Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

”Från tarm till larm” Smittskyddsinstitutet presenterar -Ett aktörsspel: ett påhittat vattenburet utbrott, händelsekedjor -Presentation av SMI:s verksamhet,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "”Från tarm till larm” Smittskyddsinstitutet presenterar -Ett aktörsspel: ett påhittat vattenburet utbrott, händelsekedjor -Presentation av SMI:s verksamhet,"— Presentationens avskrift:

1 ”Från tarm till larm” Smittskyddsinstitutet presenterar -Ett aktörsspel: ett påhittat vattenburet utbrott, händelsekedjor -Presentation av SMI:s verksamhet, epidemiologi, samverkan mellan aktörer, laboratorieanalyser och samband

2 Smittskyddsinstitutets uppdrag Smittskyddsinstitutet ska genom kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning främja befolkningens skydd mot smittsamma sjukdomar och bidra till att landets smittskydd fungerar effektivt

3 Smittskyddets organisation Anger arbetets inriktning Expertmyndighet Smittskyddet i länet Objektburen smitta Regeringen/ Socialdepartementet Smittskyddsinstitutet Kommunen Smittskyddsläkare

4 Larmet går – en signal till SMI Inkommande samtal –Smittskyddsläkaren Stina Lundberg ringer till Margareta Löfdahl, epidemiolog på enheten för Livsmedel och Vatten på SMI. –Smittskyddsläkaren ger en lägesbild av situationen i Kräkemåla i Hulkebergs kommun.

5 Informationen kan komma från olika håll Smittskyddsenheten Kommunens Miljökontor Laboratorium Media Allmänheten

6 Vilken information behövs NÄR inträffade händelsen? VAR inträffade händelsen? VEM insjuknade? HUR. Vilka symtom? Gemensam aktivitet?

7 Frågor om provtagning Finns det humanprover? Livsmedelsprover? Vattenprover? Finns analyssvar? Hur många provsvar? Se till att provtagning sker. Viktigt att provta snabbt och på rätt sätt. Att proverna transporteras till rätt laboratorium. Viktigt att prover kommer till SMI för typning.

8 Bedömning av situationen Utesluter varken livsmedel eller vatten. Krävs kokrekommendationer? Behövs en enkät?

9 Enkät ger utförlig information – när, vem, var Pappersenkät Telefonintervju Webbenkät

10 Övervakning av sjukdomar Nationellt övervakningssystem (SmiNet) 63 anmälningspliktiga sjukdomar till SMI och smittskyddsenheterna från läkare och laboratorier

11 Toppen av isberget Exponerad Symtom Infekterad S Söker sjukvård ProvtagenovtagenProvtagenovtagen Pos prov Anmäld Provtagen

12 Signaler SmiNet Case Sjukvårdsrådgivningen

13 Informerar vidare SMI:s Tib samt laboratorium o Kvällar och helger kan SMI nås via jourtelefonen Smittskyddsenheten Livsmedelsverket Statens veterinärmedicinska anstalt VAKA Socialstyrelsens Tib EWRS (Early Warning and Response System) EPIS (ECDC signalsystem) Tib=tjänsteman i beredskap ECDC =European Centre for Disease Prevention and Control

14 Kommunen kontaktar SMI Inkommande samtal –Miljö- och hälsoskyddsinspektören Mona Hagblom ringer till Elisabeth Hallin, mikrobiolog på enheten för Livsmedel och Vatten på SMI där hon bland annat arbetar på Vattenlabbet. –Miljö- och hälsoskyddsinspektören ger en lägesbild av situationen i Kräkemåla i Hulkebergs kommun.

15 Frågor från vattenlaboratoriet Tidigare provresultat Sjuka invånare – Smittskyddsenheten involverat Vattenverkets rening Driftstörningar Arbete på ledningsnät, reservoarer etc Potentiella föroreningskällor –Avlopp –Dagvatten –Nödavledningar –Jordbruksmark etc

16 Kontakter efter samtal till vattenlaboratoriet Epidemiologerna på SMI Smittskyddsläkare Vattenverken Andra myndigheter tex livsmedelsverket, statens veterinärmedicinska anstalt

17 Provtagning Tidpunkten är av stor betydelse. Ofta är det en tillfällig förorening som späds ut med tiden. Då är det svårare att detektera föroreningen. –Finns sparade prov? Gamla rutinprover? Någon invånare som sparat vatten? Isbitar? Ta prover och ställ mörkt och svalt vid osäkerhet. Proverna behöver inte analyseras men om misstanke om vattensmitta stärks kan man analysera proverna. –Ca 10L

18 Analyser av indikatororganismer Indikatororganismer orsakar inte själva sjukdom men kan indikera att vattnet är påverkat på något sätt. Vissa analyser är föreskrivna. De är lätta och billiga att analysera. –E. coli Möjlig fekal förorening –Intestinala enterokocker Möjlig fekal förorening. Tål högre salthalt än E. coli –grundvatten. –Bakteriofager tex Kolifager Bakteriella virus som kan infektera vissa E. coli. Indikerar fekal förorening och kan användas som virusmarkör. –Clostridium perfringens (sporer) Möjlig fekal förorening. Mycket resistenta mot desinfektion och påminner på detta sätt om parasiter.

