Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 2013 Cancerrelaterad smärta Christine Karlsson Palliativ vård och ASiH/Trelleborg.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 2013 Cancerrelaterad smärta Christine Karlsson Palliativ vård och ASiH/Trelleborg."— Presentationens avskrift:

1 Cancerrelaterad smärta Christine Karlsson Palliativ vård och ASiH/Trelleborg

2 2 Helhetssyn PsykisktFysiskt ExistentielltSocialt Sjukdom Närstående/ omgivning Individ

3 3 Skapa en gynnsam samtalsmiljö Ostörd samtalsmiljö Påklädd patient Informera hur lång tid samtalet ungefär kommer att ta Lyssna aktivt

4 4 SYMTOM SMÄRTA HUNGER/SVÄLT ANDFÅDDHET ILLAMÅENDE TRÖTTHET KRÄKNING BLODBRIST TÖRST FÖRSTOPPNING FRUSENHET TRYCKSÅR DIARRÉ SÖMNLÖSHET FÖRVIRRING DÅLIG APTIT INAKTIVITET

5 5 Hoppar över hinder

6 6 Vi möter nya utmaningar

7 7 Vi samarbetar

8 8 ”En timmes smärta är lika lång som ett dygns njutning" Engelskt ordspråk

9 9 Behandlingsmål Ostörd nattsömn Smärtlindring i vila Smärtlindring i rörelse

10 10 Smärtanalys Orsak: Cancer, icke malign eller behandling Lokalisation: En eller flera, välavgränsad, diffus eller utstrålande Duration: Dagar, veckor, månader Typ: Nociceptiv, neurogen, annat Intensitet: Verbalskattning, VAS- skalan Karaktär: Konstant, intermittent, rörelserelaterad

11 11 Smärtteckning

12 12

13 13 Under Vårdgivarwebben ligger det dokument Smärtteckning på olika språk med NRS som går att trycka ut Om annat språk än Svenska, glöm ej trycka ut den på Svenska också n_till_Vardgivarwebben/Informationsmaterial/ Smartteckning---pa-olika-sprak/

14 14 Bild tagen ur Smärtgräns 2000 Eller kronisk smärta sen tidigare

15 15 Ur Smärtgräns 2000

16 16

17 17 Symtom och statusfynd vid neuropatisk smärta. Källa: Läkartidningen.se Perifer neuropatisk smärta mer utforskad än central Per Hansson, professor i klinisk smärtforskning, sektionen för klinisk smärtforskning, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska institutet; specialist i neurologi och smärtlindring, överläkare, smärtcentrum, neurokirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm

18 18 Sensibilitesstörningar vid neurogen smärta Exempel: Allodyni = överkänslighet för stimuli som normalt inte är smärtsamma (allodyni kan också uppkomma vid högdosbehandling med morfin och hydromorfon, men ses ej vid metadon). Ex. vid beröring, kyla.

19 19 Vid social exklusion (att inte få var med i ett socialt samanhang) Smärta och distraktion- ex. minska smärta genom att se film, spela dataspel och dylikt Något som kan påverka smärtupplevelsen och smärtbehandlingen 2

20 20 Behandlingsstrategi vid smärta Tidig smärtdiagnostik ger tidig behandling Behandlingsplan över åtgärder vid eventuella smärtgenombrott

21 21 Klara –30 Pga smärtor i rygg och buk -ultraljud Som visar mutipla leverförändringar av metastaskaraktär Är under malignitets utredning VAS i vila 3 VAS i rörelse 8

22 22

23 23 Röntgen bäcken u.a I höger femur ses 14 cm caudalt om trochanter major en lytisk uppluckring av skelettet inom ett 3 cm stort område. Mediala inre cortex är tydligt påverkad. Förändringen kan passa med en lytisk metastas. I övrigt inget anmärkningsvärt. Röntgensvar

24 24 Intensitet VAS eller NRS

25 25

26 26 Vad förvärrar eller minskar smärtan? Vilken effekt har insatta läkemedel Vilket kroppsläge ger minst smärta

27 27 Vilka är patientens egna tankar om orsaken till smärtan?

