Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 17 oktober 2012 Göran Hjelm.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 17 oktober 2012 Göran Hjelm."— Presentationens avskrift:

1 LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 17 oktober 2012 Göran Hjelm

2 Lönebildningsrapportens ABC Årligt uppdrag från regeringen Rapport om samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen inklusive jämställdhetsaspekter KI beslutar efter samråd med Medlingsinstitutet om rapportens innehåll och publiceringstidpunkt – Ca 2,5 miljoner arbetstagare får sina kollektivavtal omförhandlade under våren 2013

3 Lönebildningsrapportens ABC (forts.) KI uttrycker ingen åsikt om hur löner bör utvecklas, istället: – Hur ser sambanden ut mellan löner, vinster och sysselsättning ut på kort och lång sikt? – Hur påverkas löner, vinster och sysselsättning av parternas beteende? Arbetskostnad relevant (ej lön) – Olika nivå – Växer dock i ungefär samma takt över tid Total ökning i arbetskostnad relevant – Centrala avtal plus lokala och individuella avtal – Total ökning avses om inget annat nämns – “Allt ska räknas” “Lön” används istället för arbetskostnad för att förenkla framställningen

4 Innehåll – en principskiss Löner Vinster Sysselsättning Jämställdhet Omvärld Arbetsmarknadens parter Riksbank Regering och Riksdag Hushåll och företag i Sverige

5 Centrala slutsatser i årets rapport Hög arbetslöshet och svag produktivitets utveckling Arbetsmarknadens parter kan bidra till minskad arbetslöshet men behöver hjälp från penningpolitiken Matchningen på arbetsmarknaden har märkbart försämrats, ytterligare politiska åtgärder kan komma att krävas Eurokris påskyndar strukturomvandling och bidrar till att exportindustrin tappar lönsamhet och marknadsandelar ”Glastak” existerar både i privat och offentlig sektor – indikerar att kvinnor mer sällan når högre hierarkier

6 Utgångsläget 2012

7 Internationella konjunkturindikatorer Standardiserade avvikelser från medelvärdet, månadsvärden Lågkonjunkturen fördjupas i närtid

8 Varsel Tusental, månadsdata Lågkonjunkturen fördjupas i närtid (forts.)

9 Anställningsplaner i näringslivet och arbetslöshet Nettotal respektive procent av arbetskraften, säsongsrensade månads- respektive kvartalsvärden Lågkonjunkturen fördjupas i närtid (forts.)

10 Lönsamhetsomdöme och efterfrågeläge i näringslivet Nettotal, avvikelse från medelvärde säsongsrensade kvartalsvärden Lönsamheten normal i förhållande till konjunkturläget – stiger under 2013

11 Makroekonomiska förutsättningar för avtalsrörelsen

12 BNP-gap Procent av potentiell BNP Internationell lågkonjunktur många år framöver

13 Faktisk och potentiell produktivitet i näringslivet Årlig procentuell förändring Svagare produktivitetsutveckling än normalt Potentiell produktivitetstillväxt * Lång sikt: 2,3 % * : 1,7 %

14 Bytesbalans och real växelkurs Procent av BNP respektive index (1992=100) Strukturomvandling pressar vinster och marknadsandelar i exportindustrin

15 Sambandet mellan lönebildning och stabiliseringspolitik

16 Parterna behöver hjälp av penningpolitiken för att öka sysselsättningen ArbetstagareArbetsgivare Löneökning Inflation Ränta RealräntaVäxelkurs Konsumtion Investeringar Export Import Sysselsättning

17 Timlön i näringslivet Årlig procentuell förändring Parterna behöver hjälp av penningpolitiken för att öka sysselsättningen (forts.)

18 Nominell reporänta Procent

19 Arbetslöshet Procent av arbetskraften Parterna behöver hjälp av penningpolitiken för att öka sysselsättningen (forts.)

20 Lönebildning vid rörlig växelkurs

21 Europanorm ej relevant för analys av svensk lönebildning Parterna, Industrins Ekonomiska Råd och Medlingsinstitutet förordar ibland en Europanorm Europanorm ofta inte lämplig ens vid fast växelkurs Vid rörlig växelkurs är inflationsmålet nominellt ankare o Riksbanken kommer styra mot 2 procents inflation oberoende pris- och löneökningar i omvärlden o Företagens priser ökar med endast 1,3 procent

22 Arbetslöshet Förändring i procentenheter sedan 2007 Europanorm ej relevant för analys av svensk lönebildning (forts.)

23 Lönebildning vid rörlig växelkurs – långsiktig analys Långsiktig produktivitetsutveckling 2,3% Långsiktig ökningstakt i företagens priser 1,3% Långsiktig arbets- kostnadsutveckling 3,6% Inhemska faktorer Utländska faktorer Riks- bankens inflations- mål Konsum- tions- vs. produktions korg

