Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Noveller, debatter, akademiskt och stilarna Dessutom: vaga ord, värdeladdade ord, vetenskapliga begrepp, fackord samt LIX Stilanalys.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Noveller, debatter, akademiskt och stilarna Dessutom: vaga ord, värdeladdade ord, vetenskapliga begrepp, fackord samt LIX Stilanalys."— Presentationens avskrift:

1 Noveller, debatter, akademiskt och stilarna Dessutom: vaga ord, värdeladdade ord, vetenskapliga begrepp, fackord samt LIX Stilanalys

2 Novellen – typiskt? Behöver inte se ut på ett särskilt sätt. Stilen du använder, idéen som du har och uttrycken du använder bestämmer du själv. Däremot är de flesta noveller uppbyggda på ett visst sätt: Få karaktärer. 1 huvudperson och få bipersoner. Kortheten är centralt. Handlar om ett ämne, ett problem eller konflikt som utvecklas. Viktig avslutning. Överraskningar, tänkvärt slut, sensmoral.

3 Novellens fyra delar Inledning – väckt intresse, presentera ämnet/konflikten snabbt. Har fångat stämningen och innehållet i texten. Kan bestå av en ordlek eller förbrylla för att väcka intresset. Startar ofta mitt i en händelse, in medias res. Konflikt/problem trappas upp – största delen i texten, spänning byggs upp. Behöver inte nödvändigtvis vara ett bråk. Kan likväl vara en inre konflikt som utspelas. Upplösning – ofta i slutet. Gärna överraskande. Bör vara ett slut som är acceptabelt av det som läsaren vet sen tidigare.

4 novellen Tidsperspektivet är ofta begränsat. Eftersom novellen är kort och den kan berättas ur flera olika perspektiv. Är det en jagberättare, tredjeperson eller allvetande berättare? I noveller handlar det också en hel del om undertexter, det som inte sägs. Språkliga bilder och antydningar kan istället ge läsaren en förståelse för vad som hänt och därmed fylla i luckorna.

5 Novellen och språket I novellen brukar det inte finnas något exakt mått för hur mycket repliker som ska vara med. Replikerna som finns där, ska dock föra handlingen framåt och visa hur personerna i texten är. Vanligt med inre monologer, och stilmässigt kan man variera sig beroende på vilken stämning man vill förmedla. Texterna är dock avvägda gällande effekten som orden förmedlar. En speciell rytm, en speciell tankegång?

6 Debatten – typiskt? Rubriken ska avslöja ståndpunkten i ämnet. kort (sex ord), aldrig punkt och sällan utropstecken. Skribenterna till artiklarna är ofta insatta i ämnet, ex. politiker, företrädare för organisationer. ”Kungen av argumenterande texter”. Mer seriös, mindre personlig, mer noggrant kontrollerade argument och ofta om allvarligare ämnen. Ingressen – ger bakgrund till aktuell debatt, berättar varför ämnet anses vara viktigt nog att debattera.

7 debatten Ståndpunkten – innehåller förslag, uppmaningar. Argumenten & motargumenten – varför är ståndpunkten korrekt? En välskriven & genomtänkt debattartikel har hållbara och relevanta argument. Motargument  artikel mer trovärdig. Källor till påståenden är viktiga. Alltför värdeladdade ord, personangrepp, generaliseringar är exempel på icke trovärdig argumentation. Avslutning – sammanfattningen av tesen som drivs, med tunga argument som stärker.

8 Debatten - stil Självsäkert. Vara säker på sin sak, visa att ”som jag tänker är rätt” Formellt språk, debattören ska ge ett seriöst & trovärdigt intryck. Kan vara olika beroende på skrift (morgontidning – kvällstidning) Vem skriver de för och vilken stil är rätt? En forskare kan vinna sympatier hos läsare genom att använda mer vardagliga ord. En yngre person med samma stil  mindre seriöst intryck?

9 Debatten - språket Språket ska förstås vara välformulerat, A och O i debattartiklarna, utan att bli tråkig och svår att läsa. Stilfigurer används för att skapa effekt. Ordpar – ord som låter bra tillsammans och förstärker varandras betydelse. Hjärta och själ, ambition och prestation. Kontraster – ord och begrepp med motsatt betydelse används för att förstärka dem båda.

10 Akademiskt och vetenskapligt. I en vetenskaplig rapport bör: Språket vara formellt, sakligt och språkligt korrekt. Svåra begrepp vara definierade/förklarade, så att alla förstår. Texten vara styckesindelad, för ökad förståelse och eventuella övergångar i tema/perspektiv/argument/ämne kan lättare anges. Hänvisningar till andra göras för att visa att det inte är dina tankar, utan någon annans och för att den som läser kan hitta originalkällan. Förstås ska den anges korrekt och systematiskt.

11 Vetenskaplig stil Texten ska vara mer exakt och preciserad, så objektiv som möjligt. Förhållningen: undviker subjektiva värderingar samt vaga, opreciserade och värdeladdade ord och uttryck. En balansgång mellan läsbarhet och saklig framställning. Vetenskapligt skrivande handlar om att resonera kring begrepp och forskning, samtidigt som skribentens resultat ska diskuteras. Framställningen av innehållet bör vara klart, skärpt och begripligt.

