Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Maria och Lena hälsar er Välkomna till dag 1 i grundkursen i Återfallsprevention.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Maria och Lena hälsar er Välkomna till dag 1 i grundkursen i Återfallsprevention."— Presentationens avskrift:

1

2 Maria och Lena hälsar er Välkomna till dag 1 i grundkursen i Återfallsprevention

3 Kursledare i återfallsprevention Lena Häggroth, socionom. Maria Lundholm, socionom och KBT ”steg 1”.

4 Grundkurs i ÅP Kursdeltagarna presenterar sig Presentation Presentation Lektion 1 steg för steg Lektion 1 steg för steg Färdigheter för kursledare Färdigheter för kursledare Öva att presentera ÅP Öva att presentera ÅP Kartläggning av risksituationer Kartläggning av risksituationer Psykoedukation om hjärnans belöningssystem och PAA Psykoedukation om hjärnans belöningssystem och PAA Hemuppgifter Hemuppgifter Summering Summering

5 Presentation av deltagarna Prata med varandra två och två Prata med varandra två och två Presentera varandra Presentera varandra

6 Kursens mål –Till kollegor Att efter kursen självständigt kunna använda återfallsprevention som metod i individuell eller gruppbaserad behandling. Att efter kursen självständigt kunna använda återfallsprevention som metod i individuell eller gruppbaserad behandling.

7 Kurslitteratur – Till kollegor Saxon & Wirbing (2005). Återfallsprevention. Färdighetsträning vid missbruk och beroende av alkohol, narkotika och läkemedel. Studentlitteratur Saxon & Wirbing (2005). Återfallsprevention. Färdighetsträning vid missbruk och beroende av alkohol, narkotika och läkemedel. Studentlitteratur Väckarklockan. Manualbaserad återfallsprevention vid beroende. Baserad på Project Match manualen. A Österling/MEDA (2001), Väckarklockan. Manualbaserad återfallsprevention vid beroende. Baserad på Project Match manualen. A Österling/MEDA (2001),

8 Detta är ÅP – en kort introduktion Till klienter Detta är ÅP – en kort introduktion Till klienter En metod för att lära sig färdigheter för att inte behöva återfalla i sitt problembeteende En metod för att lära sig färdigheter för att inte behöva återfalla i sitt problembeteende Att öka din förmåga att känna igen risksituationer för återfall Att öka din förmåga att känna igen risksituationer för återfall Att bli bättre på att undvika risksituationer för återfall eller att hantera dem Att bli bättre på att undvika risksituationer för återfall eller att hantera dem Att bli uppmärksam på konsekvenserna Att bli uppmärksam på konsekvenserna Att hitta alternativ till problembeteenden Att hitta alternativ till problembeteenden

9 Introduktion till KBT med färdighetsträning Introduktion till KBT med färdighetsträning Lektion 1

10 Lektion 1, Agendan. Till klienter Agenda Kursledarna presenterar sig Kursledarna presenterar sig Kursdeltagarna presenterar sig Kursdeltagarna presenterar sig Gör agenda för lektionen Gör agenda för lektionen Detta är återfallsprevention Detta är återfallsprevention Kursschemat Kursschemat Kursregler Kursregler Sessionsuppgift: Skriva ner sitt personliga mål med kursen Sessionsuppgift: Skriva ner sitt personliga mål med kursen Sessionsuppgift: Kartlägga sin riskprofil utifrån IDS 100 Sessionsuppgift: Kartlägga sin riskprofil utifrån IDS 100 Föreläsning: Hjärnans belöningssystem och postakut abstinens, PAA Föreläsning: Hjärnans belöningssystem och postakut abstinens, PAA Hemuppgiften: triggernacka Hemuppgiften: triggernacka Övriga frågor Övriga frågor Summering av lektionen Summering av lektionen

11 Lektion 1, Målen - Till kollegor Målen i lektion 1 att etablera en arbetsallians, bland annat genom att berätta om värdet av ÅP-färdigheter för patienter/klienter i kursdeltagarnas situation, att etablera en arbetsallians, bland annat genom att berätta om värdet av ÅP-färdigheter för patienter/klienter i kursdeltagarnas situation, att introducera tankarna bakom ÅP och färdighetsträning, så kallad socialisering, att introducera tankarna bakom ÅP och färdighetsträning, så kallad socialisering, att ge/modellera en bild av arbetssättet under kursen/behandlingen, och att ge/modellera en bild av arbetssättet under kursen/behandlingen, och att kartlägga kursdeltagarnas risksituationer för återfall. att kartlägga kursdeltagarnas risksituationer för återfall.

12 Detta är ÅP- en kort introduktion Till klienter ÅP är en metod för att lära sig färdigheter för att inte behöva återfalla i sitt problembeteende ÅP är en metod för att lära sig färdigheter för att inte behöva återfalla i sitt problembeteende Att öka förmågan att känna igen risksituationer för återfall Att öka förmågan att känna igen risksituationer för återfall Att bli bättre på att endera undvika risksituationer för återfall eller att hantera dem Att bli bättre på att endera undvika risksituationer för återfall eller att hantera dem Att bli uppmärksam på konsekvenserna Att bli uppmärksam på konsekvenserna Att hitta alternativ till problembeteendet Att hitta alternativ till problembeteendet

13 Kursschemat Lektion 1 Kursinformation. Kursregler. Risksituationer. Hjärnans belöningssystem och PAA. Lektion 1 Kursinformation. Kursregler. Risksituationer. Hjärnans belöningssystem och PAA. Lektion 2 Detta är sug. Att undvika och hantera suget. Sugsurfing. Lektion 2 Detta är sug. Att undvika och hantera suget. Sugsurfing. Lektion 3 Fördelar och nackdelar. Att se hela bilden. Stoppkort. Lektion 3 Fördelar och nackdelar. Att se hela bilden. Stoppkort. Lektion 4 Problemlösning. Att hitta alternativ. Lektion 4 Problemlösning. Att hitta alternativ. Lektion 5 Att tacka nej. Att komma ut eller inte med sin nykterhet, drogfrihet eller spelfrihet. Lektion 5 Att tacka nej. Att komma ut eller inte med sin nykterhet, drogfrihet eller spelfrihet. Lektion 6 Tidiga varningssignaler. Riskabla beslut. Lektion 6 Tidiga varningssignaler. Riskabla beslut. Lektion 7 Nödplaner för oväntade och omtumlande händelser. Lektion 7 Nödplaner för oväntade och omtumlande händelser. Lektion 8 Summering, utvärdering och kursintyg. Lektion 8 Summering, utvärdering och kursintyg.

14 Kursschemat Lektion 1 Detta är återfallsprevention. Kursinformation. Kursregler. Risksituationer för återfall. Hjärnans belöningssystem. Postakut abstinens. Hemuppgifter. Lektion 1 Detta är återfallsprevention. Kursinformation. Kursregler. Risksituationer för återfall. Hjärnans belöningssystem. Postakut abstinens. Hemuppgifter. Summering. Summering.

15 Kursschemat Lektion 2 Lektion 2 Detta är sug. Att undvika eller hantera sug. Sugsurfing. Avslappning. Hemuppgifter. Summering. Summering.

16 Kursschemat Lektion 3 Att se hela bilden. Övningen Fördelar och nackdelar med problembeteendet. Motivation. Stoppkort och andra färdigheter. Hemuppgifter. Lektion 3 Att se hela bilden. Övningen Fördelar och nackdelar med problembeteendet. Motivation. Stoppkort och andra färdigheter. Hemuppgifter. Summering. Summering.

17 Kursschemat Lektion 4 Olösta problem som riskfaktor för återfall. Problemlösning: demonstration och övning. Hemuppgifter. Lektion 4 Olösta problem som riskfaktor för återfall. Problemlösning: demonstration och övning. Hemuppgifter. Summering. Summering.

18 Kursschemat Lektion 5 Att tacka nej till alkohol och droger. Modellering och rollspel. Att komma ut eller inte med sin nykterhet /drogfrihet eller spelfrihet. Erfarenhetsutbyte. Hemuppgifter. Lektion 5 Att tacka nej till alkohol och droger. Modellering och rollspel. Att komma ut eller inte med sin nykterhet /drogfrihet eller spelfrihet. Erfarenhetsutbyte. Hemuppgifter. Summering. Summering.

19 Kursschemat Lektion 6 Att vara efterklok i förväg, om tidiga varningssignaler och riskabla och mindre riskabla beslut. Kartläggning och diskussion. Hemuppgifter. Lektion 6 Att vara efterklok i förväg, om tidiga varningssignaler och riskabla och mindre riskabla beslut. Kartläggning och diskussion. Hemuppgifter. Summering. Summering.

20 Kursschemat Lektion 7 När livet överraskar oss. Nödplaner för oväntade och omtumlande händelser, som högrisksituationer för återfall och inledda återfall. Hemuppgifter. Lektion 7 När livet överraskar oss. Nödplaner för oväntade och omtumlande händelser, som högrisksituationer för återfall och inledda återfall. Hemuppgifter. Summering Summering

21 Kursschemat Lektion 8 Kursen avslutas: summering, utvärdering och kursintyg. Uppföljande sessioner. Hemuppgifter. Lektion 8 Kursen avslutas: summering, utvärdering och kursintyg. Uppföljande sessioner. Hemuppgifter. Summering. Summering.

22 Kursregler för ÅP-kurs Till klienter Att jag ska ha som mål att vara helnykter/ drogfri/ spelfri under kurstiden. Att jag ska ha som mål att vara helnykter/ drogfri/ spelfri under kurstiden. Att jag gärna får berätta för andra om kursens innehåll och vad jag lär mig, men jag ska inte berätta om de övrigas privata erfarenheter och omständigheter som framkommer under kursen. Att jag gärna får berätta för andra om kursens innehåll och vad jag lär mig, men jag ska inte berätta om de övrigas privata erfarenheter och omständigheter som framkommer under kursen. Att jag inte ska komma påverkad till kursen. Att jag inte ska komma påverkad till kursen. Att jag skall komma i tid till lektionerna och inte gå i förväg. Att jag skall komma i tid till lektionerna och inte gå i förväg. Att jag ska vara förberedd inför lektionerna bl.a. genom att utföra hemuppgifterna. Att jag ska vara förberedd inför lektionerna bl.a. genom att utföra hemuppgifterna. Att jag inte skall berätta skämtsamma och romantiserande historier om drickande/drogande och spelande under lektionerna. Att jag inte skall berätta skämtsamma och romantiserande historier om drickande/drogande och spelande under lektionerna. Att jag inte ska värdera andras inlägg som bra eller dåliga utan lyssna med ödmjukhet på andra inlägg under lektionerna. Att jag inte ska värdera andras inlägg som bra eller dåliga utan lyssna med ödmjukhet på andra inlägg under lektionerna. Att jag ska ha som mål att delta i samtliga lektioner. Att jag ska ha som mål att delta i samtliga lektioner.

23 ÅP tillämpningar ÅP i Vardagssamtal ÅP i Vardagssamtal ÅP light, ett inslag i annan behandling ÅP light, ett inslag i annan behandling ÅP i full skala, en självständig intervention, Project Match modellen av ÅP ÅP i full skala, en självständig intervention, Project Match modellen av ÅP

24 Detta är ÅP- i förhållande till förändringsstadier Vägen ur problembeteenden följer ett regelbundet mönster med sex stadier. Återfallsprevention är ett inslag i vägen mot en ny livsstil.

25 Detta är ÅP- i förhållande till förändringsstadier Ej beredd OsäkerBeredd Förändringsstadier enligt Rollnick Erbjud information Utveckla ambivalens Stöd handling Bedöm beredskap till förändring! Följ upp

26 Detta är ÅP- en kort version Till kollegor ÅP, en KOMPLEMENTÄR behandling som inslag i en långsiktig rehabilitering vid missbruk och beroende. ÅP, en KOMPLEMENTÄR behandling som inslag i en långsiktig rehabilitering vid missbruk och beroende. ÅP riktar sig i första hand till klienter i stadierna Osäker eller Beredd, klienterna som är Inte beredda kan bli osäkra om de får färdigheter som indirekt förstärker deras självtillit. ÅP riktar sig i första hand till klienter i stadierna Osäker eller Beredd, klienterna som är Inte beredda kan bli osäkra om de får färdigheter som indirekt förstärker deras självtillit. ÅP är en psykosocial (miljö + individuella faktorer) behandling som gärna kombineras med s.k. läkemedelsstöd. ÅP är en psykosocial (miljö + individuella faktorer) behandling som gärna kombineras med s.k. läkemedelsstöd.

27 Arbetsuppgiften för kollegor och klienter Vilka mål har du för kursen Vilka mål har du för kursen i ÅP?

28 Övning för kollegor; ge rational = skäl om varför ska man gå ÅP Ge feedback, växla partner, flera rollspel i rad. Syftet med återfallsprevention är att öka kunskapen om dina risksituationer och att lära dig att hantera dessa på ett bättre sätt... Syftet med återfallsprevention är att öka kunskapen om dina risksituationer och att lära dig att hantera dessa på ett bättre sätt...

29 Psykoedukation, ett inslag i ÅP Några pedagogiska tips: Uppträd inte som LÄRARE och den som vet bäst, undvik expertfällan Uppträd inte som LÄRARE och den som vet bäst, undvik expertfällan Ge gärna informationen i dialog: - Vad vet du/ni redan om… - Anpassa informationen därefter - Vad tänker du/ni om det här? Ge gärna informationen i dialog: - Vad vet du/ni redan om… - Anpassa informationen därefter - Vad tänker du/ni om det här? Undvik rättningsreflexen Undvik rättningsreflexen Fråga, Hur stämmer det här med din/er erfarenhet? Fråga, Hur stämmer det här med din/er erfarenhet?

