Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Upplevelser - Förväntningar = ? En sammanfattning av SMoKs projekt Q2 i form av en handbok i offensiv kvalitetsutveckling för kulturskolorna Klas Wounsch.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Upplevelser - Förväntningar = ? En sammanfattning av SMoKs projekt Q2 i form av en handbok i offensiv kvalitetsutveckling för kulturskolorna Klas Wounsch."— Presentationens avskrift:

1 Upplevelser - Förväntningar = ? En sammanfattning av SMoKs projekt Q2 i form av en handbok i offensiv kvalitetsutveckling för kulturskolorna Klas Wounsch Augusti 2009

2 Vad är kvalitet? Klas Wounsch Augusti 2009

3 Kulturskolornas kvalitetsarbete en bakgrund Kvalitetsredovisningar Enkäter Utvecklingssamtal Elevråd Föräldraföreningar Fokusgrupper

4 Kvalitet Egenskap, beskaffenhet (Cicero) Conformance to requirements (Crosby) Quality should be aimed att the needs of the customer, present and future (Deming) Fitness for use (Juran) Objektiv (Shewart) Subjektiv (Shewart) ProduktperspektivProducentperspektiv Kundperspektiv En produkts kvalitet är dess förmåga att uppfylla och helst överträffa kundernas behov och förväntningar (Bergman & Klefsjö)

5 Klas Wounsch, Projekt Q2, maj 2009 Kvalitetsutveckling Kvalitetskontroll Produkten kontrolleras efter produktion. Dåliga produkter sorteras ut. Kvalitetsstyrning Redan under tillverkningsprocessen fösöker man se vad som kan bli fel, och förbättrar processen för att undvika det Kvalitetssäkring Förutsättningar skapas för att fel I största möjliga utsträckning ska kunna undvikas. Rutiner skapas för att undvika fel I processerna. Skapa tilltro till att man kommer att leverera produkter av hög kvalitet Kvalitetsutveckling Ständiga förbättringar både före och under produktion Tar systematiskt reda på kundernas behov och förväntningar Innehåller de övriga aspekterna, men fokuserar på kunden och Integreras med ledningen av organisationen

6 Vem är kulturskolans kunder? Elev Brukare Intressent Förälder? Kravhållare Politiker ? Dem vi skapar värde för

7 Klas Wounsch, Projekt Q2, maj 2009 Behov Basbehov självklara behov som inte behöver uttalas, men som måste uppfyllas Uttalade behov sådant jag vet att jag vill ha uppfyllt och också formulerat Omedvetna behov oväntade, outtalade behov

8 Arbeta vidare! 1.Hur används ordet kvalitet? 2.Vad är kvalitet i kulturskolan ? 3.Vad betyder kvalitetskontroll, kvalitetsstyrning, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling i kulturskolan? 4.Vem skapar kulturskolan värde för? 5.Vilka behov kan olika kundgrupper ha? 6.Reflektera över citaten på s. 10 i handboken i förhållande till definitionerna av kund, kvalitet och behov. (se nästa bild)

9 Citat till fråga 6 ”Eleverna med den högsta kvaliteten kommer från X-land” ”Kundifieringstänkandet är ett stort hot mot kvaliteten i kulturskolorna” ”Musikskolan erbjuder undervisning med kvalitet och innehåll som stimulerar barn och ungdomar till eget musicerande.” ”Vi erbjuder både trivsel och kvalitet” ”Ska vi ha gruppundervisning eller ska vi satsa på kvalitet”

10 Offensiv kvalitetsutveckling 1, Värderingar Klas Wounsch Augusti 2009

11 Offensiv kvalitetsutveckling Ständig strävan Uppfylla & Överträffa Kundens behov & förväntningar Lägsta möjliga kostnad Kontinuerligt Delaktiga & engagerade Fokus på processer Offensiv: aktivt förebygga förändra förbättra Ständigt pågående utveckling av processer produkter människor Ledningssystem Helhet där värderingar, arbetssätt och verktyg Samverkar för: Högre kundtillfredsställelse Lägre kostnad

12 Hörnstenar (värderingar) i offensiv kvalitetsutveckling Basera beslut på fakta Basera beslut på fakta Arbeta ständigt med förbättringar Arbeta ständigt med förbättringar Arbeta med processer Arbeta med processer Skapa förutsättningar för allas delaktighet Skapa förutsättningar för allas delaktighet Engagerat ledarskap Sätt kunderna i centrum!

13 Kvalitet värderas av kunderna Ta aktivt reda på deras behov och förväntningar Hur kan vi bättre uppfylla och helst överträffa dem?

