Finns det ett glastak för kvinnor i Sverige? Anders Björklund Institutet för social forskning (SOFI) Stockholms universitet.

En presentation över ämnet: "Finns det ett glastak för kvinnor i Sverige? Anders Björklund Institutet för social forskning (SOFI) Stockholms universitet."— Presentationens avskrift:

1 Finns det ett glastak för kvinnor i Sverige? Anders Björklund Institutet för social forskning (SOFI) Stockholms universitet

2 Uppläggning Hur ser det ut? Varför ser det ut som det gör? Vad bör göras?

3 Hur ser det ut? Vad är ett glastak? Sverige (och USA) fram till 1998 (Albrecht, Björklund & Vroman) Sverige fram till idag Andra länder

4 Lönedata: Sverige SCBs (och Medlingsinstitutets) lönestatistik. Heltidslöner (motsvarande) rapporteras in från arbetsgivare. LNU med mera. Frågor till individer vid besöksintervjuer. – Vilken lön har du per månad, per vecka osv.? – Hur många timmar arbetar du vanligen? – Dividera och kom fram till en lön per arbetad timme

5 Vad är ett glastak?: Illustration: relativa lönegapet mellan män och kvinnor 1998

6 Motsvarande 1992

7 Sverige 1968, 1981 och 1991 (LNU)

8 Sverige och USA kring 1998 Sverige 1998USA 1999

9 Infödda vs. invandrare i Sverige 1998

10 Sverige fram till idag: relativa lönegap

11 Andra länder Numera studier för massor av länder: 1)Danmark som Sverige: inget glastaksmönster 1983 men 1995. 2)Australien, men bara i den privata sektorn 3)Spanien, glastak särskilt för högutbildade kvinnor 4)Korea, Thailand, Marocco, Kina m fl. 5)Och flera europeiska länder:

12 Systematisk studie flera europeiska länder (Booth m fl, data 1995-2001)

13 Ländermönstret

14 Varför ser det ut som det gör? Finns enkla ”förklaringar”? – Utbildning. Nej inte nivån och inte glastaksmönstret, men utbildningens inriktning kan förklara en del av nivån. – Yrke? Kan förklara en del av nivån, men tar inte bort glastaksmönstret. – Sektor, privat och offentlig. Nej.

15 Wahlberg (data för 2006) Glastaksmönster i både privat och offentlig sektor Mönstren robusta mot ett antal kontrollvariabler inklusive yrke.

16 Två grundförklaringar till lägre nivå för kvinnor och glastaksmönstret 1. Diskriminering 2. Produktivitet. Män betonar karriären mer och har produktiva egenskaper som inte syns i data och därför inte kan användas i de statistiska analyserna

17 Diskriminering Statistisk diskriminering kan i princip förklara glastaksmönstret, men inte nivåskillnaden: Karriärintresserade kvinnor blir bedömda efter ”genomsnittskvinnan”

18 Skillnader i arbetsmarknadsbeteende och troligen också karriärfokusering Sådana skillnader finns i elementär statistik

19 Skillnader i arbetskrafts- och sysselsättningstal 2005-2011

20 Antal arbetade timmar per sysselsatt och vecka och relativt GAP (%)

21 Vad bör göras? Kanske finns viss potential för tuffare diskrimineringspolitik. Mer ”blinda” ansökningsförfaranden. Incitament och ”tvång” kan behövas för att utjämna förvärvsarbetet mellan män och kvinnor. Men en värderingsfråga om det är önskvärt.