28 28

29 29 Olika behandlingsmöjligheter vid smärta Information Omvårdnad Rehabilitering Farmakologisk terapi TENS, akupunktur Onkologisk terapi

30 30 Information till patient och närstående Informera om: att det tar en viss tid innan man prövat ut den rätta doseringen av smärtlindrande läkemedel att behandlingen är till för att i första hand förebygga smärta att medicineringen noga måste följa ett fastställt schema om läkemedlens förutsägbara biverkningar hur man kan förebygga/behandla biverkningarna Korrigera vid behov myterna kring morfin

31 31 Information/kommunikation

32 32 Omvårdnad Kompetent omvårdnad kan förebygga och minska smärta Personligt engagemang av vårdaren kan påverka smärtupplevelsen En god samordning och dokumentation av omvårdnaden bör göras

33 33 Rehabilitering Samråd med sjukgymnast och arbetsterapeut Ett normalt rörelsemönster och ADL-funktion minskar och förebygger smärta Sträva för att bibehålla funktionen och försök återerövra förlorad funktion Vid behov, konsultera något rehabiliteringsteam

34 34 Vårdplanering för eventuell hemhjälp Gånghjälpmedel Trygghetslarm

35 35

36 36 Paracetamol Verkningsområde - analgetisk - febernedsättande - icke antiinflammatorisk

37 37 Paracetamol Försiktighet vid leversjukdom Bör ej kombineras med andra smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol Högre doser än de rekommenderade medför risk för mycket allvarlig leverskada. Kan ge ökad svettningsbenägenhet

38 38 NSAID icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel Läkemedelsnamn t.ex. Diklofenak® Det verkar: inflammationsdämpande smärtlindrande febernedsättande.

39 39 NSAID Försiktighet vid: (Obs! skall ordineras av läkare) -porfyri (ämnesomsättningssjukdom) - astma - hjärtsjukdom - lever- eller njursjukdom - mag-tarmsjukdom - ökad benägenhet för blödning Olämpligt för äldre

40 40 NSAID Skall inte användas vid bla.: -överkänslig (allergisk) mot NSAID -magsår eller sår på tolvfingertarmen -svår hjärtsvikt, leverskada eller svår njursjukdom

41 41 Svaga opioider Kodein = metylmorfin Tramadol – mycket svag effekt på u-receptorn, förlängd eliminationstid hos äldre och anses därför som olämpligt till äldre. Inga evidens för att dessa preparat har bättre effekt än NSAID vid cancerrelaterad smärta. Takeffekt Biverkningar

42 42 Vid insättning av opioider

43 43 Trötthet Brukar gå över inom 3 dagar Informera patienten om detta

44 44 Alltid obstipationsprofylax med Movicol kompletterat meddrp Cilaxoral 5-30 drp tn. I enstaka fall kan inj. Relistor vara aktuellt

45 45 (metylnaltrexonbromid) är en perifert verkande mu-opioidreceptorantagonist avsedd för behandling av opioidframkallad förstoppning hos patienter med avancerad sjukdom som erhåller palliativ behandling, då effekten av vanliga laxermedel varit otillräcklig. RELISTOR Källa: Wyeths hemsida

46 46 Starka opioider Morfin, Dolcontin, Ketogan OxyContin, OxyNorm, Targinq Matrifen, Durogesic Actiq, Abstral, Hydromorfon, Palladon,Metadon

47 47 Oftast startar man numera med den minsta dosen av Dolcontin direkt utan att titrera in med Morfin först. Exempel: T. Dolcontin 5 mg 1 x 2 samt T. Morfin 10 mg ½ v.b Dolcontin

48 48 För alla opioider rekommenderas reducerade doser till äldre (75 år och äldre). Till äldre patienter används små doser Dolcontin (5 mg 1-2 gånger/dygn) med vid behovs tillägg av morfin i små doser (10 mg 1/4 tablett högst 4 gånger per dygn). Eliminationen av aktiva metaboliter av morfin är långsam vid njursvikt. Även oxikodon och ketobemidon bör ges försiktigt vid njursvikt!

49 49 Durogesic/Matrifen

50 50 Räkna dygnsdosen peroralt med hjälp av exempelvis en konverteringstabell Starta med en peroral morfindos som ligger ett intervall lägre än vad som anges i konverteringstabellen Avlägsna plåstret och starta den första långverkande morfintabletten 12 timmar efter att plåstret avlägsnats Justera därefter dosen till dess att optimal smärtlindring uppnåtts Från Matrifen till oralbehandling

51 51 Symtom vid utebliven dos av opioid Symtom efter ca 2-3 timmar, max symtom efter 1-2 dygn Kan feltolkas som influensa eller till och med för mycket morfin Symtom som exempelvis: Ångest och motorisk oro, feber och svettningar, smärtor, illamående, kräkning, diarré, vidgade pupiller, gåshud och gäspningar

52 52 Genombrottssmärta En eller flera episoder av dagliga smärtgenombrott trots adekvat behandling av grundsmärtan 2/3 av patienter med cancerrelaterad smärta har det. Kan vara svårbehandlat!

