Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utomspråkliga faktorers roll i förstaspråksattrition Dorota Lubińska Enheten för språk och kommunikation, ECE

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utomspråkliga faktorers roll i förstaspråksattrition Dorota Lubińska Enheten för språk och kommunikation, ECE"— Presentationens avskrift:

1 Utomspråkliga faktorers roll i förstaspråksattrition Dorota Lubińska Enheten för språk och kommunikation, ECE

2 Uppläggning 1.Vad är förstaspråksattrition? 2.Forskningsfråga 3.Metod 4.Resultat 5.Slutsatser 6.Frågor och diskussion Studien följde Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002)

3 Vad är förstaspråkattrition? en förändring av kunskaper i en persons tidigare fullständigt utvecklade modersmål förändringen inträffar vid byte från en språklig miljö (förstaspråksmiljö) till en annan (andraspråksmiljö), oftast i samband med migration

4 Dysfunktionell vs. mild attrition Dysfunktionel attrition – en sådan förlust av språkkunskaper som leder till försämring av förmågan att kommunicera och överföra information Mild attrition – alla typer av påverkan på modersmålet som visserligen kan mätas, men som inte har negativa kommunikativa, sociala eller/och affektiva effekter

5 Forskningafråga Är variationen i språkliga resultat hos de polskspråkiga individerna i Sverige beroende av: i vilken utsträckning och i vilka sammanhang de använder polska? vilka attityder de har till sitt språk? hur länge de har bott i Sverige?

6 Språkanvändning antagandet: de individer som använder sitt modersmål mer och i flera kontexter är mindre känsliga för attrition än andra begränsad språkanvändning i kombination med att individen bryter med en etablerad språkatradition leder till att språkformen påverkas samt förorsakar brister i individens språkliga repertoar i övrigt (Andersen, 1982: 87) viktig om en inte avgörande faktor i attrition (de Bot, 2001: 66) förmodligen är sambandet inte direkt, inte all språkanvändning är lika relevant, samma omfattning av kontakt med förstaspråket behöver inte ha samma effekt på alla individer och därmed graden av vidmakthållande (de Bot, 1999: 347)

7 Attityder ”(…) socio-affective factors favor or inhibit the operation of the brain on the linguistic material, often to the point of making the socio-affective factors the most crucial and the neuro-cognitive- linguistic factors mere backdrops to the friction that brings the machine to halt.” (Andersen: 1982, s.114)

8 Vistelselängd ”Tänk så bra hon fortfarande pratar efter 30 år utomlands.” eller ”Jag kan inte fatta att man kan börja prata en så knagglig polska efter bara några få år utomlands. ”

9 Metod - undersökta språkliga variabler språklig osäkerhet * reducerad snabbhet och ledighet* första personens pronomen* tredje personens pronomen grammatikalitesbedömning

10 Metod – undersökta utomspråkliga variabler självrapporetrad språkanvändning attityder vistelselängd

11 Metod - deltagare BakgrundsfaktorUndersökningsgrupp (SE-grupp, n = 25) Jämförelsegrupp (PL-grupp, n = 25) Ålder vid ankomsten till Sverige år (genomsnitt: 25) Gäller ej Ålder vid undersökningen år (genomsnitt: 57) (genomsnitt: 55) År av vistelse i Sverige20-45 år (genomsnitt: 32) Gäller ej Utbildning: Gymnasial Eftergymnasial Högskoleutbildning Könsfördelning: Kvinnor Män

12 Metod – instrument och procedurer Bakgrundsenkät Grammatikalitetsbedömningstest Återberättande av ett filmfragment Luktassociationsuppgift Språkanvändnings- och attitydformulär

13 Metod: språkanvändning VariabelnamnInnehåll SA1Kontakter med Polen (3 frågor) SA2Frekvens av att tala, läsa och höra polska i Sverige (6 frågor) SA3Språkval (8 frågor) SA4Andel polska i olika situationer i Sverige ( 14 frågor)

14 Attityder en enkel definition av attityd “ (…) an attitude [is] a summary evaluation of an object of thought” (Bohner & Wänke, 2002: 5). Konceptet attityd: 1. utilistisk komponent - innefattar nyttan av förstaspråket för yrke, status, framgång, personligt förverkligande, självkänsla, trygghet samt överlevnad; individualistisk och inriktad på jaget (Baker, 1992). 2. sammanförande komponent - inriktad på interaktion med andra, avser anknytning och/eller identifiering med talare av samma språk och med den aktuella talgemenskapens kulturella aktiviteter (Baker, ibid.) 3. bevarandeinriktad komponent 4. kulturarvskomponent – baseras på tanken om språk som kulturellt kärnvärde (Smolicz, 1980; Smolicz, 1992; Smolicz & Harris, 1977; jfr även Hofman & Cais, 1984). 5. generell komponent

15 Metod: attityder påståenden, 5 komponenter, 4 påståenden per komponent I. Kulturarvskomponent II. Utilistisk komponent III. Sammanförande komponent IV. Bevarandeinriktad komponent V. Generell komponent Cronbachs alpha = 0,9

16 Resultat: utomspråkliga faktorer SA3 Språkval AVVL SOp = 0,019*p = 0,008**p = 0,044* r = -0,467r = -0,915r = 0,407 medelstarkt samband starkt sambandmedelstarkt samband Spearmans korrelation, tvåsidigt, α = 0,

17

18 Slutsatser en språklig variabel, språklig osäkerhet, kunde relateras till språkanvändning, attityder och vistelselängd

19 Tack! Dziękuję za uwagę! Avhandlingen är tillgänglig via Stockholms universitets webbplats:


Ladda ner ppt "Utomspråkliga faktorers roll i förstaspråksattrition Dorota Lubińska Enheten för språk och kommunikation, ECE"

Liknande presentationer


Google-annonser