Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Åkerströmmen 7:e största älv i Uppland efter Dalaälven, Norrström (inkl Fyrisån & Oxundaån), Tämnareån, Olandsån, Skeboån och Forsmarksån. SMHI Huvudavrinningsområde.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Åkerströmmen 7:e största älv i Uppland efter Dalaälven, Norrström (inkl Fyrisån & Oxundaån), Tämnareån, Olandsån, Skeboån och Forsmarksån. SMHI Huvudavrinningsområde."— Presentationens avskrift:

1 Åkerströmmen 7:e största älv i Uppland efter Dalaälven, Norrström (inkl Fyrisån & Oxundaån), Tämnareån, Olandsån, Skeboån och Forsmarksån. SMHI Huvudavrinningsområde nr 60, numera ersatt med xxyyzz-aabbcc 397 km2 avrinningsområde 2,5 m3/s i medelvattenflöde 42 km lång Kärt barn många namn - Gottröraån- Holmbroån-Helgöån-Husaån-Åkers kanal.

2 Åkerströmmen Rinner upp i Vattenledningssjön, Gottröra. Finaliserar som Åkers kanal. Boreo-nemoral flod, högvatten okt-dec mars-april. Nederbörd mm/år, lägst i NV, högst i Tärnan-området. Avrinning=Nederbörd-Avdunstning (ca 400mm avdunstning i Uppland) Avrinning 100mm år = 3,17 l/s/km2 ger Åkerströmmen 5-8 l/s/km2

3 Åkerströmmen i Världen  1) Amazonas m3/s  6,15 milj km2, 6500 km lång  2) Kongo m3/s  3,85 milj km2, 4835 km  3) Nilen 2880 m3/s (brutto, >1500 konstbev)  2,88 milj km2, 6671 km  4) Rhen 2200 m3/s  km2, 1320 km  5) Dalaälven 353 m3/s  km2, 540 km  6) Åkerströmmen 2,5 m3/s  397 km2, 42 km  1) Amazonas m3/s  6,15 milj km2, 6500 km lång  2) Kongo m3/s  3,85 milj km2, 4835 km  3) Nilen 2880 m3/s (brutto, >1500 konstbev)  2,88 milj km2, 6671 km  4) Rhen 2200 m3/s  km2, 1320 km  5) Dalaälven 353 m3/s  km2, 540 km  6) Åkerströmmen 2,5 m3/s  397 km2, 42 km

4 Projekt Å kerstr ö mmen Beskriva och kartl ä gga vad som gjorts hittills f ö r unders ö kningar - kommunala, l ä nsliga, statliga och privata – ang å ende milj ö status. Identifiera problem och ge f ö rslag till å tg ä rder. M Å L: B ä ttre vatten, Finare natur, Ö kat rekreationsv ä rde F ö resl å hur en forts ä ttning, t ex vattensamverkan kan se ut. Projekttid 1/12/09-31/5/10, p å initiativ av Sigrid Walve, Vtu, och Bosse Lid é n, Öå k.

5 Klimatförändringar!?  Vetenskap eller politik?  Astronomiska banfaktorer talar för kallt klimat  Solaktivitet & kosmisk strålning joker i leken  Ökad CO2-halt talar varmt och kan trigga igång ökad CH3-halt och H2O-ånga  Vulkanutbrott kyler av  vad händer med Golfströmmen??  Komplicerad matematisk samverkan - svår bevisbörda åt någondera håll.  3 olika scenarier  1) som nu  2) varmare  3) kallare  Vetenskap eller politik?  Astronomiska banfaktorer talar för kallt klimat  Solaktivitet & kosmisk strålning joker i leken  Ökad CO2-halt talar varmt och kan trigga igång ökad CH3-halt och H2O-ånga  Vulkanutbrott kyler av  vad händer med Golfströmmen??  Komplicerad matematisk samverkan - svår bevisbörda åt någondera håll.  3 olika scenarier  1) som nu  2) varmare  3) kallare

6 Klimatet fortsatt som nu  Åkerströmmen lågt flöde sommaren maj-sep pga växttranspiration.  Högt flöde okt-dec pga av höstregn  Mellanflöde jan-feb pga tjäle  Högt flöde mars-apr pga snösmältning  Men överlag ganska jämt högt flöde över vinterhalvåret pga milda regniga vintrar i det nemorala klimatområdet.  Åkerströmmen lågt flöde sommaren maj-sep pga växttranspiration.  Högt flöde okt-dec pga av höstregn  Mellanflöde jan-feb pga tjäle  Högt flöde mars-apr pga snösmältning  Men överlag ganska jämt högt flöde över vinterhalvåret pga milda regniga vintrar i det nemorala klimatområdet.