12 Vetenskapligt - stil Stilen som används bör vara förenlig med området som man forskar i. Tydlig, formell och korrekt ”standardsvenska” med ämnesspecifika ord och begrepp. Analysen ej lämnas till läsaren, rapporten ska inte vara otydlig eller underförstådd. Orden och uttrycken ska vara objektiva och ganska opersonliga. Undvika värdeladdade formuleringar och jag- perspektivet (även ”man” ska vara restriktivt använt). Den opersonliga stilen används främst i vetenskapliga texter, om jag-vinkeln är relevant, ska det visas när och var det är eget.

13 Koll på vetenskapliga termer? Vissa av dessa kommer ni att stöta på (om ni väljer att läsa vidare), främst inom statistik Reliabilitet – tillförlitlighet. Ett resultat vid ett test ska vara detsamma vid upprepade mätningar, och oberoende av vem som utför testet. Validitet – man verkligen mäter det man vill mäta Empiri – erfarenheter. Hypotes – ett kvalificerat antagande om verkligheten. Korrelation – styrkan av sambandet mellan två variabler. Kausalitet – orsakssamband Evidens – vetenskapligt bevis som stödjer eller går emot en teori. Induktiv ansats – genom observationer/resultat—formulera generell teori. Deduktiv metod – en tidigare formulerad teori testas genom observationer eller resultat. Stämmer den eller inte?

14 Vetenskaplig stil Ska den vara krånglig, abstrakt med invecklade meningar och termer? Nej. Lättbegripligt och objektivt, man ska ju tydliggöra ett innehåll som kan vara avancerad och teoretisk. A & O att ämnet är tydligt definierat, så även facktermer som används. Fokus ska ligga på texten och innehållet, inte på skribenten.

15 fackord Fackord enligt NE: ”ord som har väl avgränsad specialbetydelse inom ngt verksamhetsområde och som antingen inte finns i allmänspråket el. har en betydelse som är skild från allmänspråkets” Området där fackord används är ibland ganska snäva, exempelvis inom biologi, juridik. Exempel: homeostas (kroppslig balans, är kroppen varm  svettningar), fenotyp (specifik egenskap som varierar mellan individer, exempelvis ögonfärg), Medicinskt fackspråk kan visa på skillnader inom vården. Enkel fraktur och komplicerat benbrott? Enkel fraktur: benet är av i två bitar. Komplicerat benbrott? Ingen rak brottyta, mer splittrad och flera benbitar.

16 Främmande ord & ålderdomliga ord Ord som vanligtvis inte förekommer i vardagligt skriftspråk eller talspråk och kan vara svåra att förstå ur sitt sammanhang Exempelvis: abnorm (onaturlig), aversion (motvilja), dväljs (finnas i), luguber (dyster) Ålderdomliga ord och uttryck menar man främst ord som användes runt förra sekelskiftet och vissa är så pass gamla att man inte känner till deras betydelse. Exempel: byk (äldre benämning av tvätt), dithän (dit bort), ehuru (trots att), ingalunda (inte alls), jungfru (oskuld)

17 Vaga ord och värdeladdade ord Vaga ord kännetecknas främst av den svåra gränsdragningen. Hur mycket/lite hår ska man ha för att klassas som flintskallig? Gräns mellan dunge och skog? När slutar röd vara röd? De värdeladdade orden kan användas både medvetet och omedvetet, men uttrycker ett tydligt ställningstagande/värdering. Nonchalant, gräslig, berömd, skicklig och det ”fina” ordet ”normal”. I vissa fall använder man värdeladdade ord för att ”försköna” verkligheten. Friställa, hygientekniker

18 LIX - Läsbarhetsindex Denna modell kan användas för att få fram en uppskattning om hur lätt eller svår en text är att läsa. Man baserar LIX på medeltalet ord per mening och andelen långa ord (fler än sex bokstäver) uttryck i procent. Formeln: O=antal ord i texten M=antal meningar i texten L=antal långa ord

19 LIX - 25Barnböcker Enkla texter Normaltext / skönlitteratur Sakinformation, till exempel Wikipedia Facktexter. över 60Svåra facktexter/forskning/avhandlingarWikipedia Beräkningar gör ni på lix.se

20 LIX - exempel Motion 2012/13:Ub273 Privatekonomi och entreprenörskap i skolan Översiktlig nationalekonomi ingår som en del av samhällskunskapens undervisning på gymnasienivå men privatekonomi finns inte för andra program än de med ekonomisk inriktning på gymnasiet. De ökade krav på kunskaper om privatekonomi, ekonomiska verktyg och grundläggande medborgarjuridik med exempelvis konsumenträtt har inte tillgodosetts inom ramen för vare sig grundskolans eller gymnasieskolans kursplaner. Det riskerar att ge dåliga förutsättningar för personer att klara sin privatekonomi. Vi föreslår därför att privatekonomi ska ingå som kursmoment i grundskolan och inom samhällskunskapen på samtliga gymnasieprogram. Oavsett på vilket sätt undervisningen arrangeras ska den förmedla kunskaper om den finansiella sektorns betydelse och hur det praktiskt fungerar att exempelvis spara, låna, försäkra och investera.

21 LIX-uträkning Textens läsbarhetsindex är 64, vilket innebär att den klassificeras som mycket svår, byråkratsvenska.


Ladda ner ppt "Noveller, debatter, akademiskt och stilarna Dessutom: vaga ord, värdeladdade ord, vetenskapliga begrepp, fackord samt LIX Stilanalys."

Liknande presentationer


Google-annonser