30 Hjärnans belöningssystem Den biologiska gemensamma faktor vid beroende Den biologiska gemensamma faktor vid beroende

31 Hjärnans belöningssystem Att lära sig hur hjärnans belöningssystem fungerar Hur dopamin spelar en central roll i detta system Hur det bidrar till utveckling av ett kidnappat belöningssystem Hur ärftlighet, sårbarhet och miljö hänger ihop vid beroende Vad som kan återställa ett kidnappat belöningssystem

32 Hjärnans belöningssystem Belöningssystemet sträcker sig från mellanhjärnan till det limbiska systemet, som är viktigt för känslolivet, och till pannlobens bark, som är viktigt för tankar och medvetande. Belöningssystemet sträcker sig från mellanhjärnan till det limbiska systemet, som är viktigt för känslolivet, och till pannlobens bark, som är viktigt för tankar och medvetande. Reglerar lust och olust. Reglerar lust och olust.

33 Hjärnans belöningssystem Får oss att upprepa vissa beteenden – evolutionärt sett en överlevnadsfunktion. Finns hos alla däggdjur. Får oss att upprepa vissa beteenden – evolutionärt sett en överlevnadsfunktion. Finns hos alla däggdjur. Aktiveras av naturliga förstärkare som att äta, dricka och fortplanta sig. Aktiveras av naturliga förstärkare som att äta, dricka och fortplanta sig. Utlöser ”dopaminduschar” i hjärnan. Ökad dopaminaktivitet = lustkänsla. Utlöser ”dopaminduschar” i hjärnan. Ökad dopaminaktivitet = lustkänsla. Primära syftet – ge vällust = motiverad Primära syftet – ge vällust = motiverad

34 Hjärnans belöningssystem Frisättning av dopamin i nucleus acumbens Frisättning av dopamin i nucleus acumbens Amygdala aktiveras vid förväntade belöningar. Spelar troligen roll för det s k suget hos alkohol- och drogberoende personer. Amygdala aktiveras vid förväntade belöningar. Spelar troligen roll för det s k suget hos alkohol- och drogberoende personer. Främre hjärnbarken = pannloben spelar roll för impulskontroll. Är platsen för riskvärdering och beslut Vår allierade!! Främre hjärnbarken = pannloben spelar roll för impulskontroll. Är platsen för riskvärdering och beslut Vår allierade!!

35 Substanser och beteenden som spel om pengar är betydligt mer potenta utlösare av hjärnans belöningssystem än naturligt förstärkande beteenden. Substanser och beteenden som spel om pengar är betydligt mer potenta utlösare av hjärnans belöningssystem än naturligt förstärkande beteenden. De kidnappar hjärnans belöningssystem och hjärnan lär sig att föredra att bli belönad och få ”dopaminduschar” av substanser eller spel om pengar. De kidnappar hjärnans belöningssystem och hjärnan lär sig att föredra att bli belönad och få ”dopaminduschar” av substanser eller spel om pengar. Oproportionerligt mycket tid och energi ägnas åt problembeteendet. Oproportionerligt mycket tid och energi ägnas åt problembeteendet. Hjärnans belöningssystem

36 Amfetamin/kokain Amfetamin/kokain Dopamin direkt Heroin/opiater Heroin/opiater Via endorfiner Alkohol/cannabis Alkohol/cannabis Via flera receptorer Benzodiazepiner Benzodiazepiner Via GABA

37 Biologisk sårbarhet för beroende En nedärvd, biologisk sårbarhet verkar spela roll för risken att få problembeteenden. En nedärvd, biologisk sårbarhet verkar spela roll för risken att få problembeteenden. Hypotes finns att beroende personer har ett nedärvt underaktivt dopaminsystem i hjärnan = minskad känslighet för naturliga förstärkare = lätt uttråkad och nedstämd Väljer gärna extrema lösningar, arbete, träning och ibland substanser och spel för att få igång dopaminsystemen Hypotes finns att beroende personer har ett nedärvt underaktivt dopaminsystem i hjärnan = minskad känslighet för naturliga förstärkare = lätt uttråkad och nedstämd Väljer gärna extrema lösningar, arbete, träning och ibland substanser och spel för att få igång dopaminsystemen OBS! Man kan lära sig andra sätt att reglera ”nedstämdhet och leda” OBS! Man kan lära sig andra sätt att reglera ”nedstämdhet och leda”

38 Hjärnans belöningssystem Funktioner av några av de aktiva signalsubstanserna På kort siktPå lång sikt Funktioner av några av de aktiva signalsubstanserna På kort siktPå lång sikt DopaminUtåtvänt rus OpiaterInåtvänt rus GABALugn Sömn GlutamatMinne Inlärning

39 Hjärnans belöningssystem Beroendepatienten har att kämpa med tre förändringar i hjärnans belöningssystem: Beroendepatienten har att kämpa med tre förändringar i hjärnans belöningssystem: 1. Signalsubstanser i obalans. Biologiska delförklaring till syndromet Postakut abstinens, PAA. 2. Kemiska minnesspår SR K 3. Sensisiterat belöningssystem

40 Hjärnans belöningssystem Dopamin har även viktig roll för minne och inlärning Evolutionärt viktigt! Dopamin har även viktig roll för minne och inlärning Evolutionärt viktigt! Dopamininsöndringen ökar vid oväntad eller starkare än förväntad belöning och pausar vid utebliven belöning = förmågan att vi minns problembeteendets förstärkande effekter. Dopamininsöndringen ökar vid oväntad eller starkare än förväntad belöning och pausar vid utebliven belöning = förmågan att vi minns problembeteendets förstärkande effekter.

41 Motorväg Hjärnan fungerar som ett system med olika vägar, S-R-K Hjärnan fungerar som ett system med olika vägar, S-R-K Ju mer man spelar desto snabbare blir motorvägen i hjärnan som leder till tankar på att dricka/droga. Hjärnan byggs om! Ju mer man spelar desto snabbare blir motorvägen i hjärnan som leder till tankar på att dricka/droga. Hjärnan byggs om! En ”dopaminpuff” räcker som startsignal som leder in mot motorvägen mot substanser = sug! En ”dopaminpuff” räcker som startsignal som leder in mot motorvägen mot substanser = sug!

42 Motorväg Sensibilisering – En motorväg har skapats genom överträning av belöningssystemet = lättväckt sug Sensibilisering – En motorväg har skapats genom överträning av belöningssystemet = lättväckt sug

43 Exponering med responsprevention Hjärnan kan byggas om genom mental träning! (= Kognitiv omstrukturering) och Hjärnan kan byggas om genom mental träning! (= Kognitiv omstrukturering) och Exponering med responsprevention eller Sugsurfing är en färdighet för ombyggnad av ett sensibiliserat belöningssystem Exponering med responsprevention eller Sugsurfing är en färdighet för ombyggnad av ett sensibiliserat belöningssystem Man utsätter sig för suget, bemästrar det och skapar nya motorvägar i hjärnan! Man utsätter sig för suget, bemästrar det och skapar nya motorvägar i hjärnan! Genom träning ersätts de inlärda sätten vid risksituationer och sug Genom träning ersätts de inlärda sätten vid risksituationer och sug

44 Pannloberna Pannloberna är evolutionärt sett den senast utvecklade delen av hjärnan och hantera våra högre tankeförmågor Pannloberna är evolutionärt sett den senast utvecklade delen av hjärnan och hantera våra högre tankeförmågor De kontrollerar impulser och värderar utfallet av våra beslut och handlingar (riskvärdering) De kontrollerar impulser och värderar utfallet av våra beslut och handlingar (riskvärdering) Figur hämtad: / laureates/ 2000/press- sv.html

45 Pannloberna De får oss att avstå från kortsiktiga belöningar till förmån för långsiktiga konsekvenser och belöningar De får oss att avstå från kortsiktiga belöningar till förmån för långsiktiga konsekvenser och belöningar Figur hämtad: / laureates/ 2000/press- sv.html

46 Pannloberna Beroende personer har en minskad aktivering av pannloberna vid situationer om associeras till problembeteendet jämfört med andra Beroende personer har en minskad aktivering av pannloberna vid situationer om associeras till problembeteendet jämfört med andra Pannloberna kan ses som en muskel, ju mer vi tränar desto starkare blir vi att kunna motstå kortsiktiga belöningar = KBT interventioner Pannloberna kan ses som en muskel, ju mer vi tränar desto starkare blir vi att kunna motstå kortsiktiga belöningar = KBT interventioner Figur hämtad: / laureates/ 2000/press- sv.html

47 Hjärnans belöningssystem Litteraturtips: Widén. En bok om hjärnan Agerberg. Kidnappad hjärna

48 Postakut abstinens PAA PAA Källa: Vid sunda vätskor. Gorski, Miller.

49 Postakut abstinens PAA Källa: Vid sunda vätskor. Gorski, Miller. Syndrom = en grupp av symtom Syndrom = en grupp av symtom Post = efter Post = efter Postakut abstinenssyndrom = en grupp symtom som kommer efter den akuta abstinensen Postakut abstinenssyndrom = en grupp symtom som kommer efter den akuta abstinensen PAA = postakut abstinens PAA = postakut abstinens

50 Postakut abstinens PAA PAA är ett bio-psyko-social syndrom Bio = hjärnans belöningssystem PAA Psyko = man har lär sig att hantera olika situationer (positiv och negativ förstärkning) med alkohol, droger eller spel. Social = hur mycket psykosocial stress man utsätts för.

51 Postakut abstinens, PAA PAA-syndromet Kognitiva störningar Kognitiva störningar Minnesstörningar Minnesstörningar Känslomässig instabilitet Känslomässig instabilitet Sömnstörningar Sömnstörningar Koordinationsproblem Koordinationsproblem Stresskänslighet Stresskänslighet Pågår 3-12 månader efter inledd alkohol-/narkotika- eller spelfrihet. Pågår 3-12 månader efter inledd alkohol-/narkotika- eller spelfrihet. Fritt efter Gorski T (1995). Vid sunda vätskor.

52 Postakut abstinens, PAA Vad göra vid PAA? Motionera Motionera Använd avslappning Använd avslappning Ha regelbundna kostvanor. Ha regelbundna kostvanor. Undvik stress Undvik stress Tacka nej till överkrav Tacka nej till överkrav Berätta för anhöriga och andra närstående personer Berätta för anhöriga och andra närstående personer Acceptera viss grad av PAA Acceptera viss grad av PAA Komplettera vid behov med läkemedelsstöd Komplettera vid behov med läkemedelsstöd

53 Postakut abstinens, PAA T Campral 333 mg (acamprosate) T Campral 333 mg (acamprosate) Dämpar aktiviteten i hjärnans glutamatsystem Indikation: minska återfall hos alkoholberoende Ds: 2 x 3 dagligen Kontraindikation: nedsatt njurfunktion Biverkningar: diarré, illamående, magsmärtor Kan kombineras med T Antabus och T Revia T Revia 50 mg (naltrexon) T Revia 50 mg (naltrexon) Blockerar oipiodreceptorerna i hjärnan Indikation: Minska återfall vid alkoholberoende DS: 1 x 1 dagligen Kontraindikation: Akut hepatit. Pågående behandling med opiatläkemedel. Biverkningar: HV, yrsel, trötthet, törst, aptitlöshet, agitation Kan kombineras med T Antabus och T Campral

54 Återfall Synen på återfall i ÅP Synen på återfall i ÅP Faktorer bakom återfall Faktorer bakom återfall

55 Detta är ÅP- en kort introduktion En serie behandlingsinsatser som syftar till nykterhet/drogfrihet/spelfrihet En serie behandlingsinsatser som syftar till nykterhet/drogfrihet/spelfrihet Består av tre viktiga delar: Består av tre viktiga delar: 1) Beteende-och funktionellanalys: Att inventera/kartlägga sina problem i beteendetermer och med en funktionell analys förstå vad som vidmakthåller beteendet (funktionen). 2) Ny livsstil: Träning i att uppmärksamma,undvika eller hantera risksituationer 3) Skademinskning: Lära sig att begränsa återfallen om/när det ändå inträffar

56 Detta är ÅP- faktorer bakom återfall Faktorer bakom återfall enligt Marlatt och Gordon 1980 Negativa känslor (38) Negativa fysiska tillstånd (3) Positiva känslor (3) Testa kontrollen (9) Sug (11) Konflikter med andra (18) Socialt tryck (18)

57 Inlärningsteoretisk modell för utvecklande av beroende (KBT) Missbruket fyller en funktion i individens liv, därför en funktionellanalys görs. Missbruket fyller en funktion i individens liv, därför en funktionellanalys görs. Vad utlöser och vidmakthåller spelandet NU? Vad utlöser och vidmakthåller spelandet NU? S R K S R K Stimuli Respons Konsekvens Stimuli Respons Konsekvens Situation Spel ¤ Pos. förstärkning Tankar ex. eufori Känslor/suget ¤ Neg. förstärkning ex. ångestlindring Situation Spel ¤ Pos. förstärkning Tankar ex. eufori Känslor/suget ¤ Neg. förstärkning ex. ångestlindring

58 Detta är ÅP- synen på återfall B e r g s b e s t i g a r e n Välbefinnadetoppen Väg A Väg B Hav av beteendeproblem TOLKNING AVGÖR om det blir TOLKNING AVGÖR om det blir ett fall, där du lär dig av dina erfarenheter eller ett återfall i ditt gamla missbruksbeteende

59 Synen på återfall utifrån KBT Fall, snedsteg, bakslag(lapse), en enstaka avgränsad händelse som inte behöver leda till ett fullt utvecklat återfall, ”att snubbla eller halka ner en bit”. Återfall, (relapse), man återgår till tidigare missbruksbeteende. (Marlatt och Gordon 1985)

60 Definition: Risksituation Risksituation är en tanke, känsla eller situation som utgör ett tänkbart hot/risk mot individens känsla av kontroll och innebär en ökning av risken för återfall. Det är inte tanke, känsla eller situationen i sig utan dess tolkning som avgör om det är en risk för återfall för individen.