53 53 Genombrottssmärta Vid Morfin 1/6 av dygnsdosen Vid Durogesic 25 µg/tim 10–15 mg Morfin per os

54 54 Om patienten ska resa utomlands! Det apotek som lämnat ut medicinen kan utfärda ett intyg som skall medföras på resan (inom Europa) för att vid behov uppvisas vid tullkontroll. Vid resor utanför Europa behövs intyg från läkare. Förvara medicinen på ett betryggande sätt resa-med-lakemedel/

55 55 CADD-Legacy

56 56 Antidepressiva Tricykliska antidepressiva Amitryptilin, T. Tryptizol 10 mg Start till natten, ökning med 10 mg var tredje dag Lämplig dygnsdos brukar vara ca mg

57 57 Effekt: hämmar återupptaget av serotonin Aktiviteten i den nedåtstigande serotonerga/endorfinerga bana som kontrollerar den grind i ryggmärgen som filtrerar de inkommande smärtsignalerna En serotonerg aktivitet leder till smärta Biv. muntorrhet, förstoppning, sexuella störningar, påverkan på hjärt-kärlsystemet, urinretention

58 58 Exempelvis: Gabapentin, Neurontin ® ® Pregabalin, Lyrica® Smärtlindrande effekt på neurogena utstrålande smärtor, särskilt ”blixtsmärtor”, fantomsmärtor, trigeminusneuralgi m.m. Antiepileptika Kemiskt släktskap med tricykliska antidepressiva

59 59 Gabapentin  Hämmar transmittorfrisättningen presynaptiskt. Initialt 100 – 300 mg/d, effektiv dos ofta 900 – (3600) mg/d Pregabalin  Liknande verkningsmekanism som gabapentin  Sedering vid högre doser

60 60 Kortison – ofta god analgetisk effekt vid:  skelettsmärta  leversmärta  huvudvärk vid hjärntumörer  buksmärta vid utbredd metastasering  neurogen smärta pga inflammation och tumöröverväxt.

61 61 Biverkningar vid kortisonbehandling Eufori/konfusion Gastrit/ulcus Cushingoida drag Diabetes mellitus

62 62 Bisfosfonater Behandling mot hyperkalcemi Profylax

63 63 HYPERKALCEMI? Symtom som: Ökad smärta Förstoppning Trötthet Anorexi Klassiska symtom vid hyperkalcemi: - njursten - psykiska symtom som patienten inte känner igen sedan tidigare såsom depression, oro och ångest - förvirring - anorexi, illamående, kräkningar - dehydrering - muskelsvaghet

64 64 Vid malignitet förekommer hyperkalcemi men maligniteten är oftast känd innan hyperkalcemin upptäcks. Kan förekomma utan kända skelettmetastaser. Exempel på tumörer som ofta ger hyperkalcemi är bröstcancer, myelom, skivepitelcancrar

65 65 Är ett medel, en salva med postherpetisk neuralgi som indikation men kan även prövas vid allodyni (smärta utlöst av normal beröring) t.ex. efter mastektomi. Smärtan kan förvärras initialt och ger ett lokalt obehag i form av hettande brännande känsla, vilket gör att användbarheten av preparatet minskar. Effekt tidigast efter 1-2 veckor. Salvan får ej smörjas på skadad eller inflammerad hud Capsaicin, Capsina ® ( innehåller capsaicin som isolerats från chilipepparns frukter)

66 66

67 67 TENS (Transkutan elektrisk nervstimulering) Kontraindikation- pacemaker TENS bör övervägas vid neurogen smärta TENS skall utprovas av smärt- utbildad personal

68 68 Grindkontrollteorin

69 69 Perifera berörings- och smärtfibrer Myelin skida Nod A-alfafiber A-betafiber A-gammafiber A-deltafibrerC-fibrer 120 meter/sekund 6-30 meter/sekund 0,25-2 meter/sekund Upplevs som: - Intensiv - Kortvarig - Stickande - Ytlig Upplevs som: - Skarp - Mycket kort Upplevs som: - Långvarig - Diffus - Molande

70 70 STRÅLNING

71 71 SAMARIUM CYTOSTATIKA

72 72 Kirurgiska metoder Exempel: Ortopedkirugisk stabilisering av skelett Excision av cancer sår Dränage av abscesser/tumörnekroser Stent

73 73

74 74 lakemedelsverket/2010/Information%20fr%c3%a5n%20L%c3%a4kemedelsverket_nr%206_2010_ webb.pdf 2012/Palliativ%20v%c3%a5rd.pdf

75 75 Christine Karlsson


Ladda ner ppt "1 2013 Cancerrelaterad smärta Christine Karlsson Palliativ vård och ASiH/Trelleborg."

Liknande presentationer


Google-annonser