14 Basera beslut på fakta Undersöka, samla fakta, strukturera, analysera Kunskap om variation Verkliga orsaker Slump

15 Klas Wounsch, Projekt Q2, maj 2009 Har en början och ett slut Består av en serie aktiviteter Har en uppdragsgivare och en uppdragstagare Skapar värde Upprepas Arbeta med processer Arbeta med processer Huvudprocesser Stödprocesser Ledningsprocesser

16

17 Arbeta med ständiga förbättringar Planera GörStudera Lär

18 Skapa förutsättningar för allas delaktighet Skapa förutsättningar för allas delaktighet Delegering av ansvar och befogenheter Medarbetare blir motiverade Resultaten förbättras Förtroende

19 Engagerat ledarskap Aktivt och personligt engagemang Skapa resurser i form av tid, kompetens och pengar Utveckla en kultur som uppmuntrar konstruktiva förslag Vara en förebild Arbetsmiljö Möjlighet till utveckling

20 Arbeta vidare! På vilket sätt är den offensiva kvalitetsutvecklingens värderingar relevanta inom kulturskolevärlden? Vad innebär det för kulturskolan att sätta kunderna i centrum? I vilken utsträckning baseras beslut på fakta i din kulturskola? Är fördelningen av elever som anmäler sig respektive slutar ett utslag av slumpen eller av urskiljbara orsaker? Vilka är kulturskolans huvudprocesser? Tillämpar ni förbättringscykeln, medvetet, eller omedvetet? Hur fungerar delaktigheten i din kulturskola?

21 Arbeta vidare! Vad innebär ett engagerat ledarskap? Om du skulle ha utvecklingssamtal med dig själv, vilka förbättringsområden skulle du ta upp? Reflektera över något som hänt mellan dig och en chef. Vad har det betytt för dig, chefen och kulturen på arbetsplatsen? Du är som chef ansvarig för kvalitetsarbetet, men har du tid? Om inte, hur ska du prioritera

22 Offensiv kvalitetsutveckling 2, Arbetssätt och verktyg Klas Wounsch Augusti 2009

23 Offensiv kvalitetsutveckling VärderingarArbetssättVerktyg

24 Förbättringscykeln Planera GörStudera Lär

25 Förbättringscykeln Planera GörStudera Lär Vad ska förbättras?AnsvarigStardatumUppföljning

26 Brainstorming Ingen kritik eller debatt Inga gränser för vilka idéer som får läggas fram Ju fler idéer desto bättre Blanda och kombinera idéerna Bygg vidare på den andras idéer En kreativ konferens där det enda målet är att producera en lista idéer som kan användas som vägar till lösning på ett specifikt problem, idéer som senare kan utvärderas och utvecklas vidare En kreativ konferens där det enda målet är att producera en lista idéer som kan användas som vägar till lösning på ett specifikt problem, idéer som senare kan utvärderas och utvecklas vidare

27 Släktskapsdiagram

28 Klas Wounsch, Projekt Q2, maj 2009 Vilket är det största hindret för att vi ska kunna arbeta med kvalitetsutveckling inom musik- och kulturskolan?

29 Klas Wounsch, Projekt Q2, maj 2009 Många vill endast diskutera det som är nära deras eget jobb Ingen tradition att bygga på Kulturkrockar inom enheten Kvaliteten är redan god nog Svårt att motivera alla Alla förstår inte varför Finns ledare som inte har kunskap att driva utvcklingen Saknas en röd tråd, det blir tillfälligt Ledaren driver inte utvcklingsarb ete Material ej anpassat för kulturskolan Saknas mål- och resultatanalys Saknas verktyg Saknas tid Vilket är det största hindret för att vi ska kunna arbeta med kvalitetsutveckling inom musik- och kulturskolan?

30 Klas Wounsch, Projekt Q2, maj 2009 Många vill endast diskutera det som är nära deras eget jobb Ingen tradition att bygga på Kulturkrockar inom enheten Kvaliteten är redan god nog Svårt att motivera alla Alla förstår inte varför Finns ledare som inte har kunskap att driva utvcklingen Saknas en röd trå, det blir tillfälligt Ledaren driver inte utvcklingsarb ete Material ej anpassat för kulturskolan Saknas mål- och resultatanalys Saknas verktyg Saknas tid Vilket är det största hindret för att vi ska kunna arbeta med kvalitetsutveckling inom musik- och kulturskolan?

31 Klas Wounsch, Projekt Q2, maj 2009 Många vill endast diskutera det som är nära deras eget jobb Ingen tradition att bygga på Kulturkrockar inom enheten Material ej anpassat för kulturskolan Saknas mål- och resultatanalys Saknas verktyg Saknas tid Skråtänkande Bristande resurser Kvaliteten är redan god nog Svårt att motivera alla Alla förstår inte varför Bristande engagemang Finns ledare som inte har kunskap att driva utvcklingen Saknas en röd trå, det blir tillfälligt Ledaren driver inte utvcklingsarb ete Bristande ledarskap Vilket är det största hindret för att vi ska kunna arbeta med kvalitetsutveckling inom musik- och kulturskolan?

32 Klas Wounsch, Projekt Q2, maj 2009 Många vill endast diskutera det som är nära deras eget jobb Ingen tradition att bygga på Kulturkrockar inom enheten Skråtänkande Kvaliteten är redan god nog Svårt att motivera alla Alla förstår inte varför Bristande engagemang Bristande ledarskapBristande resurser Finns ledare som inte har kunskap att driva utvcklingen Saknas en röd trå, det blir tillfälligt Ledaren driver inte utvcklingsarb ete Material ej anpassat för kulturskolan Saknas mål- och resultatanalys Saknas verktyg Saknas tid Vilket är det största hindret för att vi ska kunna arbeta med kvalitetsutveckling inom musik- och kulturskolan?