19 Analys av patogena mikroorganismer Patogena mikroorganismer är mikroorganismer som kan orsaka sjukdom. Analyserna är ofta mer tidskrävande. Analyserna utförs vid misstanke om att vattnet orsakat sjukdom. Exempel på patogener som analyseras vid SMI: –Giardia och Cryptosporidium –Legionella –Salmonella, Shigella –Campylobacter –EHEC/VTEC –Norovirus

20 Patogener och indikatorer – hur de förhåller sig till varandra Patogen Virus (Norovirus) Bakterier (Salmonella, Campylobacter) Parasiter (Cryptosporidium och Giardia) Exempel: Indikator organism Bakteriofag E.coli Clostridium perfringens sporer

21 Känn ditt vatten Ett analyspaket framtaget i samarbete med Svenskt Vatten –en hjälp för ansvariga på vattenverk, avloppsverk och kommunal förvaltning att få kunskap om råvattnets kvalitet Analys av både indikatororganismer och patogener Analys av råvatten och i vissa fall avloppsvatten Stöd och råd vid provtagning och tolkning av analysresultat Ökad nationell kunskap SMI monter nr 19, gå gärna dit för mer information

22 Koppling mellan patientprover och vattenprover Viktigt att kunna fastställa samband mellan fynd i vatten med fynd hos patienter vid ett utbrott eller smittspårning SMI kan i många fall analysera både vattenprov och patientprov Genom att jämföra genetiska material kan man se om fynden är identiska och därmed antagligen kommer från samma källa

23 Koppling patient-vattenprov forts.

24 Vattenlabb kontaktar kommunen Utgående samtal –Elisabeth Hallin, mikrobiolog på enheten för Livsmedel och Vatten på SMI ringer Mona Hagblom på kommunen. –Smittskyddsläkaren har tidigare meddelat att patientproverna innehöll norovirus. Patientproverna skickades till SMI för typning. –Ett vattenprov innehöll norovirus. –Både vattenprovet och patientproverna typades och visades sig innehålla norovirus GI.3.

25 Återkoppling av analysresultat Konstaterat vattenburet utbrott Analysresultat vattenlaboratoriet EpidemiologenSmittskyddsenheten KommunenVattenverket Media

26 Det typiska norovirusutbrottet  Inkubationstid timmar  Debuterar med kaskadkräkningar och diarré  Även magont, kroppsvärk, huvudvärk, yrsel och måttlig feber  Symptomfrihet efter timmar (-7 dygn)  Sekundärfall vanliga, sommarutbrott ger dock färre sekundärfall

27 Norovirus är den vanligaste orsaken till vattenburen smitta Norovirus: – är den vanligaste orsaken till magsjuka, varför många personer är smittbärare –ger endast kortvarig immunitet efter genomliden sjukdom, man kan återinsjukna många gånger –utsöndras i enorma mängder under lång tid –överlever i veckor/månader under lämpliga förhållanden tex i vatten –är svår att döda/inaktivera –uppträder i många olika typer

28

29 Antal vattenburna utbrott, typ av organism

30 Antal insjuknade i vattenburna utbrott

31 Vattenburen virussmitta, ofta mer än ett virus inblandat; exempel från Lilla Edet Minst insjuknade. 36 viruspositiva av 50 provtagna patienter. Fynd av: –Rotavirus3 –Adenovirus1 –Sapovirus1 –Norovirus G131 –Norovirus G23 Av 34 fynd av norovirus kunde följande typer identifieras: –G1.33 –G1.421 –G1.79 –G1.93Ny! –G2.41 –G2.62 Från: Nenonen et al., 2012

32 Vattenburen virussmitta; ofta ett enda virus inblandat vid smitta från privat brunn Värnamo; sjuka Evertsberg; 173 sjuka Sälen; 200 sjuka Öland; 400 sjuka * Gotland; 15 sjuka Eskilstuna; 40 sjuka Krokom; ? Sjuka * Privat vatten förorenade det kommunala Norovirus G1.3 Norovirus G1.4 Norovirus G2.4 Norovirus G1.3 Norovirus G2 flera typer