61 KBT:S 4 STEG 1. KARTLÄGGNING 2. BETEENDEANALYS 3. BEHANDLING 4. VIDMAKTHÅLLANDE

62 BETEENDEN TÄNKER KÄNNER GÖR GÖR KROPP KROPP

63 KBT SITUATION –> BETEENDE -> KONSEKVENSER PÅ KORT SIKT KONSEKVENSER PÅ LÅNG SIKT, RESULTAT

64 PROBLEMBETEENDEN BEROR PÅ INGEN INLÄRNING INGEN INLÄRNING FELAKTIG INLÄRNING FELAKTIG INLÄRNING BLOCKERAD INLÄRNING BLOCKERAD INLÄRNING

65 KBT-BEHANDLING LÄRA IN OCH LÄRA OM: EXPONERING OCH AKTIVERING LÄRA IN OCH LÄRA OM: EXPONERING OCH AKTIVERING TEKNIKER TEKNIKER EGENTERAPIUPPGIFTER EGENTERAPIUPPGIFTER VIDMAKTHÅLLANDE/UPPFÖLJNING VIDMAKTHÅLLANDE/UPPFÖLJNING

66 Beteendeanalys Beteendeanalys, ett verktyg för att förstå vad som utlöser och vidmakthåller återfall Beteendeanalys, ett verktyg för att förstå vad som utlöser och vidmakthåller återfall

67 Beteendeanalys SRK SRK Stimuli/startsignalResponsKonsekvens Inre/yttre Kortsiktiga K. vidmakthåller R. Inre/yttre Kortsiktiga K. vidmakthåller R. ÅngestProblembeteendetLugn/slipper obehag ÅngestProblembeteendetLugn/slipper obehagNegativförstärkning Sugen på spänning Problembeteendet ”Häftiga” Vill ha roligt upplevelser Positiv förstärkning Sugen på spänning Problembeteendet ”Häftiga” Vill ha roligt upplevelser Positiv förstärkningSituationer Tankar Tankar Känslor Känslor

68 Förstärkning Negativ förstärkning: något obehaglig undviks/tas bort, t.ex. ångest, känsla av ensamhet… Positiv förstärkning: något behaglig/önskbar uppnås, t.ex. lugn, känsla av makt, osårbarhet…

69 Hur tillämpar du beteendeanalys? För kollegor och klienter Steg 1. Inventerig av startsignaler för återfall - med hjälp av självskattningsformuläret IDS-100. Steg 2. En analys av de vidmakthållande faktorerna (kortsiktiga konsekvenser). Steg 3. En analys av de långsiktiga konsekvenserna. Steg 4. Problemlösningsfas Dra slutsatser av de beskrivna konsekvenserna. Hur ska kunskapen kunna användas på bästa sätt?

70 Övningen S - R – K Kollegor Gör en beteendeanalys på ett eget problembeteende, en klient eller ett påhittad klient/problembeteende, när, hur, på vilket sätt hände det. OBS!1- Beskriv händelse, situation, tankar eller känslor. Förklara inte varför = leder till intellektualisering. OBS!2- Det som vidmakthåller beteende är konsekvenser som kommer först: Kortsiktiga positiva konsekvenserna, t.ex. uppmärksamhet, känna sig stark. Straffet ( t ex indragna permissioner) kommer senare.

71 Formulärbaserad kartläggning av risksituationer S- R - K IDS-100 Inventory of Drinking Situations

72 Faktorer bakom återfall Faktorer bakom återfall enligt Marlatt och Gordon 1980 Negativa känslor (38) Negativa fysiska tillstånd (3) Positiva känslor (3) Testa kontrollen (9) Sug (11) Konflikter med andra (18) Socialt tryck (18)

73 IDS-100 IDS vuxna alkohol IDS vuxna alkohol IDS vuxna droger IDS vuxna droger IDS ungdomar alkohol IDS ungdomar alkohol IDS – 100 ungdomar droger IDS – 100 ungdomar droger

74 IDS-100 Inventory of Drinking Situations Instruktioner för en komplett riskprofil 1. Efter att klienterna har fyllt i formuläret. 2. Överför alla svar till rättningsbladet IDS-100 excel 3. Överför poäng till riskprofilens kolumner

75 IDS-100 Inventory of Drinking Situations Instruktioner för den snabba versionen för kollegor 1. Klienterna fyller i formuläret. 2. Klienterna skriver på ett blad från blädderblocken de frågor som de har skattat högst, 3 eller Varje fråga får 10 poäng som vi överför till en plastfilm med riskprofilen i. 4. Varje kursdeltagare får feedback och kursledare kopplar ihop riskprofilen med innehållet i kursen.

76 Hemuppgifter, lektion 1 Agenda Kursledarna presenterar sig Kursledarna presenterar sig Kursdeltagarna presenterar sig Kursdeltagarna presenterar sig Gör agenda för lektionen Gör agenda för lektionen Detta är återfallsprevention Detta är återfallsprevention Kursschemat Kursschemat Kursregler Kursregler Sessionsuppgift: Skriva ner sitt personliga mål med kursen Sessionsuppgift: Skriva ner sitt personliga mål med kursen Agenda, forts Föreläsning: Hjärnans belöningssystem och postakut abstinens, PAA Föreläsning: Hjärnans belöningssystem och postakut abstinens, PAA Sessionsuppgift: Kartlägga sin riskprofil utifrån IDS 100 Sessionsuppgift: Kartlägga sin riskprofil utifrån IDS 100 Hemuppgiften: triggernacka Hemuppgiften: triggernacka Summering av sessionen Summering av sessionen

77 Hemuppgiften, lektion 1 Triggernacka Triggers Tankar, känslor, situationer, personer, som fick mig att börja tänka på att dricka/droga/ spela igen Datum Tidpunkt Plats Beteende Vad gjorde jag sen! Skattning av risksituation

78 Till kollegor: Utvärdering dag 1 1- Vad vill du att vi ska göra annorlunda? 2- Vad gör vi som redan fungerar bra?

79 ÅTERFALLSPREVENTION Välkomna till dag 2 i grundkursen i Återfallsprevention

80 Återfallsprevention Summering av dag 1

81 Agenda kursdag 2 för kollegor Lektion 2 steg för steg: - Detta är sug. - Att undvika och hantera sug. - Sugsurfing. - Detta är sug. - Att undvika och hantera sug. - Sugsurfing. Lektion 3 steg för steg: Fördelar och nackdelar. Att se hela bilden. Stoppkortet. Lektion 3 steg för steg: Fördelar och nackdelar. Att se hela bilden. Stoppkortet. Öva att presentera ÅP. Öva att presentera ÅP. Hemuppgifter till kursdag 3 och 4. Hemuppgifter till kursdag 3 och 4. Summering av kursdag 1 och 2. Summering av kursdag 1 och 2.

82 Detta är ÅP- evidensstöd Till kollegor och klienter ÅP är en effektiv behandlingsmetod enligt den internationella behandlingsforskningen. Project Match studien (1997); jmf MI, 12-stegs behandling och Social färdighetsträning (ÅP) vid alkoholproblem. Goda effekter av samtliga tre interventioner, men ingen matchningseffekt (sic!). SBU-rapporten Behandling av alkohol- och narkotika- problem (2001); positiva effekter vid svåra alkoholproblem (osäkerhet om långtidseffekten) och vid missbruk av centralstimulantia. Inga ännu påvisade effekter vid opiat- och cannabismissbruk. ÅP är en effektiv behandlingsmetod enligt den internationella behandlingsforskningen. Project Match studien (1997); jmf MI, 12-stegs behandling och Social färdighetsträning (ÅP) vid alkoholproblem. Goda effekter av samtliga tre interventioner, men ingen matchningseffekt (sic!). SBU-rapporten Behandling av alkohol- och narkotika- problem (2001); positiva effekter vid svåra alkoholproblem (osäkerhet om långtidseffekten) och vid missbruk av centralstimulantia. Inga ännu påvisade effekter vid opiat- och cannabismissbruk.

83 Detta är ÅP- historik Relapse prevention/Social skills training, återfallsprevention, utgår från kognitiv beteendeterapi, KBT Historik: Marlatt & Gordon (1985). Relapse prevention. Gorski T (1986). Relapse prevention model. Monti P m fl (1989). Coping skills model. Sandahl C & Rönnberg S (1988). Sju steg till minskat alkholberoende. Historik: Marlatt & Gordon (1985). Relapse prevention. Gorski T (1986). Relapse prevention model. Monti P m fl (1989). Coping skills model. Sandahl C & Rönnberg S (1988). Sju steg till minskat alkholberoende. Österling A (2001). Väckarklockan.

84 Återfallsprevention Lektion 2

85 Lektion 2, Agendan för klienter Agenda Agenda Agenda för lektionen Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 1 Kort repetition av lektion 1 Hemuppgifterna – hur har det gått? Hemuppgifterna – hur har det gått? Dagens tema/rational: Att hantera suget Dagens tema/rational: Att hantera suget Kort föreläsning: Detta är sug enligt KBT och hjärnforskningen Kort föreläsning: Detta är sug enligt KBT och hjärnforskningen Sessionsuppgift: Hur upplever du suget? Sessionsuppgift: Hur upplever du suget? Agenda, forts Agenda, forts Demonstrationer av färdigheter för att kunna hantera suget: Undvikande Distraktion Prata igenom suget med någon Avslappning/kontrollerad andning Sugsurfing Demonstrationer av färdigheter för att kunna hantera suget: Undvikande Distraktion Prata igenom suget med någon Avslappning/kontrollerad andning Sugsurfing Hemuppgiften: Föra sugnacka och öva avslappning och andra färdigheter för att hantera suget. Hemuppgiften: Föra sugnacka och öva avslappning och andra färdigheter för att hantera suget. Summering av lektionen. Summering av lektionen.

86 Lektion 2, Målen (Klienter) Målen i lektion 2 Målen i lektion 2 - lära sig att känna igen vad som utlöser suget - att undersöka sugets olika komponenter - att definiera dessa olika komponenter;. yttre utlösare/triggers. inre utlösare/triggers - att kartlägga med kursdeltagarna vad de menar med sug: Hur känns suget för dig? Vad någonstans i kroppen finns suget? Etc. - att presentera och öva olika sätt att undvika/hantera suget - lära sig att känna igen vad som utlöser suget - att undersöka sugets olika komponenter - att definiera dessa olika komponenter;. yttre utlösare/triggers. inre utlösare/triggers - att kartlägga med kursdeltagarna vad de menar med sug: Hur känns suget för dig? Vad någonstans i kroppen finns suget? Etc. - att presentera och öva olika sätt att undvika/hantera suget

87 Rational, Detta är sug (Klienter) Rational Sug är normalt, kan komma sent Ett kroppsligt (skakningar, svettningar) och psykologiskt (ångest, påträngande tankar) fenomen Tidsaspekten viktig: kroppsliga besvär tidigt, psykologiska senare

88 Rational, Detta är sug (Klienter) Rational - Sug eller längtan att droga/dricka/spela kan utlösas av saker du ser i din omgivning, tankar och Känslor som påminner dig om ditt missbruk. - Fysiska upplevelser är t ex sug i magen eller en nervös känsla i hela kroppen. - Psykologiska upplevelser är tilltagande tankar om hur bra du skulle må av att använda, att minnas tidigare tillfällen då du använt, att planera hur du skulle bära dig åt för att missbruka igen eller känna att du behöver ta/göra ”något”.

89 Hur kommer det sig att vi upplever sug? (Klienter) RationalHypoteser: - Obalans i hjärnans belöningssystem. Som följd av PAA. belöningssystem. Som följd av PAA. - Inlärda reaktioner, tex vid vissa situationer, tankar och känslor.

90 Kroppsliga reaktioner + tankar + sugets intensitet hänger ihop (Klienter) P A A Tolkning P A A Tolkning Tolkning Stress/P A A Jag kan hantera Uppgivenhet Upplevda intensiteten på suget Upplevda intensiteten på suget0______________100

91 Övningar, lektion 2 I grupper om två-fyra personer. För kollegor och klienter. Övning 1 Vad är sug för dig? Hur upplever du det? Är det tankar, bilder, känslor och/eller något i kroppen? Hur vet du att det är sug du upplever? Kursledare listar på tavlan Övning 1 Vad är sug för dig? Hur upplever du det? Är det tankar, bilder, känslor och/eller något i kroppen? Hur vet du att det är sug du upplever? Kursledare listar på tavlan Övning 2 Vad utlöser ditt sug? Har du riskplatser, riskpersoner, risktidpunkter och riskkänslor för sug? Vad annat kan utlösa ditt sug? Kursledare listar på tavlan. Övning 2 Vad utlöser ditt sug? Har du riskplatser, riskpersoner, risktidpunkter och riskkänslor för sug? Vad annat kan utlösa ditt sug? Kursledare listar på tavlan. Övning 3 Vilka av dina risksituationer kan du undvika respektive hantera? Kursledare listar på tavlan. Övning 3 Vilka av dina risksituationer kan du undvika respektive hantera? Kursledare listar på tavlan.