33 Klas Wounsch, Projekt Q2, maj 2009 Många vill endast diskutera det som är nära deras eget jobb Ingen tradition att bygga på Kulturkrockar inom enheten Skråtänkande Kvaliteten är redan god nog Svårt att motivera alla Alla förstår inte varför Bristande engagemang Bristande ledarskapBristande resurser Finns ledare som inte har kunskap att driva utvcklingen Saknas en röd trå, det blir tillfälligt Ledaren driver inte utvcklingsarb ete Material ej anpassat för kulturskolan Saknas mål- och resultatanalys Saknas verktyg Det saknas tydligt ledarskap och resurser Saknas tid Vår kultur och våra traditioner motverkar kvalitetsarbete i gemensamma former Vilket är det största hindret för att vi ska kunna arbeta med kvalitetsutveckling inom musik- och kulturskolan?

34 Många vill endast diskutera det som är nära deras eget jobb Ingen tradition att bygga på Kulturkrockar inom enheten Skråtänkande (3) Kvaliteten är redan god nog Svårt att motivera alla Alla förstår inte varför Bristande engagemang (4) Vår kultur och våra traditioner motverkar kvalitetsarbete i gemensamma former Bristande ledarskap (2)Bristande resurser (1) Finns ledare som inte har kunskap att driva utvcklingen Saknas en röd trå, det blir tillfälligt Ledaren driver inte utvcklingsarb ete Material ej anpassat för kulturskolan Saknas mål- och resultatanalys Saknas verktyg Det saknas tydligt ledarskap och resurser Saknas tid

35 Otydligt ledarskap och allmänt svagt engagemang i kombination med starkt individrelaterad kultur motverkar gemensam kvalitetsutveckling Vilket är det största hindret för att vi ska kunna arbeta med kvalitetsutveckling inom musik- och kulturskolan? Sammanfattning

36 Träddiagram

37 Rubrik för problemet Åtgärdsförslag Nivå 1

38 Rubrik för problemet Åtgärdsförslag Nivå 1 Nivå 2

39 Rubrik för problemet Åtgärdsförslag Nivå 1 Nivå 2

40 Rubrik för problemet Åtgärdsförslag Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 E G S P

41 Rubrik för problemet Åtgärdsförslag Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 E G S P1234

42 Matrisdiagram

43 Åtgärder Problem Åtgärd 1Åtgärd 2 Åtgärd 3 Årgärd 4 Summa Problem 1 Problem 2 Problem 3 Problem 4 Problem 5 Problem 6 Summa Matrisdiagram

44 Åtgärder Problem Åtgärd 1Åtgärd 2 Åtgärd 3 Åtgärd 4 Summa Problem Problem Problem Problem Problem Problem Summa Matrisdiagram

45 Tre ledningsverktyg i samverkan

46 Vilka är de viktigaste orsakerna till att elever slutar ?

47 De lägger sin tid på dataspel Eleverna prioriterar andra fritidssysselsättni ngar Naturligt at barn vill prova olika saker. Inget problem att de slutar Undervisningen är gammaldags För korta lektioner Kompisarna slutar Gruppen (drama teater dans) faller sönder För mycket ”skola” För många oengagerade lärare De fattar inte hur man övar Det är inte roligt att öva Elevrna förstå inte att det krävs arbete Eleverna tycker att lektionerna är tråkiga Musiken är tråkig På 70-tale var eleverna mer målinriktade Skolarbetet tar mycket tid Det finns inga utmaninger för dem över 12 år Utrustningen är dålig Det är för många elever per lärare Om arbetsvillkoren var bättre skulle vi kunna inspirera mer Gruppundervisni ng gör att vi inte kan ta hand om eleverna påbästa sätt Eleverna får inte välja musik Barnen har inga förebilder inom det klasiska området Undervisningen utgår inte från eleverna mudiksmak Tråk- och mellanstadiestä mpel

48 Vilka är de viktigaste orsakerna till att elever slutar ? De lägger sin tid på dataspel Eleverna prioriterar andra fritidssysselsättni ngar Naturligt at barn vill prova olika saker. Inget problem att de slutar Undervisningen är gammaldags För korta lektioner Kompisarna slutar Gruppen (drama teater dans) faller sönder För mycket ”skola” För många oengagerade lärare De fattar inte hur man övar Det är inte roligt att öva Elevrna förstå inte att det krävs arbete Eleverna tycker att lektionerna är tråkiga Musiken är tråkig På 70-tale var eleverna mer målinriktade Skolarbetet tar mycket tid Det finns inga utmaninger för dem över 12 år Utrustningen är dålig Det är för många elever per lärare Om arbetsvillkoren var bättre skulle vi kunna inspirera mer Gruppundervisni ng gör att vi inte kan ta hand om eleverna påbästa sätt Eleverna får inte välja musik Barnen har inga förebilder inom det klasiska området Undervisningen utgår inte från eleverna mudiksmak Tråk- och mellanstadiestä mpel

