Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Varför kan du räkna till tre? Vad lärde du dig på lågstadiet? Vad kan du egentligen? (Metakunskap) Hur gör du när du tänker? (Metakognition)

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Varför kan du räkna till tre? Vad lärde du dig på lågstadiet? Vad kan du egentligen? (Metakunskap) Hur gör du när du tänker? (Metakognition)"— Presentationens avskrift:

1 Varför kan du räkna till tre? Vad lärde du dig på lågstadiet? Vad kan du egentligen? (Metakunskap) Hur gör du när du tänker? (Metakognition)

2 Undervisningens kärna Den skärningspunkt, ibland bortglömd, där elevers och studenters erfarenheter och kunskaper möter andra människors erfarenheter och människans historiska kunskaper. Kärnverksamheten handlar om att i undervisning gestalta och kommunicera detta möte. Och vad gäller lärarutbildning: kommunicera den mänskliga kunskap som finns kring hur detta möte kan gå till.

3 ATT VARA LÄRARE Det handlar om kunskap och om att kommunicera kunskap. Men inte vilken kunskap som helst; utan den som ligger i skolans kunskapsuppdrag och elevens kunskapsrätt.

4 ORDET ” Ordet tillhör inte någon, människans medvetande väcks höljt i ett främmande medvetande – sökandet efter det egna ordet är egentligen inte ett sökande efter ett eget ord, utan efter ett ord som är större än mig själv – det är en strävan att överge de egna orden med vars hjälp inget väsentligt kan sägas” Michael Bachtin

5 Språket  Bachtin: ”...ordet är större än mig själv...”  Hellen Keller: Inser att orden innesluter en mänsklig erfarenhet som förenar hennes medvetande med andra människors.  Bibeln  I begynnelsen fanns Ordet... och Ordet fanns hos Gud... allt blev till genom det... I Ordet var liv... (Joh 1:1-5).  Goethe och Vygotskij: ”I begynnelsen var inte ordet utan handlingen”.  Russel: Gud är ett ”språkspel”.  Bernstein/Vygotskij: språk och tanke.

6 Språkets funktioner Förutom kognitiva och kommunikativa funktionerna.  Kollektivt medvetande och minne.  Värderingar, fantasi, kreativitet och empati.  Symboliskt minne.  Tidsuppfattning.  Ånger, sorg, kärlek, hopp, undran glädje och tro.  Andra symbolvärldar: bilder, siffror, noter.  Konstnärliga uttryck: konst, musik, dans...  Identitet och jaguppfattning.  Bärare av affektiva laddningar.

7 Begreppsbaserad undervisning  En länk mellan elevens/studentens tolkningskontexter och de vetenskapliga.  En erfarenhetsbaserad kunskapsutveckling  Inga kunskapsteoretiska anspråk.  Syftar till förtrogenhet med det mänskliga tänkande som blivit nedlagt i begreppet; begreppets inre sida.  Begrepp framträder som människans språkligt kognitiva redskap.  De begrepp undervisningen erbjuder är alternativa sätt att begreppsliggöra omvärlden.

8 I Ryggsäcken  Vad har de med förtrogen kunskap inom ett område/ämne i ryggsäcken?  Språkliga tankeredskap.  Begreppsliga strukturer –begreppsligt djup.  Tillgång till alternativa sätt att begripa omvärlden.

9 Skriftspråkets effekt på tänkandet

10 Problemet - utmaningen  Elever går alltför ofta ut ur undervisning med samma föreställningar som de gick in i den med.

11 MÄNNISKANS SYMBOLVÄRLDAR MänniskaBegreppVerklighet Ord Bilder Modeller Siffror Teorier Konst Kartor Värderingar Religioner

12 Människans begreppssystem Ord Matematiskt språk Musikaliskt språk Bild och formspråk Kroppsspråk Primär form -Talat språk -Muntligt räknande -Musik -Bilder, skulptur, -Dans, drama, idrott Sekundär form -Skrivet språk -Matematik -Noter -Notationssystem Teoretisk förståelse: gammatik, algebra, musikteori, konstteori, vetenskap.