92 Övning 1. Vad är sug för dig? Så här kan en summering av övningen bli: (Kollegor) Sug är en längtan efter att använda drogen/beteendet igen. Sug är en längtan efter att använda drogen/beteendet igen. Suget är tankar/minnen om drogens/beteendets positiva effekter. Ibland är suget bilder av drickandet/ drogandet/ spelandet. Suget är tankar/minnen om drogens/beteendets positiva effekter. Ibland är suget bilder av drickandet/ drogandet/ spelandet. Suget upplevs i kroppen som en oro eller en hunger. Suget upplevs i kroppen som en oro eller en hunger. Suget i kroppen finns i början av nykterheten/ drogfriheten/spelfriheten medan suget som tankar/minnen kommer senare. Suget i kroppen finns i början av nykterheten/ drogfriheten/spelfriheten medan suget som tankar/minnen kommer senare. Suget är ibland svårt att skilja från hunger, oro, ilska och andra besvärliga upplevelser. Suget är ibland svårt att skilja från hunger, oro, ilska och andra besvärliga upplevelser. Suget känns påträngande och upplevelsen är att suget bara kommer att stiga och stiga. Jag känner att jag behöver ta ”något” för att må bra igen. Suget känns påträngande och upplevelsen är att suget bara kommer att stiga och stiga. Jag känner att jag behöver ta ”något” för att må bra igen.

93 Övning 2. Vad utlöser ditt sug? Summering av övningen (Kollegor) Exempel på kartlagda risksituationer i en ÅP-kurs Risksituationer: När Micke fått tag i hasch. När jag är hemma hos mamma och kan få tag i tabletter. När jag fått socialbidraget. Risksituationer: När Micke fått tag i hasch. När jag är hemma hos mamma och kan få tag i tabletter. När jag fått socialbidraget. Riskkänslor: Tristess. Ångest. Ledsen. Värk. När jag börjar längta efter den där känslan. Riskkänslor: Tristess. Ångest. Ledsen. Värk. När jag börjar längta efter den där känslan. Risktankar: En öl klarar jag. Jag vill inte ha den här ångesten. Det spelar ingen roll. Risktankar: En öl klarar jag. Jag vill inte ha den här ångesten. Det spelar ingen roll. Riskpersoner: Min granne. Gänget. Brorsan. Micke. Folk som inte vet att jag har problem. Riskpersoner: Min granne. Gänget. Brorsan. Micke. Folk som inte vet att jag har problem. Risktider, riskrelationer…. Risktider, riskrelationer….

94 Övning 3. Vilka av dina risksituationer kan du undvika/hantera? Summering av övningen. (Klienter) Risksituationer: När Micke fått tag i hasch. När jag är hemma hos mamma och kan få tag i tabletter. När jag fått socialbidraget. Risksituationer: När Micke fått tag i hasch. När jag är hemma hos mamma och kan få tag i tabletter. När jag fått socialbidraget. Riskkänslor: Tristess. Ångest. Ledsen. Värk. När jag börjar längta efter den där känslan. Riskkänslor: Tristess. Ångest. Ledsen. Värk. När jag börjar längta efter den där känslan. Risktankar: En öl klarar jag. Jag vill inte ha den här ångesten. Det spelar ingen roll. Risktankar: En öl klarar jag. Jag vill inte ha den här ångesten. Det spelar ingen roll. Riskpersoner: Min granne. Gänget. Brorsan. Micke. Folk som inte vet att jag har problem. Riskpersoner: Min granne. Gänget. Brorsan. Micke. Folk som inte vet att jag har problem. OBS! Klienterna tenderar att använda undvikande som enda strategi. Riskerna?

95 Färdigheter för att hantera sug Klienter Lär dig känna dina risksituationer, så att du kan undvika eller hantera Lär dig känna dina risksituationer, så att du kan undvika eller hantera Var uppmärksam på dina tolkningar Var uppmärksam på dina tolkningar Använd dig av distraktion Använd dig av distraktion Prata om ditt sug Prata om ditt sug Avslappning Avslappning Lär dig surfa över suget Lär dig surfa över suget Beteendeexperiment: Äggklocka/mobilen, hur länge det varar Beteendeexperiment: Äggklocka/mobilen, hur länge det varar 15 minuters regeln 15 minuters regeln

96 Återfallsprevention lektion 2 Pedagogisk tips för kollegor Gör en övning efter beskrivningen av varje färdighet, t.ex.:Hur kan du avleda uppmärksamheten? Med vem skulle du kunna prata? Hur skulle du vilja lära dig avslappning? ….. Gör en övning efter beskrivningen av varje färdighet, t.ex.:Hur kan du avleda uppmärksamheten? Med vem skulle du kunna prata? Hur skulle du vilja lära dig avslappning? …..

97 Distraktion (Klienter) Distraktion är en teknik, där man avleder suget genom att rikta uppmärksamheten inifrån och utåt T ex genom - lyssna på musik - läsa en bok - ta en promenad - ringa någon, eller - göra en distraktionsmanöver (ett klassiskt exempel på detta är att använda metoden att ”räkna får” för att somna) T ex genom - lyssna på musik - läsa en bok - ta en promenad - ringa någon, eller - göra en distraktionsmanöver (ett klassiskt exempel på detta är att använda metoden att ”räkna får” för att somna)

98 Prata om suget (Klienter) Vi känner ofta en lättnad när vi delar besvärliga känslor med andra. Det hjälper oss att förstå problemet på ett bättre sätt och hitta lösningar. Vi känner ofta en lättnad när vi delar besvärliga känslor med andra. Det hjälper oss att förstå problemet på ett bättre sätt och hitta lösningar. Betrakta suget som en ”besvärlig känsla” bland andra sådana som man behöver dela med någon. Reglering. Att hantera känslor via tankar och konstruktivt självprat. Betrakta suget som en ”besvärlig känsla” bland andra sådana som man behöver dela med någon. Reglering. Att hantera känslor via tankar och konstruktivt självprat. Oron för att oroa anhöriga och vänner kan vara ett hinder. Är detta en tankefälla? Oron för att oroa anhöriga och vänner kan vara ett hinder. Är detta en tankefälla? Att tala om suget är en färdighet som kan behöva förberedas och övas. Att tala om suget är en färdighet som kan behöva förberedas och övas.

99 Avslappning (Klienter) Stress är ofta en utlösare av sug efter problembeteendet. Tre grundmetoder för avslappning: - Avslappning - Andningsmeditation - Mantrameditation Tre grundmetoder för avslappning: - Avslappning - Andningsmeditation - Mantrameditation Behandlingsstudier visar att avslappning minskar eller häver stressrelaterade symtom som högt blodtryck, ökad muskelspänning och höga blodfetter (Träna mental och förbättra ditt liv, Angelöw 2005). Behandlingsstudier visar att avslappning minskar eller häver stressrelaterade symtom som högt blodtryck, ökad muskelspänning och höga blodfetter (Träna mental och förbättra ditt liv, Angelöw 2005). God förmåga att slappna av uppnås efter 1-3 månader om man tränar regelbundet. God förmåga att slappna av uppnås efter 1-3 månader om man tränar regelbundet. Avslappningsövning enligt Ingeborg Lönnkvist, s.108, i Saxons och Wirbings bok. Avslappningsövning enligt Ingeborg Lönnkvist, s.108, i Saxons och Wirbings bok.

100 Sugsurfing (Klienter) Väldig bra teknik Exponering med responsprevention i fantasin och i verkligheten Exponering med responsprevention i fantasin och i verkligheten

101 Sugsurfing (Klienter) Vad är exponering? Att utsätta sig för suget/obehaglig känsla. Vad är exponering? Att utsätta sig för suget/obehaglig känsla. Vad är responsprevention? Att stanna i den känsla och uppleva att den klingar av efter X minuter. Att stanna i den känsla och uppleva att den klingar av efter X minuter. Man gör en ny erfarenhet som kan leda till kognitiv omstrukturering/omprogram- mering.

102 Sugkurvan och ”sugsurfing” Exponering med responsprevention (Klienter) A T i d Styrka Styrka Myter: intensiteten och hur lång tid pågår

103 Sugkurvan och ”sugsurfing”. Exponering med responsprevention. Tankar, sug, reaktioner i kroppen påverkar alla varandra och man kan därför lätt hamna i onda cirklar. A- Det kan kännas som om suget skulle kunna fortsätta att stiga. Men suget kan inte fortsätta att stiga över maxnivån. Maxnivån är extremt obehaglig, men helt ofarlig A T i d S u g Suget har nått sin maxnivå. Stannar man i en sug situation i minuter så kommer suget att nå maxnivå och sedan minska 2, 3, 4 osv. visar att nästa gång man utsätter sig för samma situation så blir sugreaktion så småningom svagare och suget sjunker tidigare. 2, 3, 4 osv. visar att nästa gång man utsätter sig för samma situation så blir sugreaktion så småningom svagare och suget sjunker tidigare. Den prickade linjen markerar vad som händer med suget om Du avbryter eller undviker situationen. Suget minskar tillfälligt, men blir lika stark eller värre så snart du hamnar i samma situation. Den prickade linjen markerar vad som händer med suget om Du avbryter eller undviker situationen. Suget minskar tillfälligt, men blir lika stark eller värre så snart du hamnar i samma situation.

104 Sugsurfing (Klienter) Kognitiv teknik Använd stödjande självprat, som ”Det här är bara sug. Det går snart över”. Använd stödjande självprat, som ”Det här är bara sug. Det går snart över”. Använd bilden av suget som en havsvåg, som växer till snabbt, men som har sitt maximum, sin högsta våghöjd, stabiliseras där, för att sedan sjunka undan. Använd bilden av suget som en havsvåg, som växer till snabbt, men som har sitt maximum, sin högsta våghöjd, stabiliseras där, för att sedan sjunka undan.Beteendeteknik Surfa över suget som en surfare. Surfa över suget som en surfare.

105 Demo Sugsurfing CD-skivan (Klienter) Steg 1 Kroppslig avslappning Steg 1 Kroppslig avslappning Steg 2 Mental avslappning Steg 2 Mental avslappning Steg 3 Exponering med responsprevention i fantasin för suget Steg 3 Exponering med responsprevention i fantasin för suget

106 Instruktioner CD-skivan (Kollegor) Blunda Blunda Trygg plats Trygg plats

107 Hemuppgifter, Lektion 2 Klienter Agenda Agenda Agenda för lektionen Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 1 Kort repetition av lektion 1 Hemuppgifterna – hur har det gått? Hemuppgifterna – hur har det gått? Dagens tema/rational: Att hantera suget Dagens tema/rational: Att hantera suget Kort föreläsning: Detta är sug enligt KBT och hjärnforskningen Kort föreläsning: Detta är sug enligt KBT och hjärnforskningen Sessionsuppgift: Hur upplever vi suget? Sessionsuppgift: Hur upplever vi suget? Agenda, forts Agenda, forts Demonstrationer av färdigheter för att kunna hantera suget: Undvikande Distraktion Prata igenom suget med någon Avslappning/kontrollerad andning Sugsurfing Demonstrationer av färdigheter för att kunna hantera suget: Undvikande Distraktion Prata igenom suget med någon Avslappning/kontrollerad andning Sugsurfing Hemuppgiften: Föra sugnacka och öva sugsurfing och andra färdigheter för att hantera suget Hemuppgiften: Föra sugnacka och öva sugsurfing och andra färdigheter för att hantera suget Summering av lektionen Summering av lektionen

108 Hemuppgiften, lektion 2 Sugnacka – Klienter Måndag 18/9 Grälat med flick- vännen 704 min Pratade med min kontakt person 30

109 Summering av lektion 2 – klienter och kollegor Vad har presenterats under kursdagen? Vad har presenterats under kursdagen? Vad har varit särskilt värdefullt? Vad har varit särskilt värdefullt? ? ? ?

110 Återfallsprevention Lektion 3

111 Lektion 3, Agendan – Klienter Agenda Agenda Agenda för lektionen Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 2 Kort repetition av lektion 2 Hemuppgifterna – hur har det gått? Hemuppgifterna – hur har det gått? Dagens tema/rational: Att lära sig hantera sina luriga tankar om drickandets, drogandet eller spelandets fördelar. Dagens tema/rational: Att lära sig hantera sina luriga tankar om drickandets, drogandet eller spelandets fördelar. Övningen: Fördelar och nackdelar av drickandet, drogandet eller spelandet. Övningen: Fördelar och nackdelar av drickandet, drogandet eller spelandet. Agenda, forts Agenda, forts Demonstrationer av färdigheter för att kunna hantera sina luriga tankar: Att undvika ”vita knogars nykterhet” Stoppkortet Visualisering Demonstrationer av färdigheter för att kunna hantera sina luriga tankar: Att undvika ”vita knogars nykterhet” Stoppkortet Visualisering Sugsurfing Sugsurfing Hemuppgiften: Göra ett stoppkort Hemuppgiften: Göra ett stoppkort Summering av lektionen Summering av lektionen

112 Lektion 3, Målen (Klienter) Målen i lektion 3 utöver de som framgår av agendan är Att uppmärksamma kursdeltagarna på den betydelse som automatiska och ”luriga” tankar, som ofta uppträder efter en tids drogfrihet/nykterhet/spelfrihet, har. TANKAR ÄR BARA TANKAR, inte sanningar som man behöver agera på! Målen i lektion 3 utöver de som framgår av agendan är Att uppmärksamma kursdeltagarna på den betydelse som automatiska och ”luriga” tankar, som ofta uppträder efter en tids drogfrihet/nykterhet/spelfrihet, har. TANKAR ÄR BARA TANKAR, inte sanningar som man behöver agera på! Att hjälpa kursdeltagarnas att öka sin motivation/fatta egna beslut om att välja alkohol-, drog- och spelfrihet utifrån en systematisk kartläggning av för- och nackdelar av drickandet, drogandet eller spelandet.