49 Vilka är de viktigaste orsakerna till att elever slutar ? De lägger sin tid på dataspel Eleverna prioriterar andra fritidssysselsättni ngar Naturligt at barn vill prova olika saker. Inget problem att de slutar Undervisningen är gammaldags För korta lektioner Kompisarna slutar Gruppen (drama teater dans) faller sönder För mycket ”skola” För många oengagerade lärare De fattar inte hur man övar Det är inte roligt att öva Elevrna förstå inte att det krävs arbete Eleverna tycker att lektionerna är tråkiga Musiken är tråkig På 70-tale var eleverna mer målinriktade Skolarbetet tar mycket tid Det finns inga utmaninger för dem över 12 år Utrustningen är dålig Det är för många elever per lärare Om arbetsvillkoren var bättre skulle vi kunna inspirera mer Gruppundervisni ng gör att vi inte kan ta hand om eleverna påbästa sätt Eleverna får inte välja musik Barnen har inga förebilder inom det klasiska området Undervisningen utgår inte från eleverna mudiksmak Tråk- och mellanstadiestä mpel Konkurrens om tid Elevinflytande Undervisningen håller inte måttet Bristande förståelse för övning Sociala faktorer Dåliga arbetsvillkor Eleverna tycker det är tråkigt

50 De lägger sin tid på dataspel Eleverna prioriterar andra fritidssysselsättni ngar Naturligt at barn vill prova olika saker. Inget problem att de slutar På 70-tale var eleverna mer målinriktade Skolarbetet tar mycket tid Eleverna får inte välja musik Barnen har inga förebilder inom det klasiska området Undervisningen utgår inte från eleverna mudiksmak Undervisningen är gammaldags För korta lektioner För mycket ”skola” För många oengagerade lärare Det finns inga utmaninger för dem över 12 år Utrustningen är dålig Det är inte roligt att öva De fattar inte hur man övar Elevrna förstå inte att det krävs arbete Kompisarna slutar Gruppen (drama teater dans) faller sönder Eleverna tycker att lektionerna är tråkiga Musiken är tråkig Tråk- och mellanstadiestä mpel Gruppundervisning gör att vi inte kan ta hand om eleverna påbästa sätt Det är för många elever per lärare Om arbetsvillkoren var bättre skulle vi kunna inspirera mer

51 De lägger sin tid på dataspel Eleverna prioriterar andra fritidssysselsättni ngar Naturligt at barn vill prova olika saker. Inget problem att de slutar På 70-tale var eleverna mer målinriktade Skolarbetet tar mycket tid Eleverna får inte välja musik Barnen har inga förebilder inom det klasiska området Undervisningen utgår inte från eleverna mudiksmak Undervisningen är gammaldags För korta lektioner För mycket ”skola” För många oengagerade lärare Det finns inga utmaninger för dem över 12 år Utrustningen är dålig Det är inte roligt att öva De fattar inte hur man övar Elevrna förstå inte att det krävs arbete Kompisarna slutar Gruppen (drama teater dans) faller sönder Eleverna tycker att lektionerna är tråkiga Musiken är tråkig Tråk- och mellanstadiestä mpel Sociala faktorer Gruppundervisning gör att vi inte kan ta hand om eleverna påbästa sätt Det är för många elever per lärare Om arbetsvillkoren var bättre skulle vi kunna inspirera mer Dålig organisation Undervisningsrelaterade faktorer

52 De lägger sin tid på dataspel Eleverna prioriterar andra fritidssysselsättni ngar Naturligt at barn vill prova olika saker. Inget problem att de slutar På 70-tale var eleverna mer målinriktade Skolarbetet tar mycket tid Eleverna får inte välja musik Barnen har inga förebilder inom det klasiska området Undervisningen utgår inte från eleverna mudiksmak Undervisningen är gammaldags För korta lektioner För mycket ”skola” För många oengagerade lärare Det finns inga utmaninger för dem över 12 år Utrustningen är dålig Det är inte roligt att öva De fattar inte hur man övar Elevrna förstå inte att det krävs arbete Kompisarna slutar Gruppen (drama teater dans) faller sönder Eleverna tycker att lektionerna är tråkiga Musiken är tråkig Tråk- och mellanstadiestä mpel Sociala faktorer Gruppundervisning gör att vi inte kan ta hand om eleverna påbästa sätt Det är för många elever per lärare Om arbetsvillkoren var bättre skulle vi kunna inspirera mer Dålig organisation Undervisningsrelaterade faktorer

53 Eleverna stimuleras inte till att fortsätta pga brister i undervisningens innehåll och uppläggning samt att sociala behov och behov av inflytande inte tillfredställs

54 Eleverna stimuleras inte tillräckligt till att fortsätta pga brister i undervisningens innehåll & uppläggning samt att deras sociala behov och behov av inflytande inte uppfylls.

