Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Rickard Bjerselius, Marie Aune, Per Ola Darnerud, Anders Glynn Forskning och Utvecklingsavdelningen, Livsmedelsverket, Uppsala.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Rickard Bjerselius, Marie Aune, Per Ola Darnerud, Anders Glynn Forskning och Utvecklingsavdelningen, Livsmedelsverket, Uppsala."— Presentationens avskrift:

1 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Rickard Bjerselius, Marie Aune, Per Ola Darnerud, Anders Glynn Forskning och Utvecklingsavdelningen, Livsmedelsverket, Uppsala HALTER I KONSUMTIONSFISK

2 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION SAMARBETEN Umeå universitet, Miljökemi (Mats Tysklind, Sture Bergek) Fiskeriverket (Lars Karlsson, Magnus Appelberg, Håkan Wickström, Johan Hammar) Naturhistoriska riksmuseet (Katrin Lundstedt-Enkel, Anders Bignert) Uppsala universitet, avd. för Ekotoxikologi (Katrin Lundstedt- Enkel) Vänerns vattenvårdsförbund Vätternvårdsförbundet Umeå universitet, Miljökemi (Mats Tysklind, Sture Bergek) Fiskeriverket (Lars Karlsson, Magnus Appelberg, Håkan Wickström, Johan Hammar) Naturhistoriska riksmuseet (Katrin Lundstedt-Enkel, Anders Bignert) Uppsala universitet, avd. för Ekotoxikologi (Katrin Lundstedt- Enkel) Vänerns vattenvårdsförbund Vätternvårdsförbundet

3 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION HALTER I KONSUMTIONSFISK Bakgrund Vad är analyserat och var kommer det ifrån Dioxin/dioxinlika PCB - resultat Bakgrund Vad är analyserat och var kommer det ifrån Dioxin/dioxinlika PCB - resultat

4 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION HALTER I KONSUMTIONSFISK Varför är halten av dioxiner i konsumtionsfisk intressant?

5 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION HALTER I KONSUMTIONSFISK Behov av uppdatering för översyn av kostråd - folkhälsan Kommissionens gränsvärde för dioxiner Sveriges nationella undantag om fortsatt försäljning av fisk överstigande gränsvärdet

6 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION HALTER I KONSUMTIONSFISK Varför detta fokus på fet fisk? Nötköttfärs (15 % fetthalt)0,080 pg TEQ/g färskvikt Fläskkarré (11.2 % fetthalt) 0,084 pg TEQ/g färskvikt Falukorv (17.9 % fetthalt) 0,13 pg TEQ/g färskvikt Grillkorv (18.2 % fetthalt) 0,14 pg TEQ/g färskvikt Fläskkarré (11.2 % fetthalt) 0,084 pg TEQ/g färskvikt Falukorv (17.9 % fetthalt) 0,13 pg TEQ/g färskvikt Grillkorv (18.2 % fetthalt) 0,14 pg TEQ/g färskvikt OBS! halterna representerar bara PCDD/DF

7 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION HALTER I KONSUMTIONSFISK Varför detta fokus på fet fisk? Standardmjölk (3 % fetthalt) 0,019 pg TEQ/g färskvikt Kycklingbröst m. skinn (6.9 % fetthalt) 0,13 pg TEQ/g färskvikt OBS! halterna representerar bara PCDD/DF Det aktuella gränsvärdet för fisk är 4 pg TEQ/g färskvikt

8 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION HALTER I KONSUMTIONSFISK Varför detta fokus på fet fisk? LÄGSTA uppmätta halt i samlingsprover av strömming från Östersjön: 0,86 pg TEQ/g färskvikt (1 årig strömming från Piteå, 7 % fetthalt) HÖGSTA uppmätta halt i samlingsprover av strömming från Östersjön: 23 pg TEQ/g färskvikt (7-9 årig strömming från V Banken, 14 % fetthalt) OBS! halterna representerar bara PCDD/DF