113 Rational, Lektion 3 (Klienter) Tanke – Känsla - Beteende Tanke – Känsla - Beteende Grundantaganden, tidigare erfarenheter, värderingar om oss själva och om andra, långtidsminne Grundantaganden, tidigare erfarenheter, värderingar om oss själva och om andra, långtidsminne Automatiska, inlärda tankar (vi tolkar snabbt) Ex: ”Jag kan inte” Automatiska, inlärda tankar (vi tolkar snabbt) Ex: ”Jag kan inte” T – K - B: Det du säger till dig själv i din inre monolog (T), när du har sug eller hamnar i risksituationer, påverkar hur du upplever (K) och hanterar (B) de situationerna. T – K - B: Det du säger till dig själv i din inre monolog (T), när du har sug eller hamnar i risksituationer, påverkar hur du upplever (K) och hanterar (B) de situationerna. Färdigheten: Identifiera, ifrågasätt och förändra dina tankar! Färdigheten: Identifiera, ifrågasätt och förändra dina tankar!

114 Rational, Lektion 3 (Klienter) NAT, negativa automatiska tankar Tankar: Det är för jobbigt. Jag kommer inte att klara det här. Jag mår verkligen dåligt. Jag måste ta heroin eller dricka! Tror på tanken = uppgivenhet = känsla av skuld och skam = sug = faller/återfaller?! Tror inte på tanken = tillit (utifrån stödjande självprat) = stolthet = fortsatt drogfrihet/ nykterhet

115 Arbetsbladet NAT (Negativa automatiska tankar) (Klienter) Datum/klockan Situation som lockar till drickande/ drogande/ spelande Tanke- fällor/ självprat/ tillåtelse- tankar Ifrågasä tta: Stäm- mer…? Rationellt svar/utma- ning av självprat/ alternativ tanke Göra?

116 Övning – För kollegor och klienter Att skapa dissonans = skillnad mellan hur det är och hur man vill ska vara Att skapa dissonans = skillnad mellan hur det är och hur man vill ska vara Fyrfältseende Fyrfältseende

117 Övning (Klienter) Kartläggning av för- och nackdelar Dricka/droga/spelaNykter/drogfri/spelfri Bra Dåligt Bra Dåligt Kort sikt Lång sikt

118 Ambivalensutforskning (Kollegor) Status quoFörändring Bra Dåligt Bra Dåligt Glömmer allt Blir hög Kompisar Dåliga nerver Kriminaliteten Kan bli smittad Ensam Trist Svensson-livet, hur fixar man det Må bra Morsan lugn Körkort JobbFamilj

119 Övning Kartläggning av för- och nackdelar Dricka/droga/spelaNykter/drogfri/spelfri Bra Dåligt Bra Dåligt Motstånd Motivation Motstånd Motivation

120 Övning för kollegor och klienter Kartläggning av för- och nackdelar Övning 1: Bra med att dricka, spela eller droga på kort och lång sikt 5 minuter i grupper om 4, redovisning i helkurs Övning 1: Bra med att dricka, spela eller droga på kort och lång sikt 5 minuter i grupper om 4, redovisning i helkurs Övning 2: Dåligt med att dricka, spela eller droga 5 minuter i par, redovisning i helkurs Övning 2: Dåligt med att dricka, spela eller droga 5 minuter i par, redovisning i helkurs Övning 3: Dåligt med nykterheten, drogfriheten eller spelfriheten 5 minuter i grupper om 4, redovisning i helkurs Övning 3: Dåligt med nykterheten, drogfriheten eller spelfriheten 5 minuter i grupper om 4, redovisning i helkurs Övning 4: Bra med nykterheten, drogfriheten eller spelfriheten 5 minuter i par, redovisning i helkurs Övning 4: Bra med nykterheten, drogfriheten eller spelfriheten 5 minuter i par, redovisning i helkurs

121 Övning Kartläggning av för- och nackdelar Dricka/droga/spelaNykter/drogfri/spelfri Bra Dåligt Bra Dåligt Motstånd Motivation Motstånd Motivation

122 Färdigheter, Lektion 3 (Klienter) Färdigheter: Att undvika ”vita knogars nykterhet” Stoppkortet – Visualisering Stoppkortet – Visualisering Problemlösa om motståndsfaktorer (i session 4) Problemlösa om motståndsfaktorer (i session 4) - det man får av droger/drickande och - det man får av droger/drickande och - det som upplevs som negativt av drogfriheten/nykterheten - det som upplevs som negativt av drogfriheten/nykterheten

123 Att undvika vita knogars nykterhet (Klienter) ”Vita knogars” nykterhet/spelfrihet eller drogfrihet uppstår vid brist på alternativ för att uppnå positiv och negativ förstärkning. ”Vita knogars” nykterhet/spelfrihet eller drogfrihet uppstår vid brist på alternativ för att uppnå positiv och negativ förstärkning. Baseras på att ”Jag får inte…” och ”Jag kan inte…” Baseras på att ”Jag får inte…” och ”Jag kan inte…” Innebär stor återfallsrisk i problembeteendet Innebär stor återfallsrisk i problembeteendet

124 Stoppkortet (Kollegor) - Ta droger Fängelse/prostitution Fängelse/prostitution Abstinensen Abstinensen Ångesten Ångesten Ungarna!!! Ungarna!!! Dåliga levervärden - hepatiten!!!/HIV Dåliga levervärden - hepatiten!!!/HIV Jaga pengar Jaga pengar + Drogfrihet Hel och ren Hel och ren Stolt! Stolt! Pengar på fickan! Pengar på fickan! Ungarna varannan helg!!! Ungarna varannan helg!!! Fin i kroppen Fin i kroppen

125 Visualisering (Kollegor) Visualisering innebär att kursdeltagarna får öva att koppla samman det som är skrivet på kortet med de känslor som är förknippade med händelserna eller tankarna. Visualisering innebär att kursdeltagarna får öva att koppla samman det som är skrivet på kortet med de känslor som är förknippade med händelserna eller tankarna.

126 Hemuppgifter, Lektion 3 - Klienter Agenda Agenda Agenda för lektionen Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 2 Kort repetition av lektion 2 Hemuppgifterna – hur har det gått? Hemuppgifterna – hur har det gått? Dagens tema/rational: Att lära sig hantera sina luriga tankar om drickandets, drogandet eller spelandets fördelar. Dagens tema/rational: Att lära sig hantera sina luriga tankar om drickandets, drogandet eller spelandets fördelar. Övningen: Fördelar och nackdelar av drickandet, drogandet eller spelandet. Övningen: Fördelar och nackdelar av drickandet, drogandet eller spelandet. Agenda, forts Agenda, forts Demonstrationer av färdigheter för att kunna hantera sina luriga tankar: Att undvika ”vita knogars nykterhet” Stoppkortet Visualisering Demonstrationer av färdigheter för att kunna hantera sina luriga tankar: Att undvika ”vita knogars nykterhet” Stoppkortet Visualisering Sugsurfing Sugsurfing Hemuppgiften: Göra ett stoppkort Hemuppgiften: Göra ett stoppkort Summering av lektionen Summering av lektionen

127 Övning för kollegor; ge rational = skäl om varför ska man gå ÅP Ge feedback, växla partner, flera rollspel i rad. Syftet med återfallsprevention är att öka kunskapen om dina risksituationer och att lära dig att hantera dessa på ett bättre sätt... Syftet med återfallsprevention är att öka kunskapen om dina risksituationer och att lära dig att hantera dessa på ett bättre sätt...

128 Hemuppgifter för kollegor Öva att presentera ÅP Öva att presentera ÅP Läsa manualtexterna för lektion 4-8 Läsa manualtexterna för lektion 4-8 Prova att använda IDS 100 (till kursdag 3 och 4) Prova att använda IDS 100 (till kursdag 3 och 4) Prova att använda även andra ÅP-färdigheter från lektion 1, 2 och 3 Prova att använda även andra ÅP-färdigheter från lektion 1, 2 och 3 Läsa artiklarna om hjärnans belöningssystem och PAA m fl (till kursdag 3 och 4) Läsa artiklarna om hjärnans belöningssystem och PAA m fl (till kursdag 3 och 4) Fundera på hinder och möjligheter för att använda ÅP på den egna arbetsplatsen Fundera på hinder och möjligheter för att använda ÅP på den egna arbetsplatsen Problem 10 %, eventuella lösningar 90 %. Problem 10 %, eventuella lösningar 90 %.. Läs gärna ”Färdigheter för kursledare” S. 57 i läroboken

129 Summering för kollegor Gör en kort summering av vad som presenterats och övats under kursdag 1 och 2. Gör en kort summering av vad som presenterats och övats under kursdag 1 och 2. Vad vill du prova på din arbetsplats närmaste tiden? Vad vill du prova på din arbetsplats närmaste tiden?

130 F r å g o r ? Maila oss:

131 Återfallsprevention Välkomna till dag 3 i grundkursen i Återfallsprevention

132 Agenda kursdag 3 Kollegor Summering Summering Hemuppgifterna Hemuppgifterna Lektion 4 steg för steg: Varför skall man lära sig problemlösning? Demo+övning PBL; Hitta alternativ Lektion 4 steg för steg: Varför skall man lära sig problemlösning? Demo+övning PBL; Hitta alternativ Rollspelsmetodik Rollspelsmetodik Lektion 5 steg för steg: Färdigheten Att tacka nej på ett effektiv sätt Demo+övningar Lektion 5 steg för steg: Färdigheten Att tacka nej på ett effektiv sätt Demo+övningar Lektion 6 steg för steg Nödplaner, demo+övning Lektion 6 steg för steg Nödplaner, demo+övning Övning presentera ÅP Övning presentera ÅP Summering/ hemuppgifter Summering/ hemuppgifter

133 Två och två Två och två 1 - Summering av de två sista dagarna 2 – Berätta gärna för någon som du inte känner till (om det känns ok!)

134 Genomgång av hemuppgifter Artiklarna Artiklarna IDS 100 IDS 100 Pröva ÅP färdigheter Pröva ÅP färdigheter Presentera ÅP Presentera ÅP Fundera kring hinder och möjligheter att använda ÅP på den egna arbetsplatsen Fundera kring hinder och möjligheter att använda ÅP på den egna arbetsplatsen

135 Lärarstil Manualbaserad behandling bra, men… Manualbaserad behandling bra, men… ”Mekaniskt bläddrande till nästa övning” = motstånd ”Mekaniskt bläddrande till nästa övning” = motstånd Nyckel fråga, knyt an till egen erfarenhet: Hur stämmer det här med din/er erfarenhet? Nyckel fråga, knyt an till egen erfarenhet: Hur stämmer det här med din/er erfarenhet? Nyckelfrågor, framkalla egen kompetens: Vad gör du/ni redan som fungerar bra? Vad har ni för idéer om möjliga sätt? Nyckelfrågor, framkalla egen kompetens: Vad gör du/ni redan som fungerar bra? Vad har ni för idéer om möjliga sätt? Nyckelfråga, framkalla förändringsprat: Vad av det här vill du använda dig av? Nyckelfråga, framkalla förändringsprat: Vad av det här vill du använda dig av? Undvik rättningsreflexen Undvik rättningsreflexen

136 Testa Hur är din lärarstil? Hur är din lärarstil?

137 INLÄRNINGASTILAR Visuella människor: se bilder, diagram, modeller. Tänker i bilder Visuella människor: se bilder, diagram, modeller. Tänker i bilder Auditiva människor: lyssna, prata, tänka högt Auditiva människor: lyssna, prata, tänka högt Kinestetisk, taktil: arbeta med händer, skapa, pröva, röra sig, göra Kinestetisk, taktil: arbeta med händer, skapa, pröva, röra sig, göra

138 Återfallsprevention Lektion 4

139 Problemlösning, Lektion 4 Klienter Agenda Agenda Agenda för lektionen Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 3 Kort repetition av lektion 3 Hemuppgifterna – hur har det gått? Hemuppgifterna – hur har det gått? Avslappningsövning/ sugsurfing Avslappningsövning/ sugsurfing Dagens tema/rational: Varför skall man lära sig problemlösning? Dagens tema/rational: Varför skall man lära sig problemlösning? Demonstration av färdigheten Problemlösning Demonstration av färdigheten Problemlösning Agenda, forts Agenda, forts Problemlösningsövning i grupp av tidigare listade problem Problemlösningsövning i grupp av tidigare listade problem Summering av övningen i helkurs Summering av övningen i helkurs Hemuppgiften: Använda färdigheten problemlösning Hemuppgiften: Använda färdigheten problemlösning Summering av lektionen Summering av lektionen

140 Problemlösning, Lektion 4 Klienter Målen i lektion 4 Att bli uppmärksam på hur olösta problem kan leda till stress och obehagliga känslor, som i sin tur kan bli utlösande faktorer för återfall enligt följande modellen:

141 Problemlösning, lektion 4. Rational Varför ska man lära sig problemlösning? Enligt Marlatt och Gordon 1980, Noon 1999 Olösta problem Bekymmer/oroStress Sug/tankar på alkohol/droger/spel Fall/Återfall

142 Presentation av arbetsbladet 1) Gå igenom de olika steg (berätta) (berätta) 2) Demonstrera 3) Arbeta med klienten/erna 4) Hemuppgift

143 Färdigheten Problemlösning Steg 1 Vad är problemet? Vad vill jag uppnå? Konkretisera! Till något! Proaktiv. Steg 1 Vad är problemet? Vad vill jag uppnå? Konkretisera! Till något! Proaktiv. Steg 2 På vilka sätt kan problemet lösas? Idékläckning. Steg 2 På vilka sätt kan problemet lösas? Idékläckning. Steg 3 För- och nackdelar med de olika idéerna! Steg 3 För- och nackdelar med de olika idéerna!