55 1. Utveckla innehållet och uppläggningen av undervisningen 2. Skapa mötesplatser 3. Organisera elevinflytande

56 Eleverna stimuleras inte tillräckligt till att fortsätta pga bristeri undervisningens innehåll & uppläggning samt att deras sociala behov och behov av inflytande inte uppfylls. 1. Utveckla innehållet och uppläggningen av undervisningen 2. Skapa mötesplatser 3. Organisera elevinflytande Differentierat kursupplägg Professionell resultatredovinin g Öppna arenor ReplokalerLäger & resorKolla vad eleverna tycker Elevråd

57 Eleverna stimuleras inte tillräckligt till att fortsätta pga brister i undervisningens innehåll & uppläggning samt att deras sociala behov och behov av inflytande inte uppfylls. 1. Utveckla innehållet och uppläggningen av undervisningen 2. Skapa mötesplatser 3. Organisera elevinflytande Differentierat kursupplägg Professionell resultatredovinin g Öppna arenor ReplokalerLäger & resorKolla vad eleverna tycker Elevråd Differentiering av krav på övning Ålders- diferenti ering Konserter utställningar CD, Film Kund- enkäter Enkäter till dem som slutar Ämnesvis elevråd Utvecklings -samtal Öppna arenor ReplokalerLäger & resor Övergripande elevråd

58 Eleverna stimuleras inte tillräckligt till att fortsätta pga brister i undervisningens innehåll & uppläggning samt att deras sociala behov och behov av inflytande inte uppfylls. Övergripande elevråd E G S P 1. Utveckla innehållet och uppläggningen av undervisningen 2. Skapa mötesplatser 3. Organisera elevinflytande Differentierat kursupplägg Professionell resultatredovinin g Öppna arenor ReplokalerLäger & resorKolla vad eleverna tycker Elevråd Differentiering av krav på övning Ålders- diferenti ering Konserter utställningar CD, Film Kund- enkäter Enkäter till dem som slutar Ämnesvis elevråd Utvecklings -samtal Öppna arenor ReplokalerLäger & resor

59 Eleverna stimuleras inte tillräckligt till att fortsätta pga brister i undervisningens innehåll & uppläggning samt att deras sociala behov och behov av inflytande inte uppfylls. E G ,5 S ,5 P123 Övergripande elevråd 1. Utveckla innehållet och uppläggningen av undervisningen 2. Skapa mötesplatser 3. Organisera elevinflytande Differentierat kursupplägg Professionell resultatredovinin g Öppna arenor ReplokalerLäger & resorKolla vad eleverna tycker Elevråd Differentiering av krav på övning Ålders- diferenti ering Konserter utställningar CD, Film Kund- enkäter Enkäter till dem som slutar Ämnesvis elevråd Utvecklings -samtal Öppna arenor ReplokalerLäger & resor

60 Åtgärder Problem Konserter, utställningar, inspelningar Utvecklings- samtal Enkät till dem som slutar Kundenkät Summa Undervisningen omodern Inget inflytande över innehållet För korta lektioner Inga utmaningar för 12 + elever Vet inte hur man övar Inga kompisar Summa Matrisdiagram

61 Åtgärder Problem Konserter, utställningar, inspelningar Utvecklings- samtal Enkät till dem som slutar Kundenkät Summa Undervisningen omodern Inget inflytande över innehållet För korta lektioner Inga utmaningar för 12 + elever Vet inte hur man övar Inga kompisar Summa Matrisdiagram

62 Självutvärdering systematisk utvärdering av en organisations aktiviteter och resultat baserat på någon modell för offensiv kvalitetsutveckling. struktureras efter förbättringscirkelns faser; Planera-Gör-Studera-Lär. Planera GörStudera Lär

63 Språngbrädan - ett verktyg för självutvärdering Språngbrädan behandlar frågor inom dimensionerna Kundsamverkan Ledarskap Medarbetarnas utveckling och delaktighet Verksamhetens processer

64 Språngbrädans frågeställningar Inom vart och ett av de fyra områdena ställs frågorna Hur gör vi idag? (tex hur tar vi reda på kundernas nuvarande och framtida behov? Hur utvecklar ledningen vision och verksamhetsidé?) I vilken omfattning gör vi det? Vilka resultat leder det till? Hur gör vi för att utvärdera det vi gör och vilka förbättringar har det lett till?

65 Processledning och processkartor

66 Organisationsschemat beskriver funktioner Ledning Funktion 1Funktion 2Funktion 3

67 Processkartan beskriver processer Aktivitet 1 Aktivitet 2 Aktivitet 3

68 Blockschemat beskriver hur processen rör sig mellan funktionerna Funktion 1Funktion2Funktion3Funktion4 Aktivitet 1 Aktivitet 2 Aktivitet 3 Aktivitet 4 Aktivitet 5

69 Arbeta vidare! 1. Hur fördelas arbetet generellt på kulturskolan med hänsyn till förbättringscykelns faser? 1. Tar ni fram nya idéer på ett kreativt sätt i er organisation? 2. Vad skulle det innebära för fördelar för kulturskolan om man på ett systematiskt sätt arbetade med de behandlade verktygen? 3. Gör släktskapsdiagram med utgångspunkt från till exempel följande problem: Varför är det svårt att starta ett kvalitetsarbete i kulturskolan? 4. Gå vidare med träd- och matrisdiagram enligt arbetssättet i handboken?