7 Vädret varmare  Energirik atmosfär ger mer blåst  5-10 % av jordens landareal får mer nederbörd, torra områden blåser torrare  Större variation mellan årstider  Regnrika vintrar kan ge översvämningar  Torra östsvenska somrar kan ge lokal vattenbrist  Vattenlagring nödvändig för jordbruket?  Norge mycket regn - ingen vattenbrist (maritimt)  Japan ännu mer regn - vattenbrist (tyfoon-klimat)  Energirik atmosfär ger mer blåst  5-10 % av jordens landareal får mer nederbörd, torra områden blåser torrare  Större variation mellan årstider  Regnrika vintrar kan ge översvämningar  Torra östsvenska somrar kan ge lokal vattenbrist  Vattenlagring nödvändig för jordbruket?  Norge mycket regn - ingen vattenbrist (maritimt)  Japan ännu mer regn - vattenbrist (tyfoon-klimat)

8 Vädret kallare  Årsnederbörden minskar ffa på vintern  Åkerströmmen blir boreal (norrländsk)  Markant högvattenflöde apr-maj  Lägst flöde på vintern pga djup tjäle och permanent snötäcke som binder vatten  Fortsatt lågvatten på sommaren  Vintrar 1981/ /88, 2009/10 i repris  Årsnederbörden minskar ffa på vintern  Åkerströmmen blir boreal (norrländsk)  Markant högvattenflöde apr-maj  Lägst flöde på vintern pga djup tjäle och permanent snötäcke som binder vatten  Fortsatt lågvatten på sommaren  Vintrar 1981/ /88, 2009/10 i repris

9 Åkerströmmen – Natur Kultur Stora jordbruksmarker N+V Flacka moränbarrskogar i N+V Sjörikt i NO som Sparren, Uttran m fl Kuperade hällmarksskogar i öster Rövarberget 85 m högst i Uppland Ö om E4 Paddlingsled Helgöån-Garnsviken-Åkers kanal, och skridskoled kalla snöfattiga vintrar. Stad i söder: Åkersberga Tätorter: Kårsta, Lindholmen, Karby samt delar Ö Ormsta, f ö byar & gårdar

10 Åkerströmmen - stora sjöar  Sjöyta 2,5 %, 23 sjöar (Sverige 9,0 %, sjöar; Finland 9,5 %, sjöar >1 ha)  Sparren307 ha, 20 milj m3, oms 2 år  Garnsviken 217 ha, 10 milj m3, oms 7 v  Uttran 60 ha  Storsjön 46 ha, 0,7 milj m3, oms 3,5 mån  Lingonsjön 34 ha  Drängsjön 32 ha, 2 milj m3, oms 3 år  Sjöyta 2,5 %, 23 sjöar (Sverige 9,0 %, sjöar; Finland 9,5 %, sjöar >1 ha)  Sparren307 ha, 20 milj m3, oms 2 år  Garnsviken 217 ha, 10 milj m3, oms 7 v  Uttran 60 ha  Storsjön 46 ha, 0,7 milj m3, oms 3,5 mån  Lingonsjön 34 ha  Drängsjön 32 ha, 2 milj m3, oms 3 år

11 Åkerströmmen - övr sjöar Vtun  Bergsjön 5 ha (Kårsta)  Lillsjön 4 ha (Lindholmen)  Stolp-Ekebysjön 9 ha (Frösunda)  Helgösjön 7 ha (Benhamra)  Issjön 18 ha (Gillinge) 0,25 milj m3, oms 1 år  Gissjön 23 ha (Tärnan-området)  Norrsjön 9 ha (Össeby-Garn) 0,04 milj m3, oms 4 d  Hundsjön 8 ha (Össeby-Garn) 0,12 milj m3, oms 7 d  Bergsjön 5 ha (Kårsta)  Lillsjön 4 ha (Lindholmen)  Stolp-Ekebysjön 9 ha (Frösunda)  Helgösjön 7 ha (Benhamra)  Issjön 18 ha (Gillinge) 0,25 milj m3, oms 1 år  Gissjön 23 ha (Tärnan-området)  Norrsjön 9 ha (Össeby-Garn) 0,04 milj m3, oms 4 d  Hundsjön 8 ha (Össeby-Garn) 0,12 milj m3, oms 7 d

12 V å tmarker och fd sj ö ar (=>14) ◆ Angarn 123 ha (f d sjö, delvis restaurerad) ◆ Hederviken 109 ha (f d sjö) ◆ Vadasjön 78 ha (f d sjö) ◆ Helgösjön 36 ha (7 ha sjö finns kvar) ◆ Mörtsjön 20 ha (f d sjö) ◆ Gävsjön 18 ha (f d sjö) ◆ + >= 7 andra sänkta numera f d sjöar: ◆ Axen, Träsket, Grötsjön, Svartsjön, Vedasjön, Våmsjön, Solsjön, Lövsjöängen ◆ + många dikade/odikade myrar i skogsmark (1000 ha?)