144 Färdigheten Problemlösning Steg 4 Välj den bästa lösningen! Steg 4 Välj den bästa lösningen! Steg 5 Planera genomförandet! Gör förändringsplan. Steg 5 Planera genomförandet! Gör förändringsplan. Steg 6 Utvärdera hur det gick! (D´Zurilla och Goldfried, 1971) Steg 6 Utvärdera hur det gick! (D´Zurilla och Goldfried, 1971)

145 Utifrån tidigare övning Problemlösning Dricka/droga/spelaNykter/drogfri/spelfri Bra Dåligt Motstånd

146 Demonstration: Hur göra? Till kollegor Berätta om de olika steg. Berätta om de olika steg. Demonstrera för kursdeltagare utifrån ”Arbetsblad för problemlösning”. Demonstrera för kursdeltagare utifrån ”Arbetsblad för problemlösning”. Använd en OH-bild eller skriv på tavlan. Använd en OH-bild eller skriv på tavlan. Be gruppen eller klienten välja ett problem t.ex. en neg.konsekvens av sluta med problembeteende från förra lektion. Be gruppen eller klienten välja ett problem t.ex. en neg.konsekvens av sluta med problembeteende från förra lektion. Öva (se nästa bild) Öva (se nästa bild)

147 Demonstration

148 Grupparbete problemlösning Utgå från fältet ”Detta har ibland varit bra med alkoholen/drogerna” och ”Detta kan ibland vara dåligt med nykterheten/drogfriheten.” Utgå från fältet ”Detta har ibland varit bra med alkoholen/drogerna” och ”Detta kan ibland vara dåligt med nykterheten/drogfriheten.” Välj ett problem inom något av fälten Välj ett problem inom något av fälten Arbeta med steg 1 i arbetsbladet Vad är problemet? Vad vill jag uppnå? Konkretisera! Till något! Proaktivt mål. Arbeta med steg 1 i arbetsbladet Vad är problemet? Vad vill jag uppnå? Konkretisera! Till något! Proaktivt mål.

149 Grupparbete problemlösning Halva kurs tar en pos. kons. utifrån förra sessionen och den andra halva en neg. kons. 10 minuter - halvtimme - För kollegor och klienter Positiva konsekvenser av missbruket Positiva konsekvenser av missbruket T.ex. Jag känner mig stark med bra självförtroende. Hur kan jag få uppleva självförtroende som nykter och drogfri? T.ex. Jag känner mig stark med bra självförtroende. Hur kan jag få uppleva självförtroende som nykter och drogfri? Negativa konsekvenser av drogfrihet/nykterhet T.ex. Jag har inga drogfria kompisar, känner mig ensam. Vad kan jag göra för att skaffa mig nya drogfria kompisar? Negativa konsekvenser av drogfrihet/nykterhet T.ex. Jag har inga drogfria kompisar, känner mig ensam. Vad kan jag göra för att skaffa mig nya drogfria kompisar?

150 Problemlösning, Lektion 4 Klienter Agenda Agenda Agenda för lektionen Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 3 Kort repetition av lektion 3 Hemuppgifterna – hur har det gått? Hemuppgifterna – hur har det gått? Avslappningsövning/ sugsurfing Avslappningsövning/ sugsurfing Dagens tema/rational: Varför skall man lära sig problemlösning? Dagens tema/rational: Varför skall man lära sig problemlösning? Demonstration av färdigheten Problemlösning Demonstration av färdigheten Problemlösning Agenda, forts Agenda, forts Problemlösnings-övning i grupp av egna problem Problemlösnings-övning i grupp av egna problem Summering av övningen i helkurs Summering av övningen i helkurs Hemuppgiften: Använda färdigheten problemlösning Hemuppgiften: Använda färdigheten problemlösning Summering av lektionen Summering av lektionen

151 Boktips Martin Lardén (2003). Från brott till genombrott. Kognitiv beteendeterapi för tonåringar med psykosociala problem. Gothia och Statens Institutionsstyrelse. ISBN Laurence Mynors-Wallis (2005). Problem solving treatment for anxiety and depression. Oxford University Press.

152 Återfallsprevention Lektion 5

153 Att tacka nej, Lektion 5 Klienter Agenda Agenda Agenda för lektionen Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 4 Kort repetition av lektion 4 Hemuppgifterna – hur har det gått? Hemuppgifterna – hur har det gått? Avslappningsövning/ sugsurfing Avslappningsövning/ sugsurfing Dagens tema/rational: Att tacka nej till alkohol/droger/spel Dagens tema/rational: Att tacka nej till alkohol/droger/spel Modellera färdigheten att tacka nej Modellera färdigheten att tacka nej Agenda, forts Agenda, forts Öva att tacka nej Öva att tacka nej Kartläggning av situationer där det kan bli aktuellt att säga nej Kartläggning av situationer där det kan bli aktuellt att säga nej Färdigheten Nej, tack + ? Färdigheten Nej, tack + ? Sessionsuppgift: göra schema för färdigheten Nej, tack + ? Sessionsuppgift: göra schema för färdigheten Nej, tack + ? Hemuppgiften: Fortsätta att göra eget schema för färdigheten Nej, tack + ? Hemuppgiften: Fortsätta att göra eget schema för färdigheten Nej, tack + ? Summering av lektionen Summering av lektionen

154 Rational för att tacka nej Syfte: 1) träna färdigheten att tacka nej på ett effektivt sätt 2) att vara förberedd för oväntade Syfte: 1) träna färdigheten att tacka nej på ett effektivt sätt 2) att vara förberedd för oväntade erbjudanden/påtryckningar erbjudanden/påtryckningar Två typer av socialt tryck: - direkt - någon erbjuder alkohol/droger - indirekt - förväntningar om att dricka/droga i gamla sammanhang Två typer av socialt tryck: - direkt - någon erbjuder alkohol/droger - indirekt - förväntningar om att dricka/droga i gamla sammanhang

155 Rollspelsmetod Förberedelse: - välj ett scenario - gör ett manus/stödord - hitta sätt: kroppsspråk, röstvolym, ögonkontakt o s v Förberedelse: - välj ett scenario - gör ett manus/stödord - hitta sätt: kroppsspråk, röstvolym, ögonkontakt o s v Genomförande: - v b, demonstrera först Genomförande: - v b, demonstrera först Återkoppling: - använd gärna ett bedömningsschema - uppmuntra i första hand - v b, påpeka en sak som kan göras ännu bättre - öva igen, uppnå kompetenskänsla! Återkoppling: - använd gärna ett bedömningsschema - uppmuntra i första hand - v b, påpeka en sak som kan göras ännu bättre - öva igen, uppnå kompetenskänsla!

156 Demo Att tacka nej Kursledarna demonstrerar ett mindre bra sätt att tacka nej och ett mer effektivt sätt

157 Färdigheten att tacka Nej Verbalt beteende Verbalt beteende Säg Nej som första ord Säg Nej som första ord Tala med en klar, fast och bestämd röst Tala med en klar, fast och bestämd röst Föreslå ett alternativ Föreslå ett alternativ Byt samtalsämne Byt samtalsämne Vid tjat: kräv ett annat beteende av personen/na eller lämna situationen Vid tjat: kräv ett annat beteende av personen/na eller lämna situationen Undvik ursäkter och vaga svar Undvik ursäkter och vaga svar

158 Färdigheten att tacka Nej Icke verbalt beteende Icke verbalt beteende Få ögonkontakt Få ögonkontakt Ha auktoritet i ditt kroppsspråk Ha auktoritet i ditt kroppsspråk Kom ihåg: du har rätt till nykterhet/drogfrihet/ spelfrihet. Känn dig inte skyldig för att du tackar Nej.

159 Övningar Att tacka nej Gör en rollspelsövning i grupper om fyra utifrån rollspelsmetoden ovan. Gör en rollspelsövning i grupper om fyra utifrån rollspelsmetoden ovan. Arbeta i ca 15 minuter Arbeta i ca 15 minuter Redovisning i helkurs av vad som fungerade bra och vad ni vill kunna göra ännu bättre Redovisning i helkurs av vad som fungerade bra och vad ni vill kunna göra ännu bättre

160 Grupparbetet. Färdigheten Grupparbetet. Färdigheten Nej, tack på olika nivåer och sätt Gör följande lista: Strategi Situation?Vem/vilka? Strategi Situation?Vem/vilka? Nej, tack + ett alternativ/ Nej, tack + ett alternativ/ avledande fråga avledande fråga Nej, tack + vit lögn Nej, tack + vit lögn Nej,tack + drogfri, nykter alkoholist Nej,tack + drogfri, nykter alkoholist Nej, tack + ??? Nej, tack + ???

161 Att tacka nej, Lektion 5 Agenda Agenda Agenda för lektionen Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 4 Kort repetition av lektion 4 Hemuppgifterna – hur har det gått? Hemuppgifterna – hur har det gått? Avslappningsövning Avslappningsövning Dagens tema/rational: Att tacka nej till alkohol/droger/spel Dagens tema/rational: Att tacka nej till alkohol/droger/spel Modellera färdigheten att tacka nej Modellera färdigheten att tacka nej Agenda, forts Agenda, forts Öva att tacka nej Öva att tacka nej Kartläggning av situationer där det kan bli aktuellt att säga nej Kartläggning av situationer där det kan bli aktuellt att säga nej Färdigheten Nej, tack + ? Färdigheten Nej, tack + ? Sessionsuppgift: göra schema för färdigheten Nej, tack + ? Sessionsuppgift: göra schema för färdigheten Nej, tack + ? Hemuppgiften: Fortsätta att göra eget schema för färdigheten Nej, tack + ? Läsa artikeln Att tacka nej till gemenskapen Hemuppgiften: Fortsätta att göra eget schema för färdigheten Nej, tack + ? Läsa artikeln Att tacka nej till gemenskapen Summering av lektionen Summering av lektionen

162 Rekommenderad läsning Självklara drycker? Kaffe och alkohol i social samvaro. Ingegerd Sigfridsson Bokförlaget Arkipelag ISBN

163 Återfallsprevention Lektion 6

164 Till kollegor Nödplaner, Lektion 6 i Väckarklockan, Nödplaner, Lektion 6 i Väckarklockan, lektion 7 i läroboken lektion 7 i läroboken

165 Nödplaner, Lektion 6 Klienter Agenda Agenda Agenda för lektionen Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 5 Kort repetition av lektion 5 Hemuppgifterna – hur har det gått? Hemuppgifterna – hur har det gått? Avslappningsövning sugsurfing Avslappningsövning sugsurfing Dagens tema/rational: När livet överraskar oss, nödplaner för oväntade och omtumlande händelser, som bl a inledda fall/återfall Dagens tema/rational: När livet överraskar oss, nödplaner för oväntade och omtumlande händelser, som bl a inledda fall/återfall Kartläggning i helkurs av möjliga omtumlande livshändelser (Linjen) Kartläggning i helkurs av möjliga omtumlande livshändelser (Linjen) Agenda, forts Agenda, forts Färdigheten att göra nödplaner Färdigheten att göra nödplaner Grupparbete: Att göra nödplan för omtumlande händelse och särskild nödplan för inlett fall/återfall Grupparbete: Att göra nödplan för omtumlande händelse och särskild nödplan för inlett fall/återfall Redovisning i helkurs Redovisning i helkurs Hemuppgiften: Göra egna nödplaner Hemuppgiften: Göra egna nödplaner Summering av lektionen Summering av lektionen

166 Rational Nödplaner, Lektion 6 Syftet med denna lektion är - att planera för hur nödlägen skall kunna hanteras - att uppmärksamma hur händelser och förändringar i livet kan innebära återfallsrisk - att bli medvetnare om att både negativa och positiva händelser kan leda till fall/återfall Syftet med denna lektion är - att planera för hur nödlägen skall kunna hanteras - att uppmärksamma hur händelser och förändringar i livet kan innebära återfallsrisk - att bli medvetnare om att både negativa och positiva händelser kan leda till fall/återfall

167 Nödplaner, Lektion 6 Målen i lektion 6 - Att uppmärksamma kursdeltagarna på hur omvälvande livshändelser kan leda till fall/återfall i gamla strategier för att hantera intensiva tankar och känslor - Att tydliggöra att såväl positiva som negativa händelser kan leda till fall/återfall - Att öka självtilliten till att inledda fall/återfall kan avbrytas med särskilda färdigheter Målen i lektion 6 - Att uppmärksamma kursdeltagarna på hur omvälvande livshändelser kan leda till fall/återfall i gamla strategier för att hantera intensiva tankar och känslor - Att tydliggöra att såväl positiva som negativa händelser kan leda till fall/återfall - Att öka självtilliten till att inledda fall/återfall kan avbrytas med särskilda färdigheter

168 Linjen över omtumlande livshändelser Positiva livshändelser Negativa livshändelser ”Vardagsbruset” Fall/ Återfall

169 Linjen över omtumlande livshändelser Exempel ”Vardagsbruset” Fall/ Återfall Möjliga risksituationer: - separationer (skilsmässa, barn som flyttar hemifrån, nära vän som flyttar) - hälsoproblem - nya förpliktelser, t ex i familjen eller på arbetet - händelser på arbetet eller i studier - ekonomiska problem - och andra situationer som ställer krav på anpassning

170 ”Bergsbestigaren” Inlett återfall: ”att snubbla eller halka ner en bit” Inlett återfall: ”att snubbla eller halka ner en bit” Lapse, snedsteg/bakslag en enstaka avgränsad händelse som inte behöver leda till ett fullt utvecklat återfall, relapse (Marlatt och Gordon 1985) Lapse, snedsteg/bakslag en enstaka avgränsad händelse som inte behöver leda till ett fullt utvecklat återfall, relapse (Marlatt och Gordon 1985) ”Ok, jag har fallit ner 20 meter, men jag är fort- farande kvar på 780 meters höjd!” ”Ok, jag har fallit ner 20 meter, men jag är fort- farande kvar på 780 meters höjd!”