24 Lönebildning vid rörlig växelkurs – strukturell analys Eurokris påskyndar strukturomvandling o Exportindustrin tappar lönsamhet och marknadsandelar o Lönsamhet i inhemskt orienterade sektorer stiger o Drivkraft för strukturomvandling Trendmässig, potentiell produktivitetstillväxt svagare än normalt de kommande åren o 1,7 procent o 2,3 på lång sikt

25 Lönebildning vid rörlig växelkurs – konjunkturell analys Löneutveckling på kort sikt förklaras till stor del av konjunkturell utveckling av: o Förväntad inflation o Arbetslöshet o Lönsamhet o Trendmässig produktivitet ”Omvärlden” påverkar genom efterfrågan på vår export  påverkar arbetslöshet och sysselsättning i Sverige  påverkar löneutveckling i Sverige

26 Total löneökning 1998–2011 Procent (sedan 1997) Normering – erfarenheter från 15 år med Industriavtalet

27 Matchningsproblem på arbetsmarknaden

28 Matchningseffektivitet Ju lättare för företag att hitta arbetskraft med rätt kvalifikationer, desto högre matchningseffektivitet Påverkas av: o Företagens kravprofil relativt arbetslösas kompetens o Företagens geografiska hemvist relativt de arbetslösas o Hur effektivt arbetslösa söker jobb o Hur effektivt företag söker efter arbetskraft Påverkar hur låg arbetslösheten varaktigt kan bli (den så kallade jämviktsarbetslösheten)

29 Matchningseffektivitet Standardiserad så att medelvärde=0 och standardavvikelse=1 under 1992kv1–2012kv2, kvartalsvärden Nya beräkningar tyder på klart försämrad matchningseffektivitet

30 Arbetsmarknadsläge och jobbchans, 1997–2012 Procent, säsongsrensade kvartalsvärden Även andra indikatorer tyder på försämrad matchning

31 Arbetslöshet Procent av arbetskraften Jämviktsarbetsarbetslösheten minskar till 2020 Förutsätter * Bättre matchnings- effektivitet * Lägre tillväxt i arbetskraften * Lönebildning som tar hänsyn till lägre ersättningsgrad

32 Lönegap mellan kvinnor och män

33 Lönegap inte det samma som diskriminering Totalt lönegap = Förklarat lönegap + Oförklarat lönegap Förklarat lönegap – beror av kvinnor och mäns val på arbetsmarknaden o Yrke o Näringsgren o Utbildning o Deltidsarbete (omräknat till heltidslön) o Ålder o Med mera Oförklarat lönegap – den löneskillnad som inte är förklarad o Icke-observerbara faktorer o Självförtroende, ansvarstagande, löneförhandlingsförmåga, diskriminering med mera

34 Tre typer av lönediskriminering 1.Direkt lönediskriminering oRegleras i lag oSamma yrke, utbildning, kompetens och prestation ger olika lön på samma arbetsplats o0,7% av arbetstagarna enligt JämO:s ”Miljongranskning” 2.Fördelningsdiskriminering oKvinnor och män med lika egenskaper/kompetens har olika yrken/befattningar oEx. brandmän, chefsbefattningar 3.Värdediskriminering oYrken med hög andel kvinnor har lägre löneläge

35 Lönegapets utveckling, arbetare i privat sektor Procent

36 Lönegapets utveckling, tjänstemän i privat sektor Procent

37 Oförklarat lönegap för olika percentiler i lönefördelningen, arbetare i privat sektor Procent ”Glastak” existerar men minskar i omfattning

38 Oförklarat lönegap för olika percentiler i lönefördelningen, anställda i offentlig sektor Procent ”Glastak” existerar men minskar i omfattning (forts.)

39 Uppsummering och slutsatser

40 Innehåll – en principskiss Löner Vinster Sysselsättning Jämställdhet Omvärld Arbetsmarknadens parter Riksbank Regering och Riksdag Hushåll och företag i Sverige

41 Principskiss och slutsatser Löner Vinster Sysselsättning Jämställdhet Omvärld Arbetsmarknadens parter Riksbank Regering och Riksdag Hushåll och företag Teknologi Kapitalav- kastning Efterfrågan Matchning Förtroende Transparens Lönebildning Jämställdhet Teknologi Kapitalav- kastning Efterfrågan Bytesbalans Växelkurs Struktur- omvandling Penningpolitik Teknologi Kapital- avkastning Efterfrågan Finanspolitik Konsumtion Investeringar Teknologi

42 Centrala slutsatser i årets rapport Hög arbetslöshet och svag produktivitets utveckling Arbetsmarknadens parter kan bidra till minskad arbetslöshet men behöver hjälp från penningpolitiken Matchningen på arbetsmarknaden har märkbart försämrats, ytterligare politiska åtgärder kan komma att krävas Eurokris påskyndar strukturomvandling och bidrar till att exportindustrin tappar lönsamhet och marknadsandelar ”Glastak” existerar både i privat och offentlig sektor – indikerar att kvinnor mer sällan når högre hierarkier


Ladda ner ppt "LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 17 oktober 2012 Göran Hjelm."

Liknande presentationer


Google-annonser