9 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION HALTER I KONSUMTIONSFISK Varför detta fokus på fet fisk? LÄGSTA fiskhalten jämfört med HÖGSTA halt i exemplen från övriga livsmedel, Piteåströmmingen (0,86) jmf. grillkorv (0,14) Piteåströmmingen 6 gånger högre OBS! halterna representerar bara PCDD/DF Piteåströmmingen 45 gånger högre än mjölken som är lägst bland exemplen ”BEST CASE SCENARIO”

10 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION HALTER I KONSUMTIONSFISK Varför detta fokus på fet fisk? HÖGSTA fiskhalten jämfört med LÄGSTA halt i exemplen från övriga livsmedel, strömming V.Banken (23) jmf. standardmjölk (0,019) Strömmingen 1210 gånger högre Strömmingen 164 gånger högre än grillkorven som är högst bland exemplen OBS! halterna representerar bara PCDD/DF ”WORST CASE SCENARIO”

11 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION HALTER I KONSUMTIONSFISK Varför detta fokus på fet fisk? MEDEL strömmingshalten jämfört med MEDEL halt i exemplen från övriga livsmedel, strömming (8) jmf. övriga livsmedel (0,1) Strömmingen 80 gånger högre OBS! halterna representerar bara PCDD/DF ”AVERAGE CASE SCENARIO”

12 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION DIOXINGRÄNSVÄRDEN FASTSTÄLLDA AV EUROPEISKA UNIONENS RÅD Muskelkött från fisk och fiskeriprodukter och produkter härav: 4 pg WHO-TEQ/g färskvikt Fiskgränsvärdet uttryckt i fettvikt för en strömming med 10 % fetthalt: 40 pg WHO-TEQ/g fettvikt (4 pg / 0.1) Gränsvärdet för en typisk strömming (med skinn) är 7 till 53 gånger högre jämfört med de andra gränsvärdessatta livsmedelsgrupperna.

13 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION VAD ÄR ANALYSERAT? Strömmingen och skarpsillen har analyserats MED skinn De analyserade proverna består av samlingsprover (5-15 strömmingar/prov och skarpsillar/prov).

14 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION VAD ÄR ANALYSERAT? Samtliga resterande analyserade arter har analyserats map. muskel (kött) De analyserade proverna består av samlingsprover (2-21 individer/prov)

15 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION PROVTAGNINGSPUNKTER Alla resultat finns detaljredovisade på fr.o.m. juli 2002

16 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION RESULTAT Jämförbar ålder Fetthalt och storlek varierar Jämförbar ålder Fetthalt och storlek varierar Alla resultat finns detaljredovisade på fr.o.m. juli 2002

17 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION RESULTAT Jämförbar ålder Fetthalt och storlek varierar Jämförbar ålder Fetthalt och storlek varierar Alla resultat finns detaljredovisade på fr.o.m. juli 2002

18 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION RESULTAT Jämförbar ålder Fetthalt och storlek varierar något Jämförbar ålder Fetthalt och storlek varierar något Alla resultat finns detaljredovisade på fr.o.m. juli 2002

19 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION HUR STOR BETYDELSE HAR FETTHALTEN FÖR DE 7-9 ÅRIGA STRÖMMINGARNAS DIOXINHALT? Bålsen Alla resultat finns detaljredovisade på fr.o.m. juli 2002 Bålsen Landsort V Banken Gotland Landsort Fetthalten är naturligtvis en viktig faktor men ej avgörande för halten av dioxin i strömmingen. - Kontamineringsgraden i födosöksområdet helt avgörande Fetthalten är naturligtvis en viktig faktor men ej avgörande för halten av dioxin i strömmingen. - Kontamineringsgraden i födosöksområdet helt avgörande

20 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION RESULTAT Alla resultat finns detaljredovisade på fr.o.m. juli 2002

21 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION RESULTAT Alla resultat finns detaljredovisade på fr.o.m. juli 2002

22 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION RESULTAT Alla resultat finns detaljredovisade på fr.o.m. juli 2002

23 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION RESULTAT Alla resultat finns detaljredovisade på fr.o.m. juli 2002

24 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION DIOXINLIKA PCBs - HUR MYCKET BIDRAR DE MED? Medlemsstaterna inom EU har uppmanats att samla in och rapportera resultat för dioxinlika PCBs (77, 81, 126, 169, 105, 114, 118, 123, 156, 157, 167, 189). Kommissionen planerar att gränsvärdesätta dessa kongener Kommer koncentrationen av total TEQ att förändras då (om?) de dioxinlika PCBs gränsvärdesätts 2004?