13 2c. Teoretisk kontext1c. Världsbild, ideologi, tro 1b. Vardagsuppfattningar, vardagsbegrepp 2b. Teoretiska begrepp 1a. Praktisk kontext, perception, upplevelse 2a. Empirisk kontext (Från Caravita & Halldén, 1994; Halldén, 2002.) Begrepp i skilda kontexter Vardagliga Vetenskapliga

14 Hur har kunskap och erfarenhet kommit in i våra huvuden? A.Som direkt kunskap och erfarenhet: Upplevelse, perception; direkt via våra sinnen. B. Som indirekt kunskap och erfarenhet: Symbolisk kunskap; ord, bilder, siffror, noter. DIREKT OCH INDIREKT KUNSKAP OCH ERFARENHET

15 PRAXISMODELL Erfarenhetsnivåer C: Abstrakt process-nivå B: Symbolisk kvantitativ nivå. Benämner fakta, beskriver. ”stenen” ”trädet” A: Konkret erfarenhet Undervisningsfokus: Teoretisk förståelse, analys Fakta, stoff, beskrivning, rätt och fel, kvantitet. ”älgen” Uppleva, känna, leka.

16 Praxismodell  Synliggöra och diskutera erfarenhets- och kunskapsformer.  Undervisningsimplikationer.  Öppnar för frågor som:  Upplevelser/erfarenheter i undervisningen?  Förkunskaper och förförståelse?  Kunskapsformernas funktion?  Urvalsproblematiken?  Vad är det vi minns och varför?  Affektiva laddningar?  Vad är rätt och fel?

17 PRODUKTIONSFAKTORER ArbetskraftRealkapitalNaturtillgångar HantverkareRedskapSkog SnickareSågarTimmer Möbelsnick.FogsvansarVirke BosseBlå såg Stolsbrädor Fenomenen i verkligheten Vilka möjligheter har vi att diskutera ekonomi om vi bara är förtrogna med de konkreta nivåerna?

18 TANKEKVALITETER Grammatik över språkligt tänkande Begreppsligt djup, förtrogenhet kräver språkligt begreppsligt tänkande Tankekvaliteterna är en länk mellan elevens tänkande och ämnets kärna och vetenskapliga innehåll Ett redskap att synliggöra tänkandet

19 Tankekvaliteter Förmåga att: A.Systematisera och hitta mönster B.Generalisera C.Se möjliga konsekvenser D.Ta personlig ställning E.Tänka kritiskt F.Förenkla verkligheten G.Röra sig mellan det konkreta och det abstrakta H.Sammanfatta och uppfatta budskapet I.Använda begrepp som tankeredskap J.Byta perspektivbyte i tid och rum K.Ta till sig nya begrepp

20 A. Förmåga att systematisera och hitta mönster Grundläggande och förspråkligt Individuellt och/eller historiskt framtagna Våra ämnen har givna strukturer Teoretiskt tänkande Strukturer skapar ordning Tro – vetande, förnuft – känsla Förstå och organisera omvärlden Fromm, Lorentz, Postmodernism

21 B. Förmåga att generalisera Abstrahera och generalisera Grunden för kunskapshantering Använda tidigare erfarenheter i omvärldsorienteringen Det unika och generella Generalisering i tal och skrift Andemening - bokstavsmening Generaliseringen bär inte bara en tanke utan även en affektiv laddning

22 C. Förmåga att se konsekvenser Konsekvenstänkande Ordet och handlingen. ”I begynnelsen var….” Konfrontera sina ord med en verklighet Kraften i konsekvens tänkandet; barn, apor Rationellt förhållande till framtida konsekvenser Konsekvenser på individ och samhällsnivå: miljö, alkohol, brott, hämnd