70 Arbeta vidare! 5. Av matrisdiagrammet framgår att problemen ”Undervisningen omodern” och ”Lektionerna för korta” inte har fått sin lösning ännu. Ta med hjälp av de presenterade arbetssätten och verktygen fram idéer till lösningar. 6. Gör ni någon form av systematisk självutvärdering? 7. Vilka olika funktioner finns inom kulturskolan. Gör ett organisationsschema. 8. Vilka är kulturskolans huvudprocesser, stödprocesser och ledningsprocesser? 9. Gör en organisatorisk översikt över kulturskolan du arbetar i.

71 Strategisk verksamhetsutveckling Klas Wounsch Augusti 2009

72 Strategisk verksamhetsutveckling och offensiv kvalitetsutveckling Klas Wounsch, Projekt Q2, maj 2009 Kultur Värderingar artefakter gemensamma värderingar för-givet-taganden Verksamhetsidé Vision Offensiv kvalitetsutveckling basera beslut på fakta arbeta med ständiga förbättringar arbeta med processer skapa förutsättningar för delaktighet Framgångsfaktorer Mål Uppföljning VAD?HUR?VART? Strategier Engagerat ledarskapKunden i centrum arbetssätt verktyg

73 En bild av ett önskat framtida tillstånd – Lätt att föreställa sig – Ge positiva känslor – Tydlig men flexibel – Lätt at kommunicera – Långsiktig En starkt koncentrerad barriärbrytande mental bild av den framtid en organisation önskar skapa Vision

74 En starkt koncentrerad barriärbrytande mental bild av den framtid en organisation önskar skapa För att man måste kunna ha den i huvudet ”minne av framtiden” Något som ännu inte finns Ska kittla och utmana Den sista punkten,..organisationen önskar skapa, lägger ansvaret på verksamheten och oss som arbetar i den. Den sista punkten,..organisationen önskar skapa, lägger ansvaret på verksamheten och oss som arbetar i den. Organisationen önskar skapa

75 Legitimera – På ett positivt sätt tala om varför vi behövs i samhället Fokusera på ambitioner Motivera och inspirera – Stimulera till fantasi, drömmar och entusiasm Andra tankar om visionen

76 Klargöra riktningen Motivera människorna Koordinera människorna Vision enligt Kotter

77 Verksamhetsidén Talar om – vad vi ska göra – hur vi ska göra – för vem vi ska göra det Utgår från den nytta vi kan göra för kunderna, vilka behov vi ska tillfredställa Ska vara lätt att förstå och kommunicera Talar om – vad vi ska göra – hur vi ska göra – för vem vi ska göra det Utgår från den nytta vi kan göra för kunderna, vilka behov vi ska tillfredställa Ska vara lätt att förstå och kommunicera

78 Verksamhetsidén Vem är den till för? Oss själva, men också de andra För att vi ska veta vad vi ska göra och inte göra Vi själva tillsammans Varför behövs den? Vem ska formulera den?

79 Verksamhetsidé: Vad? Hur? För Vem? Vad? behov, produkter Hur? aktiviteter, tekniker Vem? kunder, klienter Varför ska de anlita oss?

80 Specifika Mätbara Accepterade Rimliga Tidsbestämda och ha en Ansvarig Mål, beskrivningar av framtida önskade tillstånd, ska vara:

81 Vilka är de avgörande faktorerna för att ni ska kunna nå målen?

82 Gör en handlingsplan! Vad?Varför?När?Hur?Vems ansvar? Verksamhetsidé och vision Mål Kvalitetsdeklaration Organisation- arbetslag- grupputveckling Processkartläggning Värderingar Utvärderingar

83 Gör en handlingsplan! Vad?Varför?När?Hur?Vems ansvar? Vision Verksamhetsidé Mål Viktiga faktorer Indikatorer

84 Gör en handlingsplan! Policypärm Verksamhetsidé & Vision Mål Kvalitetsdeklaration Grupp utveckling Processkartor Organisationsflödet Verksamhetsidé & Vision Kvalitetsdekl. klart Tydliga mål Grupp utveckling Reflektionspass i ledningsgruppen av bla kvalitet, hörnstensmodellen mm Policypärm klar Tydliga mål klart

85 Arbeta vidare! 1.Har din kulturskola en vision? 2.Formulera en vision enligt de krav ni bestämmer er för att ställa på den. 3.Upprepa ovanstående men med verksamhetsidén. Om ni har en verksamhetsidé, svarar den på frågorna varför, vad, hur, för vem? 4. Vilka är de avgörande faktorerna för att ni ska kunna nå målen? 5. Komplettera de organisationsscheman och processkartor ni tidigare gjort med handlingsplaner samt beskrivningar i ord och bild.

86 6. Utvikning 1. Kultur och värderingar i organisationen Klas Wounsch Augusti 2009

87 Varför är det så svårt att förändra? 1.man är själv för nöjd (”too much complacency”) 2.lyckas inte skapa en kraftfull grupp som driver arbetet framåt 3.underskattar kraften i att ha en vision 4.man kommunicerar inte visionen 5.tillåter att hinder står i vägen 6.skapar inga snabba segrar 7.förklarar segern vunnen för snabbt 8.förankrar inte den uppnådda förändringen tillräckligt starkt i organisationens kultur.