25 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION DIOXIN TEQ I ÖSTERSJÖSTRÖMMING

26 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION FÖRDELNING AV DIOXIN TEQ I ÖSTERSJÖSTRÖMMING Dioxin: 54 % Non-ortho PCB: 33 % Mono-ortho: 12 % Dioxin: 54 % Non-ortho PCB: 33 % Mono-ortho: 12 %

27 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION FÖRDELNING AV DIOXIN TEQ I GULÅL FRÅN ÖSTERSJÖN Dioxin: 18 % Non-ortho PCB: 58 % Mono-ortho: 24 % Dioxin: 18 % Non-ortho PCB: 58 % Mono-ortho: 24 %

28 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION DIOXIN LIKA PCBs - HUR MYCKET BIDRAR DE MED? Summa Dioxinlika PCB lax 64 % strömming45 % gulål 82 % Summa Dioxinlika PCB lax 64 % strömming45 % gulål 82 %

29 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION FÖRDELNING AV DIOXIN-TEQ MELLAN INSJÖ OCH ÖSTERSJÖN - LAX Östersjön: PCDD/DF: 48 % Non-ortho PCB: 52 % Östersjön: PCDD/DF: 48 % Non-ortho PCB: 52 % Vättern: PCDD/DF: 23 % Non-ortho PCB: 77 % Vänern: PCDD/DF: 46 % Non-ortho PCB: 54 % Vättern: PCDD/DF: 23 % Non-ortho PCB: 77 % Vänern: PCDD/DF: 46 % Non-ortho PCB: 54 % Mono-ortho: saknas (16 % av tot TEQ för Gotlandslaxen) Mono-ortho: saknas (16 % av tot TEQ för Gotlandslaxen)

30 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION FÖRDELNING AV DIOXIN-TEQ MELLAN INSJÖ OCH ÖSTERSJÖN - ÖRING Östersjön: PCDD/DF: 48 % Non-ortho PCB: 52 % Östersjön: PCDD/DF: 48 % Non-ortho PCB: 52 % Vättern: PCDD/DF: 20 % Non-ortho PCB: 80 % Vänern: PCDD/DF: 40 % Non-ortho PCB: 60 % Vättern: PCDD/DF: 20 % Non-ortho PCB: 80 % Vänern: PCDD/DF: 40 % Non-ortho PCB: 60 % Mono-ortho: saknas

31 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION KONKLUSIONER Halterna av dioxiner och dioxinlika PCB i fet Östersjöfisk är hög jämfört med andra svenska livsmedel. Halterna uppvisar stor variation – både inom samma art (strömming t.ex.) och mellan feta fiskarter såsom t.ex. strömming, lax och ål. Bidraget från de dioxinlika PCB är mellan % av total TEQ Mönstret för de 3 olika dioxinliknande grupperna av kongener uppvisar stor variation beroende på art (ål jmf. strömming t.ex.) och fångstplats (Vättern jmf. Östersjön).

32 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION ETT STORT TACK TILL LOTTA LARSSON, ELVY NETZEL, INGALILL GADHASSON (LIVSMEDELSVERKET), INGER ABRAHAMSSON (FISKERIVERKET) OCH ALLA ANDRA INBLANDADE I PROJEKTET!!

33 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET!


Ladda ner ppt "NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Rickard Bjerselius, Marie Aune, Per Ola Darnerud, Anders Glynn Forskning och Utvecklingsavdelningen, Livsmedelsverket, Uppsala."

Liknande presentationer


Google-annonser