23 D. Förmåga till personligt ställningstagande Hävda sig själv Kulturellt irrationella ställningstaganden – Svartvitt tänkande, rädsla att ta ställning, distanserat ställningstagande Respekt för eleverna utgångspunkter Problematisera och utveckla deras positioner Verbalisera sina ställningstaganden

24 E. Förmåga till kritiskt tänkande Kritiskt granska omvärlden Att utveckla det kritiska förnuftet; kräver ett konstruktivt sätt att hantera irrationella sidor Att formulera den frågeställning som lyfter blicken och möjliggör ett nytt sätt att betrakta världen Att tänka fel är en del av utvecklingen

25 F. Förmåga att förstå problemet med att förenkla verkligheten Symboler är inte lika med verkligheten Kartan och terrängen Modellens funktion – förenkla Språkliga begrepp mellan människa och verklighet Kan ha förklaringsvärde men även vara obegriplig Hur tänker eleverna kring dessa av människan skapade förenklingar?

26 J. Förmåga till perspektivbyte i tid och rum 2010 i Sverige 1600-tal, häxor 2010 Kunskaper, tro, idéer, värderingar KTIVKTIV 1935 KTIVKTIV A B

27 INDIVID INDIVID (natur – barn – elev) SAMHÄLLE (kultur – förälder – skola) socialisation disciplinering frigörelse makt identitet kontroll Fördelar: överlevnad Nackdelar: anpassning Betydelsen av: familjen, stat, kyrka, skola och massmedia språk tanke

28 g Värderingar – normer – regler – lagar Politisk struktur Ekonomisk struktur Försvar Social - rättsstruktur Samhälle Individer - Besluta, bestämma - Utreda, ta reda på - Utföra, verkställa -Sköta om förvalta -Ordning och reda, rättvisa Försörjning Resurser – produktion - konsumtion Skydd: inre och yttre fiender

29 BILD- 0CH FORMBEGREPP perspektiv – fokus – dimension – ljus – symbol - bild – riktning - form - geometrisk form – linjer – komposition – volym – symmetri – förgrund - bakgrund - yta – rytm – tempo – textur – spänning – balans; och kanske t o m det gyllene snittet.

30 Läsningens effekt på lärande = teoretiskt tänkande

31 KUNSKAP KROPPSLIG SPRÅKLIG NARRATIV TEORETISK VETENSKAPLIG SAMHÄLLE KULTUR

32 Ur Skollag: … alla elever skall … utveckla kunskaper – har rätt till kunskap. Undervisningen (mål, innehåll och metoder) - ska vila på vetenskaplig grund.

33 Kursplaner Kursplanerna är strukturerade efter syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syfte – Anger i generella termer vad undervisningen ska syfta mot vad det gäller ämnets innehåll, kunskapsformer och kunskapskvaliteter.

34 Centralt innehåll Är det konkreta ämnesinnehåll som ska behandlas. Däremot står det inte: – Hur mycket av det angivna innehållet som ska behandlas. – Hur mycket tid man ska ägna åt det. – Hur man ska göra det.

35 Kunskapskrav Anger med vilken kvalitet eleven ska kunna det centrala innehållet.

36 SAMHÄLLSKUNSKAP - enligt styrdokumenten (mycket översiktligt) Kommentar till kursplanens syftesbeskrivning: Det handlar om att eleverna ska förstå och reflektera över sammanhangen mellan individ och samhälle. Eleven ska ur olika perspektiv kunna analysera en rad samhällsfrågor och fenomen som är en följd av människans organisation i samhällen.

37 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (Samhällskunskap) Grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer; sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer Beskriver enkla samband inom olika samhällsstrukturer. Kan använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Föra enkla resonemang om hur individer och grupper kan påverka beslut. Kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Grundläggande kunskaper om vad demokrati är. Föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens användbarhet.

