Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

GENETIK - ÄRFTLIGHETSLÄRA Utseende Intelligens Rörelser Humör.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "GENETIK - ÄRFTLIGHETSLÄRA Utseende Intelligens Rörelser Humör."— Presentationens avskrift:

1 GENETIK - ÄRFTLIGHETSLÄRA Utseende Intelligens Rörelser Humör

2 CELLENS MITT Cellkärna Kromosom DNA Gener – anlag Kvävebaser

3

4 Inne i cellkärnan finns hela vårt arvsanlag. Det är en samling av alla de anlag vi ärver av våra föräldrar. Detta kallar vi gener eller genetiska anlag.

5 GENER EN GEN ÄR EN BESTÄMD DEL AV DNA- MOLEKYLEN. MÄNNISKAN HAR UNGEFÄR OLIKA GENER. GENER HAR TVÅ UPPGIFTER: 1)DE SKA LAGRA OCH FÖRA VIDARE DEN GENETISKA INFORMATIONEN. 2)DE INNEHÅLLER INFORMATION OM HUR CELLEN SKA BILDA ETT VISST PROTEIN.

6 GENER 10 % AV DNA I EN CELL ÄR GENER, 90 % ÄR SKRÄP. MEN 2012 KOM FORSKARNA FRAM TILL ATT ”SKRÄP-DNA” STYR VIKTIGA FUNKTIONER. OLIKA GENER ARBETAR I OLIKA TYPER AV CELLER. T.EX. ÄR DET EN GEN SOM ÄR AKTIV I NERV- CELLER. EN ANNAN GEN ÄR AKTIV I SKELETT- CELLER.

7 DNA-molekylen har utseendet av en tvinnad repstege som är 3 meter lång. DNA = Deoxyribonucleic acid

8 DNA I NÄRBILD DNA-MOLEKYLEN ÄR UPPBYGGD AV KVÄVEBASER. DNA-MOLEKYLEN ÄR UPPBYGGD AV KVÄVEBASER. KVÄVEBASERNA ÄR ”STEGPINNARNA” MELLAN DE TVÅ LÅNGA TRÅDARNA. KVÄVEBASERNA ÄR ”STEGPINNARNA” MELLAN DE TVÅ LÅNGA TRÅDARNA. EN GEN ÄR ETT ANTAL KVÄVEBASER I FÖLJD. EN GEN ÄR ETT ANTAL KVÄVEBASER I FÖLJD.

9 ”INSTRUKTIONSBOKEN” ÄR SKRIVEN MED FYRA BOKSTÄVER. A (ADENIN), T (TYMIN), C (CYTOSIN) OCH G (GUANIN). DET ÄR SOM TVÅ PUSSELBITAR SOM BARA KAN SITTA IHOP MED VARANDRA. ANTALET KVÄVEBASER OCH ORDNINGS- FÖLJDEN GER OLIKA RECEPT/EGENSKAPER. KVÄVEBASER

10 Kromosom Människan har 23 par Hästen 33 par Potatisen 24 par Krabban 127 par

11

12 KROMOSOMER - ETT BESTÄMT ANTAL FINNS I ALLA CELLERS CELLKÄRNA. ALLA KROPPENS CELLER INNEHÅLLER EXAKT SAMMA DNA. ALLA KROPPENS CELLER INNEHÅLLER EXAKT SAMMA INFORMATION. KROMOSOMERNA SER VI DÅ CELLEN DELAR SIG. MÄNNISKAN HAR 46 ST. KROMOSOMER (23 PAR). ARV FRÅN TVÅ PERSONER. 23 ST. FRÅN PAPPA (SPERMIEN) OCH 23 ST. FRÅN MAMMA (ÄGGCELLEN). TILLSAMMANS 46 ST.

13 SORTERADE KROMOSOMER FRÅN EN MÄNNISKOCELL 44+XY = en pojke

14 SORTERADE KROMOSOMER FRÅN EN MÄNNISKOCELL 44+XX = en flicka

15 X VAD BESTÄMMER OM DET BLIR EN FLICKA ELLER EN POJKE? pappa mamma X X Y X X Y X X Y

16 HUR BLIR DET TVILLINGAR TVÅÄGGSTVILLINGAR: BILDAS GENOM ATT TVÅ ÄGG LOSSNAR SAMTIDIGT FRÅN KVINNANS ÄGGSTOCKAR OCH DE BEFRUKTAS AV VARSIN SPERMIE. DÅ BLIR DET TVÅ OLIKA INDIVIDER. KAN VARA TVÅ OLIKA KÖN. ENÄGGSTVILLINGAR: BILDAS AV EN SLUMP GENOM ATT ETT BEFRUKTAT ÄGG DELAS UPP I TVÅ HALVOR SOM BÅDA UTVECKLAS TILL FÄRDIGA FOSTER. HAR IDENTISKA ARVSANLAG. ÄR ALLTID SAMMA KÖN. DE BLIR INTE EXAKT LIKA TILL 100% UTAN MILJÖN HAR OCKSÅ STOR BETYDELSE.

