Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hur miljöanpassar man kostråden? Per Ola Darnerud Miljösamordnare vid Livsmedelsverket.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hur miljöanpassar man kostråden? Per Ola Darnerud Miljösamordnare vid Livsmedelsverket."— Presentationens avskrift:

1 Hur miljöanpassar man kostråden? Per Ola Darnerud Miljösamordnare vid Livsmedelsverket

2 Varför skall Livsmedelsverket bry sig om miljön? Myndigheternas allmänna miljöansvar Miljöledningssystem Särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet -Ansvar för att följa upp arbetet med att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen (16 st) -4-årscykler (rapport till Miljömålsrådet) -Uppdraget ej detaljstyrt

3 Miljökvalitetsmålen 1Begränsad klimatpåverkan 2Frisk luft 3Bara naturlig försurning 4Giftfri miljö 5Skyddande ozonskikt 6Säker strålmiljö 7Ingen övergödning 8Levande sjöar och vattendrag 9Grundvatten av god kvalitet 10Hav i balans samt levande Kust och skärgård 11Myllrande våtmarker 12Levande skogar 13Ett rikt odlingslandskap 14Storslagen fjällmiljö 15God bebyggd miljö 16Ett rikt växt- och djurliv

4 Nuvarande kostråd (ett femte övergripande råd om Nyckelhålet visas ej)

5 Översyn av kost/konsument-råd Samarbete Livsmedelsverket + Naturvårdsverket Hur kan kostråden göras miljövänligare? Vetenskapligt underlag (SLU, Uppsala och SIK, Göteborg) Hösten -08: råden tar form (fokusgrupper), kommunikationsplanering Färdiga råd vid årsskiftet 08/09

6 ”Miljösmarta matval utifrån kostråd” Näringsaspekterna grunden Miljöaspekter (matval) läggs på Inspirationskälla Första Steget, SMART- maten (Stockholms läns landsting) Projektledare Monika Pearson

7 Vilka miljökvalitetsråd har störst relevans? Vårt urval: –Begränsad klimatpåverkan –Giftfri miljö –Ett rikt odlingslandskap –Ett rikt växt- och djurliv –Kött: Ingen övergödning –Fisk: Hav i balans samt levande kust och skärgård

8 Något om sättet att ta fram miljöaspekterna LCA och andra viktiga verktyg för att ta fram underlag – miljömålen mallen Jämförelser i första hand med andra livsmedel inom samma grupp Etiska (djurskydds-) och rättviseaspekter ej med Mullhalt och virtuellt vatten ej bedömda Fisk - även hållbarhetsaspekter

9 Kött, mjölkprodukter Miljöpåverkan –Störst påverkan sker ”före gårdsgrinden”, men viss påverkan från transport, förädling, frysning m.m. –Produktion av växthusgaser (metan, lustgas) står för rel. stor andel av total klimatpåverkan (spec. idisslande djur) –Lokalt naturbeteskött minskar användning av konstgödsel, växtskyddsmedel och transporter, främjar ett rikt odlingslandskap och artrikedom –Ekologisk produktion stödjer en giftfri miljö

10 Medelkonsumtion av kött i Sverige (försäljningsstat. JV -07; kg/år)

11 Kött, mjölkprodukter Konklusion –Minska på köttkonsumtionen (medelkonsumtionen högre än näringsrek.) –Välj närproducerade produkter, nötkött gärna från naturbete –Om importerat, välj i första hand ekologiska produkter –Baljväxter kan vara en alternativ proteinkälla

12 Fisk Miljöpåverkan –Hotade bestånd, ospecifika fångst- metoder, energikrävande Konklusion –Ät fisk 2-3 gånger per vecka men välj fisk från hållbara bestånd och fiskade med selektiva redskap. Kolla miljömärkning (MSC, KRAV)

13 Frukt och grönt Miljöpåverkan –växthusodlade F&G varierar i CO2e –lagringsdugligheten varierar –mycket spill i denna grupp Konklusion –säsongsanpassat –mer grova grönsaker –mer frilandsodlat –mindre av flygimporterat

14 Baljväxter Miljöpåverkan –Låg klimatbelastning –Bra i växtföljden –Utmärkt lagringsduglighet –Utmärkt näringsinnehåll Konklusion –Intaget av ärtor, bönor och linser borde öka kraftigt

15 Spannmål, potatis, ris Miljöpåverkan Kg CO2 / kg Potatis0,1växtskydd Spannmål0,3-0,5 Ris0,9-1,4växtskydd, transport Konklusion –Prioritera potatis och spannmål

16 Matfetter Miljöpåverkan Kg CO2e / kg Palm 0,3sämre FA, avskogn. Oliv1erosion, monokultur Raps1 bäst FA, växtföljd Smör8”gratis”, sämst FA Konklusion –Rapsolja är fördelaktigast för miljö & hälsa

17 Svinn och spill Miljöpåverkan –Upp till 1/3 kastas i hushållen, mest F&G Konklusion –Ät upp det som köpts hem –Lagra matvarorna ”rätt” –Bäst-före-datum – smaka och lukta

18 Klimatpåverkan, CO2- ekvivalenter per kg livsmedel

19 Slutsats Ekologiska livsmedel Klimathänsyn ingen skillnad Giftfri miljö eko fördelaktigast Biologisk mångfald ” Rikt odlingslandskap?

20 För- och nackdelar, generellt Positivt –Enklare och billigare än produktmärkning –Märkesneutralt –Konsumenten får en samlad bedömning Negativt –Resurser krävs för att uppdatera underlaget –Osäkerhet om grunden till råden (hälsa, miljö?) –”Myndigheten skriver folk på näsan!”

21 Utmaningar Hur kan konsumenten veta…….. Om nötköttet kommer från mjölkkor, Vilket foder nötkreaturen fått, Hur frukt och grönsaker har transporterats, Med vilken energikälla växthusgrönsaker har producerats, Om palmolja ingår i livsmedlet ?

22 Tre övergripande råd Dra ned på köttkonsumtionen Undvik onödigt svinn (planera!) Välj närproducerat, gärna ekologiskt

23 Tack för att ni lyssnade!


Ladda ner ppt "Hur miljöanpassar man kostråden? Per Ola Darnerud Miljösamordnare vid Livsmedelsverket."

Liknande presentationer


Google-annonser