38 Objekt: Hur människan löst utmaningar och problem i spänningsfältet individ – samhälle och utvecklat; politiska -, sociala -, ekonomiska -, juridiska - och militära system. Centrala begrepp: individ – samhälle, makt, konflikt, politik, resurser, ekonomi, produktion, konsumtion, socialisation, identitet, kapital, arbete, ideologi, kommunikation, struktur, brott – straff. Centrala modeller: politiska strukturer, ekonomiska kretslopp, individ –samhälle, juridiska systemet Samhällskunskap som vetenskaplig kontext

39 Vad krävs för att klara detta? Professionell didaktisk kompetens! Ett professionellt lärarskap! OCH DET ÄR DET NI SKA UTVECKLA INOM RAMEN FÖR LÄRARUTBILDNINGEN…

40 Professionell didaktisk kompetens? En undervisning som vilar på att läraren är förtrogen med: A. Undervisningens innehåll B. Kommunikation och gestaltning av undervisningens innehåll C. Psykosociala aspekter av lärararbetet D. Läroplansteori, betyg och bedömning E. Teoretiska perspektiv på lärande och utveckling och F. Bildning; i vid bemärkelse

41 A. Undervisningens innehåll Ämnenas innehåll med fokus på strukturer, centrala begrepp, principer, kärna, historisk framväxt, modeller, teorier och problemområden. Skolämnenas relation relevanta vetenskapliga ämnena. Vad är ett skolämne i förhållande de vetenskapliga ämnena? Skolämnenas identitet? Vad är kunskap? Kunskapens olika representationsformer. Urvalsproblematiken.

42 B. Kommunikation och gestaltning av ämnesinnehåll Att realisera och gestalta ett undervisnings-innehåll. Att vara förtrogen med olika strukturerande resurser och redskap i och för undervisning. Olika sätt som ett undervisningsinnehåll kan kommuniceras och gestaltas på: t.ex. case, kunskapsspel, temaarbete, exkursion, bildmässiga förklaringar, begreppsbaserad undervisning, rollspel, laboration, övning, diskussion, berättelse, föreläsning.

43 C. Psykosociala aspekter på lärararbetet Vad innebär ett professionellt ansvar för vad som sker i klassrummet? Aspekter av ett professionellt förhållningssätt när det gäller psykosociala aspekter av klassrumsarbetet. Begreppsliga redskap för att kunna beskriva och analysera psykosociala aspekter av klassrumsarbetet. Konfliktanalys, konflikthantering Förståelse kring spänningen mellan individ – samhälle, socialisation, värderingar, makt, kontroll, identitet, disciplinering och frigörelse

44 D. Läroplansteori, betyg och bedömning Förtrogen med begrepp, problem och utmaningar som rör läroplan, läroplansteori, betyg och bedömning. Förtrogen med skolans styrdokument och frågor kring hur styrdokument formuleras, transformeras och realiseras. Begrepp som ramfaktorer, skolkoder, förändrade och nya krav på skolan, samt mål och målkonflikter. Principiella problem vid bedömning. Formativ och summativ bedömning Tolka, formulera och kommunicera kunskapskrav.

45 E. Teoretiska perspektiv på lärande, utveckling och kunskapsbildning Några centrala teorier om lärande, utveckling och kunskapsbildning – behaviorism, konstruktivism och sociokulturell teori. Skinner, Piaget och Vygotskij. Förhållandet mellan teori och praktik. Att teoretisk förstå teori och/eller att förstå/känna igen teori i klassrummet (ex projektion). Olika teoriers implikationer för undervisning.