171 ”Bergsbestigaren” Förloppet vid inlett fall/återfall enligt Marlatt och Gordon (1985): 1) Exponering för högrisksituation 2) Tillgång till hanteringsfärdigheter eller inte 3) Grad av tilltro till egna förmågan att hantera situationen 4) Värdering av nykterheten/drogfriheten/ spelfriheten

172 Detta är ÅP- synen på återfall B e r g s b e s t i g a r e n Välbefinnadetoppen Väg A Väg B Hav av beteendeproblem TOLKNING AVGÖR om det blir TOLKNING AVGÖR om det blir ett fall, där du lär dig av dina erfarenheter eller ett återfall i ditt gamla beteende

173 Abstinence Violation Effect, AVE En kognitiv och affektiv reaktion vid inlett återfall (Marlatt och Gordon 1985) En kognitiv och affektiv reaktion vid inlett återfall (Marlatt och Gordon 1985) Kognitiv dissonans ett inslag (”Jag är värdelös” ”Jag har svikit mig själv och andra”. ”Jag är ett hopplöst fall”) Kognitiv dissonans ett inslag (”Jag är värdelös” ”Jag har svikit mig själv och andra”. ”Jag är ett hopplöst fall”) Underhålls av föreställningar om den oundvikliga kontrollförlusten utifrån en förenklad sjukdomsmodell för beroendetillstånd Underhålls av föreställningar om den oundvikliga kontrollförlusten utifrån en förenklad sjukdomsmodell för beroendetillstånd Högrisksituationer kan utlösa snedsteg/fall (lapse). AVE kan leda till ett fullt utvecklat återfall (relapse). Högrisksituationer kan utlösa snedsteg/fall (lapse). AVE kan leda till ett fullt utvecklat återfall (relapse). Normalisering av fallet och stödjande självprat kan vara en färdigheter för att förebygga AVE Normalisering av fallet och stödjande självprat kan vara en färdigheter för att förebygga AVE

174 Nödplan, exempel på färdigheter som kan ingå Använd de färdigheter du lärt dig i kursen Använd de färdigheter du lärt dig i kursen Ring upp personer för att få stöd. Se till att få hjälp Ring upp personer för att få stöd. Se till att få hjälp Gör mer av det som du vet fungerar Gör mer av det som du vet fungerar Bemött ditt katastroftänkande; ”Så var det dags igen…” ”Jag kommer aldrig att kunna ändra mig..” Bemött ditt katastroftänkande; ”Så var det dags igen…” ”Jag kommer aldrig att kunna ändra mig..” Bemött dina känslor av skuld och skam Bemött dina känslor av skuld och skam Påminn dig om dina framsteg Påminn dig om dina framsteg

175 Sessionsövning 1, individuellt – Kollegor och klienter Linjen över omtumlande livshändelser Positiva livshändelser Negativa livshändelser ”Vardagsbruset” Fall/ Återfall Lista möjliga omtumlande livshändelser! Skatta risken för fall/återfall för varje av dina listade möjliga omtumlande livshändelser! 0 10

176 Sessionsövning 2. I grupp för kollegor och klienter 2 Nödplaner 1) Omtumlande händelser- det här gör jag! Jag skall ringa Olle, XX XX XX XX ? ? Jag påminner mig om att suget är kortvarigt! 2) Inledda återfall - det här gör jag! Jag ska inte ge efter för känslor av skuld och skam utan tänka på Bergsbestigaren! ? Jag ska gå på ett NA möte ?

177 Exempel 1) Nödplan för omtumlande händelser Jag kommer att avvakta med att ta droger eller dricka i 15 minuter. Jag påminner mig istället att suget är kortvarigt. Jag väntar ut att det lägger sig. Jag kommer att avvakta med att ta droger eller dricka i 15 minuter. Jag påminner mig istället att suget är kortvarigt. Jag väntar ut att det lägger sig. Jag kommer att utmana mina tankar på nödvändigheten att dricka eller droga och påminna mig att det finns andra sätt att hantera situationen. Jag kommer att utmana mina tankar på nödvändigheten att dricka eller droga och påminna mig att det finns andra sätt att hantera situationen. Jag ska tänka på och/eller göra nåt som inte har med alkohol och droger! Jag ska tänka på och/eller göra nåt som inte har med alkohol och droger! Jag ska påminna mig om hur bra jag klarat mig hittills! Jag ska påminna mig om hur bra jag klarat mig hittills! Jag ska ringa OlleTel nr SaraTel nr Jag ska ringa OlleTel nr SaraTel nr

178 Exempel 2) Nödplan för att hantera inledda återfall Jag ska göra med av mig alkoholen/drogerna och lämna platsen/människorna, där jag började dricka/droga. Jag ska göra med av mig alkoholen/drogerna och lämna platsen/människorna, där jag började dricka/droga. Jag ska påminna mig om att ett inlett återfall inte behöver leda till ett komplett återfall. Tänka på ”Bergsbestigaren”. Jag ska påminna mig om att ett inlett återfall inte behöver leda till ett komplett återfall. Tänka på ”Bergsbestigaren”. Jag ska påminna mig att mina skam- och skuldkänslor går över. Jag kan acceptera de eller surfa på dem. Jag ska påminna mig att mina skam- och skuldkänslor går över. Jag kan acceptera de eller surfa på dem. Jag ska samma dag gå på ett NA-möte! Jag ska samma dag gå på ett NA-möte! Jag ska prata med min behandlare om mitt fall/återfall och göra detta till en lärosituation. Jag ska prata med min behandlare om mitt fall/återfall och göra detta till en lärosituation. ATT KOMMA IHÅG! Det här korta återfallet är bara en tillfällig avstickare från min väg mot nykterhet/drogfrihet! ATT KOMMA IHÅG! Det här korta återfallet är bara en tillfällig avstickare från min väg mot nykterhet/drogfrihet!

179 Nödplaner, Lektion 6 Agenda Agenda Agenda för lektionen Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 6 Kort repetition av lektion 6 Hemuppgifterna – hur har det gått? Hemuppgifterna – hur har det gått? Avslappningsövning Avslappningsövning Dagens tema/rational: När livet överraskar oss, nödplaner för oväntade och omtumlande händelser, som bl a inledda återfall Dagens tema/rational: När livet överraskar oss, nödplaner för oväntade och omtumlande händelser, som bl a inledda återfall Kartläggning i helkurs av möjliga omtumlande livshändelser (Linjen) Kartläggning i helkurs av möjliga omtumlande livshändelser (Linjen) Agenda, forts Agenda, forts Färdigheten att göra nödplaner Färdigheten att göra nödplaner Grupparbete: Att göra nödplan för omtumlande händelse och särskild nödplan för inlett återfall Grupparbete: Att göra nödplan för omtumlande händelse och särskild nödplan för inlett återfall Redovisning i helkurs Redovisning i helkurs Hemuppgiften: Göra egna nödplaner Hemuppgiften: Göra egna nödplaner Summering av lektionen Summering av lektionen

180 Övning för kollegor; ge rational = skäl om varför ska man gå ÅP Ge feedback, växla partner, flera rollspel i rad. Syftet med återfallsprevention är att öka kunskapen om dina risksituationer och att lära dig att hantera dessa på ett bättre sätt... Syftet med återfallsprevention är att öka kunskapen om dina risksituationer och att lära dig att hantera dessa på ett bättre sätt...

181 Egen summering av dagen till kollegor - Två och två Berätta för varandra Vad vill du använda dig av det som presenterats idag?

182 Återfallsprevention Välkomna till dag 4 i grundkursen i Återfallsprevention

183 Agenda kursdag 4 – Kollegor Återkoppling Återkoppling Lektion 7 steg för steg: Tidiga varningssignaler Demo+övningar Lektion 7 steg för steg: Tidiga varningssignaler Demo+övningar Att tänka på - val av klienter Att tänka på - val av klienter Att tänka på -att komma igång Att tänka på -att komma igång Öva presentera ÅP Öva presentera ÅP Planering Användning av ÅP på er arbetsplats Planering Användning av ÅP på er arbetsplats Lektion 8 steg för steg Kursen avslutas Lektion 8 steg för steg Kursen avslutas Hur går man vidare? Summering Utvärdering Hur går man vidare? Summering Utvärdering

184 Två och två Två och två För kollegor Summering av dag nummer tre - Vad vill du veta mer om? - Vad vill du veta mer om? -Vad vill du använda av det som presenterats igår? -Vad vill du använda av det som presenterats igår?

185 Återfallsprevention Lektion 7

186 Till kollegor Tidiga varningssignaler och TIB (T ill synes Irrelevanta Beslut ): Tidiga varningssignaler och TIB (T ill synes Irrelevanta Beslut ): lektion 7 enligt Väckarklockan, lektion 7 enligt Väckarklockan, lektion 6 i läroboken lektion 6 i läroboken

187 Tidiga varningssignaler och TIB, Klienter Agenda Agenda för lektionen Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 6 Kort repetition av lektion 6 Hemuppgifterna – hur har det gått? Hemuppgifterna – hur har det gått? Avslappningsövning/ sugsurfing Avslappningsövning/ sugsurfing Dagens tema/rational: Att vara efterklok i förväg. Tidiga varningssignaler. Riskabla och mindre riskabla beslut. Dagens tema/rational: Att vara efterklok i förväg. Tidiga varningssignaler. Riskabla och mindre riskabla beslut. Färdigheten att bli medveten = uppmärksam om sina tidiga varningssignaler Färdigheten att bli medveten = uppmärksam om sina tidiga varningssignaler Agenda, forts Övning: Kartläggning av tidiga varningssignaler utifrån egna fall/återfall Övning: Kartläggning av tidiga varningssignaler utifrån egna fall/återfall Färdigheten att vara efterklok i förväg Färdigheten att vara efterklok i förväg Övning: Kartläggning av riskabla beslut, s k TIB-beslut Övning: Kartläggning av riskabla beslut, s k TIB-beslut Hemuppgiften: Kartläggning av egna tidiga varningssignaler Kartläggning av möjliga riskabla beslut närmaste tiden Hemuppgiften: Kartläggning av egna tidiga varningssignaler Kartläggning av möjliga riskabla beslut närmaste tiden Summering av lektionen Summering av lektionen

188 Innovationer 1) Ouppmärksam istället för omedveten 2) Sambandet mellan kedjan av risksituationer, beslut och konsekvenser 3) Varningssignalkort som hemuppgift

189 Tidiga varningssignaler och TIB, Lektion 7 Målen i lektion 7 Att bli uppmärksam på att ett fall/återfall nästan alltid har en FÖRHISTORIA och inte är som ”blixtar från klar himmel” eller ”bara inträffar” Att en viktig färdighet är att lära sig av sin återfallshistoria för att bli medveten=uppmärksam om sina personliga, specifika tidiga VARNINGSSIGNALER och vilka BESLUT som ibland kan vara riskabla att fatta för tidigt i rehabiliteringen trots att de till synes är irrelevanta för beteendeproblemen (TIB-beslut) Målen i lektion 7 Att bli uppmärksam på att ett fall/återfall nästan alltid har en FÖRHISTORIA och inte är som ”blixtar från klar himmel” eller ”bara inträffar” Att en viktig färdighet är att lära sig av sin återfallshistoria för att bli medveten=uppmärksam om sina personliga, specifika tidiga VARNINGSSIGNALER och vilka BESLUT som ibland kan vara riskabla att fatta för tidigt i rehabiliteringen trots att de till synes är irrelevanta för beteendeproblemen (TIB-beslut)

190 Riskabla beslut, Till synes irrelevanta beslut Val/Beslut Beteende Konsekvenser Risksituation

191 Riskabla beslut Till synes irrelevanta beslut OMEDVETEN = OUPPMÄRKSAM Självprat/ tankar ”Det bara hände” Offer Maktlöshetskänsla MEDVETEN = UPPMÄRKSAMMA RISKSITUATIONER Lärosituation Frihetskänsla Makten/kontroll Självprat/tankar ”Jag tog ett alltför riskabelt beslut”

192 För kollegor Om du arbetar individuell eller i grupp. För att närma dig ämnet. 1) Analysera ett fiktiv fall först, t.ex. s.53 i Väckarklockan, s. 135 i lärobocken. Syfte: avpersonalisera/ta distans. 2) Fråga klienten/erna om de kan känna igen sig utifrån egna tidigare erfarenheter. 3) Analysera ett personligt fall/återfall från klienten/gruppen.

193 Rational Tidiga varningssignaler Fall/ Återfall! Fysiologi ”arousal” Känslor Sug EGET BETEENDE Ringer en gammal kompis som är aktiv TANKAR Påträngande tankar om hur bra det var att droga Miljö Olle Ringer 0 10 Beslut/val 1 Beslut/val 2Beslut/val 3Beslut/val 4 Väljer att inte prata med sin kontaktperson Väljer att ta en tablett Väljer att träffa den kompisen Väljer att acceptera hans erbjudande om alk/droger Alternativ val/beslut 1? Alternativ val/beslut 2? Alternativ val/beslut 3? Alternativ val/beslut 4? Arbetsblad

194 Färdigheten att vara efterklok i förväg Sammanfattning När du skall fatta ett beslut/val, oavsett om det är stort eller litet, överväg - Vilka alternativ finns? - Tänk framåt! Vilka risker/konsekvenser kan de olika alternativen leda till? - Välj det säkraste alternativet! - Om du väljer ett riskabelt beslut, överväg vilka ÅP-färdigheter du kan behöva använda för att undvika fall/återfall När du skall fatta ett beslut/val, oavsett om det är stort eller litet, överväg - Vilka alternativ finns? - Tänk framåt! Vilka risker/konsekvenser kan de olika alternativen leda till? - Välj det säkraste alternativet! - Om du väljer ett riskabelt beslut, överväg vilka ÅP-färdigheter du kan behöva använda för att undvika fall/återfall

195 Grupparbete Övning Arkeologisk utgrävning, utifrån en klient som har tagit ÅP, vad har föregått ÅP? Kartläggning av tidiga varningssignaler/valsituationer Vilka skulle vara dina egna varningssignaler? Situationer, tankar, känslor, beteende, val? Fall/ Återfall 010 Risklinje Vilka varningssignaler hittade ni hos era klienter? Vad kan klienten göra när varningssignalen dyker upp?