17 ANLAG (GENER) FÖR FÄRG PÅ ÖGONEN BRUNÖGD DOMINANT ANLAG = B BLÅÖGD RECESSIVT = b HOMOZYGOT = LIKA ANLAG B B HETEROZYGOT = OLIKA ANLAG B b HOMOZYGOT = LIKA ANLAG b b (MÅSTE HA BLÅTT ANLAG I BÅDA KROMOSOMERNA FÖR ATT BLI BLÅÖGD) Brunögd Brunögd med blått anlag Blåögd (Kromosompar där ögonfärgsanlaget sitter)

18 KORSNINGSSCHEMA FÖR EN HOMOZYGOT BRUNÖGD OCH EN HETEROZYGOT BRUNÖGD FÖRÄLDER OCH SEDAN FÅR ETT AV DE BARNEN BARN. B b B B b b B BB b B b Bb Första generationen 50% homozygot brunögda 50% heterozygot brunögda Andra generationen 25% homozygot brunögda 50% heterozygota brunögda 25% homozygot blåögda

19 CELLDELNING MITOS = VANLIG CELLDELNING 1.DNA-MOLEKYLEN KOPIERAR SIG SJÄLV. DEN DELAR SIG PÅ LÄNGDEN KVÄVEBASERNA LOSSNAR FRÅN VARANDRA. VARJE HALVA FUNGERAR SOM EN MALL. DET FINNS FRIA KVÄVEBASER I CELLEN SOM ANVÄNDS VID KOPIERINGEN.

20 2.DNA-MOLEKYLEN RULLAR IHOP SIG TILL KROMOSOMER. 3.KOPIORNA LÄGGER SIG I PAR 4.KOPIORNA SKILJS ÅT TILL VAR SIN ÄNDE I CELLEN 5. TVÅ NYA CELLER HAR BILDATS MED 46 ST. KROMOSOMER SOM ÄR EXAKT LIKADANA SOM URSPRUNGSCELLEN.

21 MEIOS = REDUKTIONSDELNING 1.DNA-MOLEKYLEN KOPIERAR SIG SJÄLV GENOM ATT DELA SIG PÅ LÄNGDEN. 2.DNA-MOLEKYLEN RULLAR IHOP SIG TILL KROMOSOMER. 3. PAREN LÄGGER SIG BREDVID VARANDRA MED SINA KOPIOR. 4. KROMOSOMPARET DELAS ÅT OCH KOPIAN FÖLJER MED.

22 5. 2 CELLER HAR BILDATS MED 46 ST. KROMOSOMER I VARJE CELL. 6. EFTERSOM KOPIAN FORTFARANDE HÄNGER IHOP LÄGGER DE SIG I MITTPLAN IGEN FÖR YTTERLIGARE EN DELNING. 7. KOPIORNA SKILJS ÅT TILL VAR SIN ÄNDE. 2 CELLER HAR BLIVIT 4 CELLER (4 ST. SPERMIER ELLER 4 ST. ÄGGCELLER) MED 23 KROMOSOMER I VARDERA CELL.

23 STAMCELLER DE CELLER SOM BILDAS DIREKT EFTER BEFRUKTNINGEN KALLAS STAMCELLER. DE KALLAS SÅ FÖR ATT DE INTE ÄR SPECIALISERADE PÅ NÅGON UPPGIFT ÄNNU. EFTER ETT ANTAL DELNINGAR BÖRJAR SEDAN DESSA CELLER SPECIALISERA SIG. ATT CELLERNA FÅR OLIKA INSTRUKTIONER (UPPGIFTER) STYRS GENOM ATT OLIKA GENER I DNA-MOLEKYLEN SLÅS PÅ OCH AV. I CELLER SOM SKA BLI NERVCELLER AKTIVERAS VISSA GENER MEDAN ANDRA STÄNGS AV. SÄRSKILD FORSKNING KAN GÖRAS PÅ STAMCELLER EFTERSOM DE INTE ÄR SPECIALISERADE. NU HAR FORSKARE FÅTT FRAM EN TEKNIK ATT KUNNA ODLA STAMCELLER.

24 ARV ELLER MILJÖ? ÄR DET BARA ARVET SOM BESTÄMMER EGENSKAPER? NEJ! MÅNGA GENER ÄR I SAMSPEL MED MILJÖN. ÖGONFÄRG MUSKELSTORLEK SOLBRÄNNA

25 MUTATION – EN FÖRÄNDRING I DNA MUTATION – EN FÖRÄNDRING I DNA FEL VID KOPIERINGEN NÄR EN CELL DELAR SIG. 1 FEL/1 MILJARD DNA SKADAS AV KEMIKALIER OCH AV STRÅLNING FRÅN RADIOAKTIVA ÄMNEN ELLER SOLEN. MUTATIONER I KROPPSCELLER GÅR EJ I ARV MUTATIONER I KÖNSCELLERNA GÅR I ARV. DÅ KAN VI ÄRVA SJUKDOMAR. FINNS ENZYMER SOM HAR TILL UPPGIFT ATT LETA UPP SKADADE PARTIER OCH LAGA DETTA. ETT EXEMPEL PÅ KONSEKVENSER VID MUTATIONER ÄR SJUKDOMEN CANCER. DÅ FÖRLORAR CELLEN INFORMATIONEN OM HUR MÅNGA GÅNGER DEN SKA DELA SIG. CANCERCELLER DELAR SIG HELA TIDEN OCH BILDAR ETT OMRÅDE SOM KALLAS CANCERTUMÖR.

26 Könsbundet arv De gener som sitter i X-kromosomen kan inte täckas upp av Y-kromosomen. Exempel på gener som sitter i X-kromosomen: Blödarsjuka Färgblindhet Kan du se siffrorna? Vilket kön får oftast dessa sjukdomar och varför? Vilket kön får oftast dessa sjukdomar och varför?

27 KROMOSOMFÖRÄNDRINGAR DOWNS SYNDROM: -EN KROMOSOM FÖR MYCKET – 47 ST. FUNKTIONSHINDRET KAN VARIERA MEN MÅNGA BEHÖVER HJÄLP AV EN VUXEN. 21:A PARET PÅ BILDEN!


Ladda ner ppt "GENETIK - ÄRFTLIGHETSLÄRA Utseende Intelligens Rörelser Humör."

Liknande presentationer


Google-annonser