46 Konflikanalys En vetenskaplig grundstruktur för konfliktanalys. Denna går att formulera på ett åldersadekvat sätt – jmf analysen av bråket på skolgården. Konflikanalys Vad är en konflikt? När parter inte kan komma överens om något som de anser som viktigt. Varför blir det krig/bråk? Någon vill lösa konflikten på sina egna villkor. Konfliktlösning; destruktiva – konstruktiva. Tre grundläggande konflikperspektiv. A Realpolitiskt perspektiv Makt, maktbalans. Militär ekonomisk makt. Krig ett medel att utnyttja sin större makt. B Integrationsperspektiv Okunnighet, isolering, fördomar, rykten. missuppfattningar, kunskap, religiösa och ideologiska föreställningar. C Dominansperspektiv Ekonomi och resurser.

47 Makroekonomisk grundmodell

48 Modellen som didaktisk resurs Hushåll – företag - konsumera – producera Modellen ska återskapas steg för steg. Vi lever alla i ett hushåll … där konsumerar vi … ganska många arbetar också på ett företag … där tillverkas saker…. Hushåll Företag Produktion Konsumtion Löner Pengar Varor Betalning

49 Förmåga till perspektivbyte i tid och rum 2010 i Sverige 1600-tal, häxor 2010 Kunskaper, tro, idéer, värderingar KTIVKTIV KTIVKTIV A B

50 Pengar Pengar – vad kan vara pengar? Vad gör pengar värdefullt? – Vad tar du med dig till en öde ö? Pengar eller en yxa? Pengars funktioner: – Räkneenhet – konkreta exempel på hur vi räknar värdet på saker med hjälp av pengar. – Värdebevarare – hur värdet av vårt arbete kan sparas med hjälp av pengar. – Bytesmedel – hur pengar underlättar Lek/övningar kring byteshandel, handel med pengar, och handelsmannens affärsidé. Tillverka egna pengar i klassen.

51 PRODUKTIONSFAKTORER – - Vilka sorts saker behövs för att tillverka andra saker? - Låt eleverna ge mängder av ex. på vad som behövs för att tillverka olika saker – återskapa nedanstående begreppshierarki ArbetskraftRealkapitalNaturtillgångar HantverkareRedskap Skog SnickareSågar Timmer MöbelsnickareFogsvans Virke Bosse Blå sågStolsbrädor Fenomenen i verkligheten Vilka möjligheter har vi att diskutera ekonomi om vi bara är förtrogna med de konkreta nivåerna? Produktionsfaktorer

52 Handel – Vad är handel? – Vilka uppfinningar kräver eller underlättar handel? – Varför bedrivs handel? – Vad är vinsten? – Fördelar – nackdelar? – Vad kan motverka handel?

53 Exemplet myt - ett medvetet förhållande till begreppsbildningsaspekten Undervisningsfokus på centrala begrepp berör alla tankekvaliteter Systematisera/söka mönster: Religionsvetenskaplig grundstruktur: grundtankar, myter, riter, mystik, sociala regler. Förmåga att generalisera Tillämpa kunskapen på andra myter. Konsekvenser På olika plan; individ – samhälle, struktur, kontroll, frigörelse. Personligt ställningstagande: Problematisera sitt eget ställningstagande Kritiskt tänkande: Begreppsligt grundad kritisk reflektion.

54 Att förenkla verkligheten Myten som en symbolisk bild av världen, dess funktion, styrka – svaghet. Det konkreta och det abstrakta. Att röra sig mellan myten och verklighet Sammanfatta och uppfatta budskapet. Sammanfatta mytens centrala innehåll; socialt, ekonomiskt, psykologiskt samhälleligt m m. Olika språkliga begrepp och perspektiv som tanke­redskap. Göra en begreppslig analys; Ex individ, samhälle, socialt, psykologiskt, ekonomiskt, politiskt, genus, tekniskt, makt. Perspektivbyte och inlevelseförmåga. Komma in i andras huvuden.


Ladda ner ppt "Varför kan du räkna till tre? Vad lärde du dig på lågstadiet? Vad kan du egentligen? (Metakunskap) Hur gör du när du tänker? (Metakognition)"

Liknande presentationer


Google-annonser