88 Vad är kultur?

89 Två krafter Anpassning Överlevnad, tillväxt och anpassning till den omgivande miljön Integration Intern integration som möjliggör dagligt fungerande och förmåga till anpassning och lärande.

90 En definition Ett mönster av delade grundläggande antaganden, vilka lärdes av gruppen när den löste problemen med anpassning till externa förutsättningar och den interna integrationen, och som fungerade tillräckligt bra för att kunna betraktas som giltiga och därför kommer att föras vidare till nya gruppmedlemmar som det riktiga sättet att uppfatta, tänka och känna i relation till dessa problem.

91 Tre dimensioner Artefakter Uttalade antaganden För-givet-taganden

92 Vilka värderingar råder i vår organisation? (Grupp 1) Ett problem är att vi inte hunnit lära känna varandra tillräckligt ännu. Vi trampar i samma hjulspår (kan bli mer nytänkande) För få vågar säga sin mening. Vi är lite rädda att lägga oss i varandras arbete Jobbar man för mycket/ för lite? Outalade förväntningar Undviker vi att vara ärliga & tala direkt till varandra? Kommer negativ kritik fram indirekt? Vi vill att alla ska känna sig välkomna. Både elever och lärare. Undervisningstid en bör vara en höjdpunkt för eleverna. De flesta elever har chans att få synas någon gång. Kulturskolan är en mötesplats (som dock kan innefatta fler spännande möten) Vi är till för alla elever. De bästa ska ha mer tid. Man anpassar sig efter elevens behov. Barn är inte vuxna än. Det finns en vilja att hålla hög kvalitet. Gör detta att vi får prestationsångest? Gud nåde den som spelar fel. Vi har roligt. God stämning som smittar av sig på eleverna Vi är toleranta med varandra. Vi är självständiga och viljestarka. Vi är öppna mot varandra. Alla, både lärare och elever har någon styrka. Det känns tryggt att gå till jobbet för man vet att kollegiet finns och stöttar. Man vågar göra nya saker fast man kan vara osäker Vi hjälps åt. Flera stycken vid projekt. Vi bejakar varandra och ger varandra positiv bekräftelse. Det finns en ja- sägar anda, inget är omöjligt. Vi undviker konflikter I kollegiet Positiv arbetsmiljö i kollegiet Vi vill se varje elev Prestationsoro Kommunikation mellan lärare och elev

93 Vilka värderingar råder i vår organisation? (Grupp 2) Förvaring av grejer ej tillåtet. Om man inte är med på allt så skolkar man från arbetet. Vi jobbar hårt, ibland lite hårdare än vi orkar. Sådan är känslan här. Allt arbete som görs men inte är ”synligt” existerar inte. Om man säger nej till en x-tra kväll/dag sviker man en kollega/vän. Man ska ställa upp. Gå före med gott exempel. Alla på kulturskolan gör sitt bästa. Koncerntanken, vi-känslan är döviktig. Pålitlighet, ansvar och hjälpsamhet. Många nya vindar blåser Högt i tak. Musik (kultur) är viktigt för människor. Eleven i centrum Mötet, dialogen. Förståelse och trygghet. Alla på kulturskolan tycker att det är viktigt att känna sig glad. Det är viktigare att ha skoj än att känna sig bäst. Musik (kultur) är viktigt för våra barn och ungdomar. Traditioner och självkänsla. Kvalitet och kunnande är viktigt för självkänslan. Eleven i centrum Vi har öppna sinnen Vi måste sträva efter den optimala arbetssituationen Vi har ett engagemang

94 Arbeta vidare! 1.Vilka värderingar anser ni råder i er organisation? 2.Vilka värderingar tror ni i ledningsgruppen råder i er organisation? 3.Vilka värderingar vill ni ska gälla? 4.Vilka värderingar anser eleverna råder på er kulturskola? 5.Finns det kulturella faktorer i din kulturskola som påverkar vilka problem eller lösningar som kan tas upp?

95 Arbeta vidare! 6. Finns det faktorer i kulturen i din kulturskola som försvårar genomförandet av förändringar? 7. Är organisationen mogen för att starta ett kvalitetsutvecklingsarbete idag? 8. Kan du se och ge exempel på de tre dimensionerna artefakter, uttalade antaganden och grundläggande antaganden? 9. Jämför Kotters 8 punkter (s 64) med tillfällen då din egen kulturskola varit i behov av förändring. Hade Kotters idéer varit till hjälp?