196 Övning 1. Kartläggning/vad göra? Alt 1: 1 behandlare + 3 klienter Alt 1: 1 behandlare + 3 klienter Alt 2: 4 klienter Alt 2: 4 klienter Alt 3: 1 behandlare + 1 klienten Alt 3: 1 behandlare + 1 klienten Fyll i övre linjen Fyll i övre linjen Mönster? Ordningen? Saknas något? Mönster? Ordningen? Saknas något?

197 Övning lektion 7 – Klienter Kartläggning av möjliga riskabla beslut närmaste tiden Beslut som jag behöver ta: T.ex. egen lägenhet eller stödboende Beslut som jag behöver ta: T.ex. egen lägenhet eller stödboende Alternativ/beslut/val nummer 1: Egen lägenhet Alternativ/beslut/val nummer 1: Egen lägenhet Möjliga konsekvenser av beslut/val/alternativ nr. 1: Möjliga konsekvenser av beslut/val/alternativ nr. 1: 1.Stor risk för återfall 1.Stor risk för återfall Alternativ/beslut/val nummer 2: T.ex. Stödboende Alternativ/beslut/val nummer 2: T.ex. Stödboende Möjliga konsekvenser av beslut/val/alternativ nr. 2: Möjliga konsekvenser av beslut/val/alternativ nr. 2: 1. Hjälp till återanpassning 1. Hjälp till återanpassning

198 Grupparbete Övning 1 (4x4) – Kollegor Kan detta vara TIB beslut för era klienter? Börja träffa vissa personer? Börja träffa vissa personer? Besöka vissa platser? Besöka vissa platser? Åka bort? Åka bort? Börja arbeta/studera? Börja arbeta/studera? Sluta ta Antabus? Sluta ta Antabus? Bara slappa en helg? Bara slappa en helg? Personliga TIB- beslut? Personliga TIB- beslut? ? ? ? ?

199 Uttrycka alternativ/val/beslut i termer av ett åtagande. Oprecist uttryckt Konkret uttryckt Det är lugn, jag klarar att gå på festen utan att dricka/ta droger Om det finns droger ska jag dra därifrån Jag kommer att anmäla mig till kursen någon gång under hösten Jag kommer att ringa den 29 maj på förmiddagen När jag känner oro ska jag göra nåt åt det som hjälper mig Vid oro en dag ska jag träna avslappning tre gånger den dan

200 Övning 3 – Kollegor Tidig varningssignal hos klient Du ser tidiga varningssignal er hos en klient! Hur går du vidare? Du ser tidiga varningssignal er hos en klient! Hur går du vidare?

201 Hemuppgift lektion 7. Mitt personliga Varningssignalkort – Klienter RisksituationerBeslutKonsekvens? Miljö:Situationer, personer, platser…. Fysiologi/kroppen Tankar/bilder/ mardrömmar Känslor Handlingar/ beteende

202 Tidiga varningssignaler och TIB, Lektion 7 Agenda Agenda för lektionen Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 6 Kort repetition av lektion 6 Hemuppgifterna – hur har det gått? Hemuppgifterna – hur har det gått? Avslappningsövning/sugsur- fing Avslappningsövning/sugsur- fing Dagens tema/rational: Att vara efterklok i förväg. Tidiga varningssignaler. Riskabla och mindre riskabla beslut. Dagens tema/rational: Att vara efterklok i förväg. Tidiga varningssignaler. Riskabla och mindre riskabla beslut. Färdigheten att bli medveten om sina tidiga varnings- signaler Färdigheten att bli medveten om sina tidiga varnings- signaler Agenda, forts Övning: Kartläggning av tidiga varningssignaler utifrån egna fall/återfall Övning: Kartläggning av tidiga varningssignaler utifrån egna fall/återfall Färdigheten att vara efterklok i förväg Färdigheten att vara efterklok i förväg Övning: Kartläggning av riskabla beslut Övning: Kartläggning av riskabla beslut Hemuppgifter: Personlig varningssignalkort Hemuppgifter: Personlig varningssignalkort Summering av lektionen Summering av lektionen

203 Övning för kollegor; ge rational = skäl om varför ska man gå ÅP Ge feedback, växla partner, flera rollspel i rad. Syftet med återfallsprevention är att öka kunskapen om dina risksituationer och att lära dig att hantera dessa på ett bättre sätt... Syftet med återfallsprevention är att öka kunskapen om dina risksituationer och att lära dig att hantera dessa på ett bättre sätt...

204 Övning Två och två Två och två Prova att presentera lektion 7 till en samarbetsvillig klient Prova att presentera lektion 7 till en samarbetsvillig klient Utlösande faktor? Utlösande faktor? Beslut? Beslut? Beteende? Beteende?

205 Att vara kursledare ÅP Tips till Er!

206 Att komma igång med klienter s 79 i boken ”Återfallsprevention” Vardagssamtal: opportunistiska (fånga tillfället), 2-10 minuter Vardagssamtal: opportunistiska (fånga tillfället), 2-10 minuter ÅP-light ÅP-light Kurs Kurs

207 Att komma igång Återfallsprevention s Två kursledare om möjligt: - man och kvinna - aktiv och vilande lärare - kamrathandledning Två kursledare om möjligt: - man och kvinna - aktiv och vilande lärare - kamrathandledning Uppskattad tidsåtgång för kursledare:.Förberedelser, 1 t/v.Inläsning,2 t/v.Kurslängden, 3 t/v.Dokumentera/utvärdera 1 t/v.Handledning, 2 t/v 2 v Uppskattad tidsåtgång för kursledare:.Förberedelser, 1 t/v.Inläsning,2 t/v.Kurslängden, 3 t/v.Dokumentera/utvärdera 1 t/v.Handledning, 2 t/v 2 v Totalt ca 8/v (20 %) Totalt ca 8/v (20 %) Fil på dator Kursschema Kursregler Informationsblad IDS 100 Kursbrev Utvärderingsblankett Bilder/OH/Word Fil på dator Kursschema Kursregler Informationsblad IDS 100 Kursbrev Utvärderingsblankett Bilder/OH/Word Stöd av ledningen Stöd av ledningen

208 Val av klienter Återfallsprevention s Enbart män eller kvinnor eller mixade kurser? Enbart män eller kvinnor eller mixade kurser? Beroendetillstånden för sig eller gemensamma kurser oavsett beroendetillstånd? Beroendetillstånden för sig eller gemensamma kurser oavsett beroendetillstånd? Blanda tidiga och sena missbrukare? Blanda tidiga och sena missbrukare? Kursstorlek? Kursstorlek? Åldrar? Åldrar? Hur hantera Hur hantera - inte beredda klienter - språksvårigheter? - läs- och skrivsvårigheter? - hjärnskador? - psykiska störningar? - inte beredda klienter - språksvårigheter? - läs- och skrivsvårigheter? - hjärnskador? - psykiska störningar?

209 Färdigheter för kursledare Återfallsprevention s Papper och penna Papper och penna Bakgrund (också kallat rational) Bakgrund (också kallat rational) Agenda Agenda Arbetssätt: Modellinlärning Beteendeträning Socialförstärkning Arbetssätt: Modellinlärning Beteendeträning Socialförstärkning Psykoedukation Psykoedukation Kursmapp Kursmapp Summera Summera Hemuppgifter Hemuppgifter Återkoppla Återkoppla

210 Implementering/användning av ÅP på era arbetsplatser. Gruppövningen – ca. en timme Skissa på ert möjliga sätt att genomföra en återfallpreventiv behandling av era klienter. T.ex.: Antal gånger i veckan? Individuell och/eller i grupp? ÅP i vardagssituationer? Val av klienter? Trolig tidsåtgång? Hur ska man presentera ÅP för chefen/arbetskamrater? Beskriv gärna era idéer och planer här….

211 Kursen avslutas: summering, utvärdering och kursintyg, Lektion 8 – Klienter Agenda Agenda för lektionen Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 7 Kort repetition av lektion 7 Hemuppgifterna – hur har det gått? Hemuppgifterna – hur har det gått? Avslappning/sugsurfing Avslappning/sugsurfing Dagens tema/Rational: Att avsluta kursen Dagens tema/Rational: Att avsluta kursen Sessionsuppgift: Hur går du vidare? Planering av uppföljande sessioner Sessionsuppgift: Hur går du vidare? Planering av uppföljande sessioner Agenda Kursutvärdering: skriftlig och muntlig Kursutvärdering: skriftlig och muntlig Utdelning av kursintyg Utdelning av kursintyg Gemensam fika Gemensam fika Summera kursen, bl.a. i förhållande till det egna valda kursmålet Summera kursen, bl.a. i förhållande till det egna valda kursmålet

212 Summering av ÅP-kursen genom 2 övningar Övning 1 Min sammanfattning av vad jag ska och inte ska göra vid högrisk- situationer. Se arbetsblad Övning 1 Min sammanfattning av vad jag ska och inte ska göra vid högrisk- situationer. Se arbetsblad Övning 2 Mina åtaganden. Se arbetsblad Övning 2 Mina åtaganden. Se arbetsblad

213 Kursen avslutas: summering, utvärdering och kursintyg, Lektion 8 Mål för lektionen - Att ge möjlighet att formulera sig kring hur viktigt det är just nu att förändra sig eller bibehålla en inledd förändring, så kallad förändringsprat och öka deras självtillit till att kunna klara av detta. - Att ge möjlighet att konstatera i vilken omfattning de uppnått sina egna mål med kursen och vad som kvarstår att arbeta, att hitta nya mål (det egna nedskrivna målet från lektion 1). Mål för lektionen - Att ge möjlighet att formulera sig kring hur viktigt det är just nu att förändra sig eller bibehålla en inledd förändring, så kallad förändringsprat och öka deras självtillit till att kunna klara av detta. - Att ge möjlighet att konstatera i vilken omfattning de uppnått sina egna mål med kursen och vad som kvarstår att arbeta, att hitta nya mål (det egna nedskrivna målet från lektion 1).

214 Hur går du vidare? Klienter Be kursdeltagarna Be kursdeltagarna 1) Att skriva sina planer och önskemål när det gäller deras fortsatta rehabilitering. 1) Att skriva sina planer och önskemål när det gäller deras fortsatta rehabilitering. 2) Att beskriva om de behöver mer hjälp för kvarstående problem. Summera i helkurs. 2) Att beskriva om de behöver mer hjälp för kvarstående problem. Summera i helkurs.

215 Planering av uppföljande sessioner – Kollegor och klienter Syfte: vidmakthållande av lärda färdigheter Syfte: vidmakthållande av lärda färdigheter Metoder: lektioner 2 –3 ggr/termin telefon: e-post: Metoder: lektioner 2 –3 ggr/termin telefon: e-post:

216 Fortsätta Återfallsprevention Lägg till valfria sessioner se sidan 64 i Väckarklockan Lägg till valfria sessioner se sidan 64 i Väckarklockan

217 Återfallsprevention Lektion 8

218 Kursutvärdering i flera steg - Kollegor Inled med en skriftlig kursutvärdering, gärna anonymt. Samla in de skriftliga enkäterna. Inled med en skriftlig kursutvärdering, gärna anonymt. Samla in de skriftliga enkäterna. Be kursdeltagarna att sedan resonera Vad som kunde ha gjorts annorlunda och vad som har varit bra. Be kursdeltagarna att sedan resonera Vad som kunde ha gjorts annorlunda och vad som har varit bra. Har du uppnå ditt/dina mål? Har du uppnå ditt/dina mål? Be sedan om kursdeltagarnas muntliga synpunkter. Summera. Reflektera. Uppmuntra förslag till förbättringar! Be sedan om kursdeltagarnas muntliga synpunkter. Summera. Reflektera. Uppmuntra förslag till förbättringar! Avsluta med att tacka för synpunkterna. Avsluta med att tacka för synpunkterna.

219 Skriftlig kursutvärdering S Hur relevant var kursen för dig? Kommentarer: 2 - Hur värderar du lärarnas genomförande av kursen? Kommentarer: 3 - Vad kan förbättras eller tilläggas i kursen? 4 - Vilka inslag var av särskilt värde för dig? 5 - Övriga synpunkter, t ex på kurslokalen, kursmaterialet, mm. 6 - Ta fram de mål som du skrev dag 1. Har du uppnått dina mål?

220 Muntlig kursutvärdering – Kollegor och klienter Utvärdering av kurs i Återfallsprevention. Mindre bra/bra? Utvärdering av kurs i Återfallsprevention. Mindre bra/bra?

221 Utdelning av kursintyg – Kollegor Gör en ritual av utdelning av kursintygen Gör en ritual av utdelning av kursintygen Överlämna kursintygen med ett personligt ord till var och en av kursdeltagarna Överlämna kursintygen med ett personligt ord till var och en av kursdeltagarna

222 Lycka till! Ta hjälp av varandra Ta hjälp av varandra Hör gärna av er till oss Hör gärna av er till oss


Ladda ner ppt "Maria och Lena hälsar er Välkomna till dag 1 i grundkursen i Återfallsprevention."

Liknande presentationer


Google-annonser