33 Telefonmöte SMI sammankallar till ett telefonmöte* Deltagare: Margareta Löfdahl, epidemiolog SMI Stina Lundberg, smittskyddsläkare Kronobergs län Elisabeth Hallin, mikrobiolog SMI Mona Hagblom, miljöinspektör Hulkebergs kommun Kjell-Olof Hedlund, mikrobiolog SMI * Flera tidigare telefonmöten har hållits med utbrottsgruppen

34 Telefonmöte - smittskyddsläkaren Vi telefonintervjuer med olika aktörer i samhället uppskattas antalet insjuknade till cirka personer (ca 10% av befolkningen). 17 personer har provtagits. –10 stycken av dessa positiva för norovirus –8 prover positiva för typ G1.3 Insjukningskurvan har avklingat kraftigt, sekundärspridningen verkar låg.

35 Telefonmöte - vattenlaboratoriet Av totalt 4 analyserade vattenprover påvisades norovirus i 1 prov. Det positiva vattenprovet var det sparade vattnet från stugägaren. Samma sekvens av norovirus påvisades i såväl vattenprovet som humanproven. Uppföljningsproverna från vattenverket och hos användarna har inte visat på någon fekal förorening och bedöms som tjänliga.

36 Telefonmöte - kommunen Uppföljande vattenprover har varit tjänliga, dvs den fekala föroreningen har upphört. Vattenverkets klorering fungerar nu som det är tänkt. Den troliga orsaken från vårt håll på kommunen är att det skett en bräddning uppström som påverkat ytvattnet i Våmmen samtidigt som kloreringen var bristfällig i vattenverket. Kommunen bedömer att vattenverkat åter fungerar som avsett och om inte utbrottsgruppen har något att invända kommer vi förbereda ett upphävande av kokningsrekommendationerna.

37 Vad är ett utbrott? Förekomst av fler fall än förväntat I ett givet område Hos en definierad grupp personer Under en viss tidsperiod Utbrott=epidemi

38 Varför utreda utbrott? Stoppa utbrottet Förhindra nya utbrott Förbättra övervakning och detektion av utbrott Förstå vad som skedde och varför Få kunskap

39 Steg i en utbrottsutredning 1.Konfirmera diagnos och utbrott 2.Falldefinition 3.Identifiera fall och samla information 4.Beskrivande epidemiologi 5.Testa hypoteser 6.Information och rekommendationer 7.Åtgärder

40 Speciella omständigheter vid utredningen Oväntad händelse Agera snabbt Snabbt få kontroll Fältarbete Samarbete med många andra

41 Konfirmera utbrott och diagnos Försiktig med… Säsongsvariation Ny labbmetod Ny lagstiftning Plötsligt ökat intresse

42 Antal campylobacterfall smittade i Sverige per månad 2011

43 Inte fler fall än förväntat Typisk säsongsvariation ( )

44 Falldefinition Kriterier Tid Plats Person Symtom

45 Falldefinition Misstänkt fall Efter 6 april, bor i eller besökt Kräkemåla, kräkningar och eller diarré Troligt fall Efter 6 april, bor i eller besökt Kräkemåla, kräkningar och eller diarré, druckit kommunalt kranvatten mellan 6-20 april där Konfirmerat fall Efter 6 april, bor i eller besökt Kräkemåla, kräkningar och eller diarré, druckit kommunalt kranvatten mellan 6-20 april, laboratoriekonfirmerad med norovirus

46 Identifiera fall och samla information Hitta fall –Kolla i SmiNet (anmälningspliktiga sjukdomar) –Kontakta smittskyddsläkare, vårdcentraler, laboratorier Mer information om fall –Enkät

47 Beskrivande epidemiologi

48 Antal sjuka i Kräkemåla

49

50 Beskrivning av de insjuknade Ålder Kön Yrke

51

52 Testa hypotesergenom att göra en studie Kohortstudie –Väldefinierad population –Jämför personer som har exponerats med dem som inte har exponerats för smitta, inom gruppen Fallkontrollstudie –Odefinierad population –Jämför sjuka med slumpvis utvalda friska kontroller

53 Rekommendationer och information Hygienråd Nya rekommendationer Media och allmänhet Skriva rapport

54 Tack


Ladda ner ppt "”Från tarm till larm” Smittskyddsinstitutet presenterar -Ett aktörsspel: ett påhittat vattenburet utbrott, händelsekedjor -Presentation av SMI:s verksamhet,"

Liknande presentationer


Google-annonser