som bör användas beror på dels i vilken utsträckning man önskar att kalkylerna ska återspegla orsakslogiska förhållanden dels på produktkomplexitet och omkostnadernas sammansättning.

34 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7634 Alltså…(1) Den första frågan besvaras som ; Ju högre noggrannhet desto fler drivare Antalet aktivitetsdrivare beror också på om företagets produkter ianspråktar aktiviteter i lika eller olika stor utsträckning. Om produkterna förbrukar aktiviteter i samma proportion kan de med fördel slås ihop och fördelas med en gemensam drivare.

35 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7635 Alltså…(2) Identifieringen av lämpliga aktivitetsdrivare förutsätter att bl a följande två faktorer beaktas: * Tillgängligheten till data om aktivitetsdrivarna * Samvariation mellan olika produkters för- brukning av resurser enligt aktivitetsdrivaren och den verkliga förbrukningen

36 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7636 Sifferexempel

37 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7637 Sifferexempel forts.

38 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7638 Sifferexempel forts.

39 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7639 Sifferexempel forts.

40 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7640 Sifferexempel forts.

41 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7641 Kontroll enl ”traditionell” fördening ALFA/BETA Sjk 470:- varav 155 är DL + DM och 315 är FK 1000 x x 470 – – 1000 x 155 – 100 x 155 = 0 Om vi tillverkar en ytterligare enhet av ALFA: 1001 x x 470 – – 1000 x 155 – 100 x 155 = 470 dvs vi får en viss ”övertäckning” av FK med 470 – 155 Kr = 315 kr

42 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7642 Kontroll enligt fördelning med ABC ALFA/BETA Ny Sjk 419,80 respektive 972 varav 155:- DL + DM och FK 264,20 respektive x 419, x 972 – – 1000 x x155 = 0 Om vi tillverkar ytterligare 1 enhet mer av ALFA 1001 x 419, x 972 – – 1001 x x 155 = 264,80 Vi får en fortfarande en övertäckning dock endast med 264,80 – 155 = 109,80

43 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7643 Hur kommer det sig? – några slutsatser Hur kommer det sig att Beta, som enligt den traditionella kalkylen var den mest lönsamma nu är sämst??? Grundlogiken i aktivitetsbaserad kalkylering är att omfattningen av många aktiviteter i verksamheten är oberoende av tillverkningsvolymen. Exempelvis leder en fördubbling av antalet tillverkade enheter inte till en fördubbling av antalet omställningar. Den ökade volymen kommer att tillverkas i längre serier.

44 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7644 Kritiken mot eller ”förträffligheten” med ABC Kan hela verksamheter delas in i aktiviteter? Ger ABC-kalkylen ”rätt” beslutsunderlag? Bör man fördela samtliga kostnader till produktnivå? Vart tog intäkterna vägen? Är det inte viktigare att kalkylera redan i konstruktionsfasen?

45 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7645 Kan hela verksamheten delas in i aktiviteter? För att aktiviteten skall kunna inordnas i ett kalkylsystem ”krävs” att den utförs återkommande och på ett lik- artad sätt. Den bör alltså kännetecknas av liknade input, process och output, över tiden. Den bör kunna avgränsas mot andra aktiviteter. Följaktligen torde enheter eller personer som arbetar på projektbasis, med många eller ständigt föränderliga aktiviteter, vara mindre lämpliga att inkludera i ett kalkylsystem.

46 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7646 Ger ABC-kalkylen rätt beslutsunderlag? Aktivitetsbaserad kalkylering kan därför inte sägas uppfylla de teoretiska krav som ställs på ett relevant beslutsunderlag. Informationen i en ABC-kalkyl kan sägas vara en ögonblicksbild som avbildar historiska kostnader. Det är heller inte försvarbart att ta fram en specialkalkyl för varje beslutssituation som uppkommer. ABC-kalkylen är därför bara en plattform när ett relevant beslutsunderlag skall tas fram. Endast de konsekvenser som skiljer alternativ bör uppmärk- sammas i en kalkyl. En kalkyl bör innehålla framtida särintäkter och särkostnader som blir följden av att ett visst handlingsalternativ väljs. Detta betyder att operationell kostnad bör användas.

47 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7647 Bör man fördela samtliga kostnader till produktnivå? Ett tungt vägande skäl mot fullständig kostnadsfördelning är att den volymoberoende kostnaden kan uppfattas som direkt rörlig med produktionsvolymen. Fördelningen ger upphov till felaktiga signaler. Exempelvis påverkas kostnaden för orderstödjande aktiviteter inte av antalet produktenheter i en order utan förmodligen av antalet tillverkningsorder. Följaktligen finns det ingen anledning att fördela dessa kostnader till produktnivå eftersom dessa kostnader endast kan påverkas på orderstödjande nivå.

48 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7648 Vart tog intäkterna vägen? Det finns en risk med den ensidiga kostnadsfixeringen inom ABC (liksom inom trad. kalkylering) att kostnadskrävande aktiviteter reduceras eller elimineras. Innan dessa aktiviteter reduceras måste de matchas mot de förmodade intäkter de kan ge upphov till. (Se tillbaka på Porters värdekedja eller ABB´s processbeskrivning). En kalkyl bör kunna svara på frågor likt dessa: Efterfrågar kunderna de produkter som är mest lönsamma? Om inte, vilka åtgärder krävs för att vi ska kunna tillverka de produkter som kunderna efterfrågar på ett effektivt sätt?

49 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7649 Är det inte viktigare att kalkylera redan i iFOU eller konstruktionsfasen? % av slutlig TK Kostnaders uppkomst i tiden Kostnader som bundits upp av produktens utformning Idé FörstudieKonstruktion Tillverkning Leverans Intäkter efter leverans

50 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7650 Visar en analys av varje aktivitet verkligen varför resultat- eller lönsamhetskurvan ser ut som den gör – eller ens hur effektiva vi är ? Diskussion och förslag ges på Föreläsning 21/3 och 29/3 Lönsamhetsmetoden och Bidragskalkylen Förbered uppgifter till tisdag 22/3 (gr a,b) Läs igen ; Kapitel 3 och 4

51 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7651 ”Activity Based Costing” Begreppen Aktivitet Kostnadsdrivare och så förstås Kalkylobjektet (kund, produkt mm)

52 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7652 Varför? Man fördelar omkostnaderna på de aktiviteter som varje kund eller produkt (d v s kalkylobjektet) medför. För att få en kanske något rättvisare fördelning än vid pålägg som har andra fördelningsgrunder

53 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7653 Arbetsgången vid ABC Identifiera de aktiviteter som äger rum i företaget Bestäm en kostnadsdrivare för varje aktivitet (t ex vid städning kan kostnadsdrivaren vara den yta som städas) Fördela omkostnaderna på kostnadsdrivaren och räkna ut kostnaden per enhet av kostnadsdrivaren Fördela aktiviteternas kostnader på kalkylobjekten med hänsyn till hur mycket av aktiviteterna som utnyttjas av respektive objekt


Ladda ner ppt "Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G761 Intern redovisning för planering och uppföljning VÄLKOMMEN! till Föreläsning 4 (Litteratur till idag 14/3:"

Liknande presentationer


Google-annonser