13 EUs vattendirektiv År 2015 Rent vatten i alla EU-länder Ingen övergödning av hav Åkerströmmen bad- och drickbar? Återställd natur Hög biodiversitet, dvs rik flora & fauna Lokala och regionala samarbeten Synkronisera med översiktsplaner År 2015 Rent vatten i alla EU-länder Ingen övergödning av hav Åkerströmmen bad- och drickbar? Återställd natur Hög biodiversitet, dvs rik flora & fauna Lokala och regionala samarbeten Synkronisera med översiktsplaner

14 Interkommunalt samarbete  Sigtuna-Norrtälje-Vallentuna-Österåker  Sigtuna 37 km2 (10 % eller 9 % av egen yta)  Norrtälje 100 km2 (25 % eller 5 % av egen yta)  Vallentuna 228 km2 (61 % av Åkerströmmen eller Åkerströmmen 58 % av Vallentunas yta)  Österåker 31 km2 (9 % eller 8 % av egen yta)  Täby & Knivsta 0,3 km2 resp 0,5 km2  Totalt 397 km2  Sigtuna-Norrtälje-Vallentuna-Österåker  Sigtuna 37 km2 (10 % eller 9 % av egen yta)  Norrtälje 100 km2 (25 % eller 5 % av egen yta)  Vallentuna 228 km2 (61 % av Åkerströmmen eller Åkerströmmen 58 % av Vallentunas yta)  Österåker 31 km2 (9 % eller 8 % av egen yta)  Täby & Knivsta 0,3 km2 resp 0,5 km2  Totalt 397 km2

15 Åkerströmmen - Problem?  Närsaltsläckage - kväve N & fosfor P ger övergödning.  3/4 jordbruk, 1/8 enskilda avlopp (ffa P) och 1/7 skog (ffa N, hyggen, utdikningar)  Dagvatten ffa Åkersberga (P+tungmetaller)  Åderlåtning av sjöar & våtmarker har sänkt Åkerströmmens artrikedom och också gett grumligt vatten pga liten sedimentation

16 Åkerströmmen - Åtgärder! Tänka på jordbruksmetoder Konturplöjning Spara vegetationsbårder vid vattendrag Förbättra enskilda avlopp och/eller koppla till kommunala v/a-nät Ordna dagvattenrening vid samhällen Återskapa sjöar och våtmarker Sjöar ger klarare vatten pga sedimentation Våtmarker suger upp föroreningar Meandring saktar ner flöden

17 Delavrinningsområden 1-6 Gottröraån 44 km2 (Ntä) jordbruk, skog Skepptunaån 22 km2 (Sig) jordbruk Holmbroån 51 km2 (N-S-V), jord, skog Sparren 49 km2 (Ntä) skog & sjöar Lillån 19 km2 (Vtu) jord, skog, Kårsta Kyrkån 50 km2 (Vtu) jord, skog, Lindholmen-Orkesta-Frösunda

18 Delavrinningsområden 7-12 Helgöån 22 km2 (Vtu) jordbruk Hackstabäcken 43 km2 (Vtu) jordbruk, skog, trafik, exploatering, Angarn Husaån 13 km2 (Vtu) jordbruk, Brottby Näfsån 31 km2 (Vtu) skog, jordbruk Garnsviken 37 km2 (V-Ö) vattenled Åkers kanal 18 km2 (Öåk) stad & skog

19 Åtgärdsexempel i norr Reningsverk/Våtmarkspark Skepptuna och Gottröra Sjörestaurering Mörtsjön Sjörestaurering Stolp-Ekebysjön Våtmarks/sjörestaurering Hederviken Våtmarksrestaurering Vadasjön

20 Åtgärdsexempel Rosenkälla »Restaurera ”seriekopplade f d sjösystemet” Grötsjön - Svartsjön - Vedasjön - Våmsjön - Solsjön samt ”singulären” Gävsjön! »Bra för Angarn och Hackstabäcken »Ökar rekreationsvärdet i S Vallentuna »Ökar markvärdet vid framtida Rosenkälla.


Ladda ner ppt "Åkerströmmen 7:e största älv i Uppland efter Dalaälven, Norrström (inkl Fyrisån & Oxundaån), Tämnareån, Olandsån, Skeboån och Forsmarksån. SMHI Huvudavrinningsområde."

Liknande presentationer


Google-annonser