Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Genetik - ärftlighetslära Utseende Intelligens Rörelser Humör mm Sonja Eliasson, Bäckskolan, Älvsbyn – www.lektion.se.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Genetik - ärftlighetslära Utseende Intelligens Rörelser Humör mm Sonja Eliasson, Bäckskolan, Älvsbyn – www.lektion.se."— Presentationens avskrift:

1 Genetik - ärftlighetslära Utseende Intelligens Rörelser Humör mm Sonja Eliasson, Bäckskolan, Älvsbyn –

2 I en cell I cellkärnan KromosomDNAGen – anlag Vi börjar med det mest synliga

3 I cellkärna - ett bestämt antal kromosomer Finns i varje cells cellkärna. Finns i varje cells cellkärna. Ses då cellen delar sig. Ses då cellen delar sig. Människan har 46 st kromosomer (23 par). Människan har 46 st kromosomer (23 par). 23 från far (spermien) och 23 från mor (äggcellen). 23 från far (spermien) och 23 från mor (äggcellen). Könsceller fås efter reduktionsdelning = celler med 46 kromosomer delas till celler med 23, sker i äggstockarna och testiklarna. Könsceller fås efter reduktionsdelning = celler med 46 kromosomer delas till celler med 23, sker i äggstockarna och testiklarna.

4 Celldelning A.Mitos – vanlig celldelning B.Meios - reduktionsdelning

5 A. Mitos – vanlig celldelning

6 B. Meios - reduktionsdelning

7 X Vad bestämmer om det blir en flicka eller en pojke? pappa mamma X X Y X X YX X Y

8 Sorterade kromosomer från människocell Sorterade kromosomer från människocell En pojke

9 Sorterade kromosomer person 2 Sorterade kromosomer person 2 En flicka

10 Varje kromosom innehåller DNA = lång spiralformad molekyl DeoxiriboNukleinAcid (syra) DeoxiriboNukleinAcid (syra) Två ”pärlhalsband” Två ”pärlhalsband” Tvinnade Tvinnade ”pärlorna” = byggstenar kallas nukleotider ”pärlorna” = byggstenar kallas nukleotider som är 4 olika…… som är 4 olika……

11 Kvävebaser – 4st Bara dessa passar ihop… Bara dessa passar ihop… A – T A – T C – G C – G Ordningsföljden av kvävebasparen, utmed DNA-trådarna = …. Ordningsföljden av kvävebasparen, utmed DNA-trådarna = ….

12 Gener - arvsanlag Ordningsföljden av kvävebaserna. Ordningsföljden av kvävebaserna olika gener olika gener ”Instruktionsbok” för allt som gör oss till en människa ”Instruktionsbok” för allt som gör oss till en människa T.ex ögonfärg, sätt att röra sig, högerhänt, grop i hakan T.ex ögonfärg, sätt att röra sig, högerhänt, grop i hakan De flesta mänskliga egenskaperna styrs av flera gener. De flesta mänskliga egenskaperna styrs av flera gener.

13 Anlag (gener) för färg på ögonen Brunögd dominant anlag = B B B Brunögd dominant anlag = B B B Homozygot = lika anlag Homozygot = lika anlag Heterozygot = olika anlag B b Heterozygot = olika anlag B b Blåögd recessivt = b Blåögd recessivt = b (måste ha blått anlag i båda (måste ha blått anlag i båda kromosomerna för att bli blåögd) b b kromosomerna för att bli blåögd) b b Korsningsschema Korsningsschema Brunögd Brunögd med blått anlag Blåögd (Kromosompar där ögonfärgsanlaget sitter)

14 Korsningsschema för en homozygot brunögd och en heterozygot brunögd föräldrar och sedan får ett av de barnen barn. B b B B b b B BB b B b Bb Första generationen 50% homozygot brunögda 50% heterozygot brunögda Andra generationen 25% homozygot brunögda 50% heterozygota brunögda 25% homozygot blåögda

15 När arvet skadas A. Downs syndrom: -för många kromosomer – 47 st -för många kromosomer – 47 st -funktionshindret kan variera men många behöver hjälp av en vuxen. -funktionshindret kan variera men många behöver hjälp av en vuxen. B. Mutation – en förändring i DNA, en bestående skada, t.ex. cancer. C. Könsbundet arv

16 A. Kromosomer person 3 En flicka med Downs syndrom

17 B. Mutation – en förändring i DNA Varför? Fel vid kopieringen när en cell delar sig Fel vid kopieringen när en cell delar sig DNA skadas av kemikalier och av strålning från radioaktiva ämnen eller solen. DNA skadas av kemikalier och av strålning från radioaktiva ämnen eller solen. Ex på följder: Cancer Cancer

18 C. Könsbundet arv Någon skada på könskromosomerna Någon skada på könskromosomernaExempel: Blödarsjuka Blödarsjuka Färgblindhet Färgblindhet Vilket kön får oftast dessa sjukdomar och varför?

19 Genteknik bra eller dåligt?

20 Genteknik A. Historia – Avel och växtförädling B. DNA-analys C. Genmodifiering D. Kloning

21 A. Historia – Avel och växtförädling Under alla år har människan förädlat växter o djur genom att välja ut individer med önskvärda egenskaper som sedan får föröka sig under kontrollerade former (inga andra individer finns i närheten/pollinering av människan/insemination).

22 B. DNA-analys DNA som fingeravtryck – ordningen på kvävebaserna i DNA är unikt för varje människa. DNA och släktforskning – ju närmare släkt, desto större likhet mellan DNA. DNA och sjukdomar – anlag för svåra sjukdomar kan upptäckas genom en DNA- analys. Används t ex vid fosterdiagnostik.

23 C. Genmodifiering Genteknik på bakterier – gener från t ex människan sätts in i bakterier, för att bakterien ska tillverka t ex mänskligt insulin. Genteknik på bakterier – gener från t ex människan sätts in i bakterier, för att bakterien ska tillverka t ex mänskligt insulin. Genteknik på växter (GMO) – gener från t ex bakterier sätts in i växter, för att dessa t ex ska bli resistenta mot skadeinsekter. Genteknik på växter (GMO) – gener från t ex bakterier sätts in i växter, för att dessa t ex ska bli resistenta mot skadeinsekter. Genteknik på djur – gener från människor sätts in i t ex grisar för att deras organ ska bli möjliga att transplantera till människor. Genteknik på djur – gener från människor sätts in i t ex grisar för att deras organ ska bli möjliga att transplantera till människor.

24 D. Kloning Två individer med exakt samma gen- uppsättning kallas kloner. Två individer med exakt samma gen- uppsättning kallas kloner. Encelliga djur, vissa ödlearter och många växter, skapar naturliga kloner. Encelliga djur, vissa ödlearter och många växter, skapar naturliga kloner. Enäggstvillingar är naturliga kloner. Enäggstvillingar är naturliga kloner. Forskare kan idag använda kroppsceller från vilket djur som helst för att göra kloner. Forskare kan idag använda kroppsceller från vilket djur som helst för att göra kloner.


Ladda ner ppt "Genetik - ärftlighetslära Utseende Intelligens Rörelser Humör mm Sonja Eliasson, Bäckskolan, Älvsbyn – www.lektion.se."

Liknande presentationer


Google-annonser