96 7. Utvikning 2, ledarskap Klas Wounsch Augusti 2009

97 Ledarskap Strategiskt ledarskap Fastlägga färdriktningen Skapa förståelse för färdriktningen Operativt ledarskap Motivera och inspirera

98 Kotters 8 punkter för en lyckad förändring 1.Skapa en känsla av angelägenhet (brådska) 2.Sätt ihop en grupp för att leda förändringen 3.Utveckla och förändra vision och strategi 4.Kommunicera för förståelse 5.Gör det möjligt för andra att agera 6.Skapa framgång snabbt 7.Ge inte upp 8.Håll fast vid nya beteendemönster och försäkra er om att de leder till framgång

99 Igelkottskonceptet Vad organisationen brinner för Det man kan vara bäst på De ekonomiska drivkrafterna

100 Nivå 5- ledare Personlig ödmjukhet kombinerad med professionell vilja Ofta internt rekryterade Ser ut för att fördela äran, i spegeln för att ta ansvar Ambitionen inriktad på organisationen

101 3 punkter Disciplinerade människor Disciplinerat tänkande Disciplinerat handlande

102 Sanningens ögonblick Den tid och den plats där en organisation har möjlighet att visa kunden vilken kvalitet tjänsten har. I nästa ögonblick är tillfället förbi och det är för sent att rätta till eventuella kvalitetsproblem. Då återstår bara möjligheten till nya sanningens ögonblick.

103 Arbeta vidare! 1. Tänk på en förändring som behöver genomföras i din kulturskola. Gör en tänkt uppläggning med utgångspunkt från Kotters 8 punkter (s. 70) 2. Beskriv ditt eget ledarskap utifrån Kotters syn på strategiskt och operativt ledarskap 3. Är du överens med Kotter om att förändringstakten i världen, samhället och arbetslivet inte kommer att avta under överskådlig framtid?

104 Arbeta vidare! 4. Jim Collins menar att i skärningspunkten mellan Det organisationen brinner för, Det organisationen kan vara bäst på och Det som driver ekonomin i organisationen finns nyckeln till framgång. Diskutera och försök förstå vad han menar. Kan detta tillämpas i kulturskolan? 5. I samband med principen ”Först vem, sedan vad?” säger Collins att har man rätt människor behöver man inte arbeta så mycket med att motivera dem. Stämmer det? Går detta att förena med Kotters syn på ledarskap? 6. Enligt Collins forskning har det visat sig att ledare som lyckats utveckla sina verksamheter på ett bra sätt ofta har rekryterats internt? Diskutera för – och nackdelar.

105 Arbeta vidare! 7. Se dig om bland de ledare du känner. Hur många tror du besitter den kombination av stenhård professionell vilja och personlig ödmjukhet som Collins menar är utmärkande för de bästa ledarna? 8. Vilka konsekvenser skulle det få för dig, din organisation och dina medarbetare om du delade Carlzons syn på ledarskap?

106 Arbeta vidare! 9. Är det verkligen möjligt att släppa så mycket ansvar till medarbetarna? 10. Är Carlzons tankar aktuella än idag, eller har utvecklingen gjort att det numera är självklarheter? 11. Ge exempel på ”Sanningens ögonblick” i din organisation.

107 8. Utvikning 3, Applied Imagination, principer för kreativ problemlösning Klas Wounsch Augusti 2009

108 Applied Imagination Principer för kreativ problemlösning att samla fakta Att samla fakta innebär att urskilja och formulera, problemet och att samla och analysera relevanta fakta. skapa idéer Under idéskapandefasen producerar man och utvecklar idéer. ta fram lösningar att testa och utvärdera idéerna samt att besluta och implementera lösningar. Osbornes stora insats är hans tankar om hur man på ett kreativt sätt tar fram idéer.

109 Brainstorming ”en kreativ konferens där det enda målet är att producera en lista med idéer som kan användas som vägar till lösning på ett specifikt problem, idéer som senare kan utvärderas och utvecklas vidare. ”

110 Brainstormingens regler Ingen kritik eller debatt Inga gränser för vilka idéer som får läggas fram. Uppmuntra en entusiastisk och okritisk attityd till de nya idéerna. Ju fler idéer desto bättre Blanda och kombinera idéerna och bygg vidare på de övrigas idéer.

111 Arbeta vidare! 1. Osborne menar att ”nu” har man insett att genom att följa de två grundläggande reglerna för brainstorming kan få bättre resultat. Inom vilka områden? Tillämpas dessa regler generellt idag? 2. Hur tar ni fram idéer inom er kulturskola? Har ni en systematisk metod? 3. Hur effektiv är den traditionella konferensen när det gäller att hitta nya kreativa idéer? 4. Tillåter kulturen på din arbetsplats att ni bryter gamla mönster och börjar ta fram idéer på nya sätt?

112 Arbeta vidare! 5. Osborne delar in den kreativa problemlösningen i tre faser. Tänk igenom ett aktuellt probvlem i din organisation och fundera över om det skulle hjälpa att följa hans idéer. 6. Dela in er i grupper för att ta fram idéer rörande ett aktuellt problem? Hälften av grupperna får inga instruktioner förutom information om problemet som ska lösas, hälften använder brainstorming. Blir det någon skillnad? 7. Stödjer brainstorming som arbetssätt någon särskild av värderingarna inom den offensiva kvalitetsutvecklingen?

113 Hör av er! Facebook: Klas Wounsch Klas Wounsch, Projekt Q2, maj 2009


Ladda ner ppt "Upplevelser - Förväntningar = ? En sammanfattning av SMoKs projekt Q2 i form av en handbok i offensiv kvalitetsutveckling för kulturskolorna Klas Wounsch."

Liknande presentationer


Google-annonser