Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kommunikationsbeteenden i sin kontext Alex Pimenta leg.psykolog/organisationskonsult Psykologpartners tel: 0709321370.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kommunikationsbeteenden i sin kontext Alex Pimenta leg.psykolog/organisationskonsult Psykologpartners tel: 0709321370."— Presentationens avskrift:

1 Kommunikationsbeteenden i sin kontext Alex Pimenta leg.psykolog/organisationskonsult Psykologpartners tel:

2 SYFTE Få tillgång till några psykologiska förklaringsmodeller (utifrån KBT) v.g. kommunikationsbeteenden inom kontexter. 1.Att förstå kommunikationsbeteenden i sin kontext via Beteendeanalysen: ABC 2.Att agera på kortsiktiga konsekvenser: Kontroll- och undvikandemodellen 3.Brott i kommunikation via polarisering i beteenden: Polarisering (IBCT) 4.Att påverka kommunikationsbeteenden genom att förstärka nyckelbeteenden: OBM Vi går igenom ett exempelfall som inspiration inför kommande filminspelning..

3 ABC-modellen, beteenden i sin kontext ABC Aktiverare (före)BeteendeKonsekvens (efter) ABC (beteendeanalys) är en ögonblicksbild av (kommunikations)beteenden och den omgivning/kontext i vilket det förekommer ABC ger förståelse för varför vissa beteenden Förekommer, eller varför de inte gör det.

4 Aktiverare A: Varje beteende har en eller flera aktiverare som framkallar beteendet. En aktiverare kan beskrivas som ett slags grundläggande förutsättningar för att beteendet ska bli till, det som föregår beteendet. Exempel på vanliga aktiverare i organisationer: Visioner, mål, policydokument, riktlinjer, instruktioner, att tala om för människor vad de ska göra, strukturella faktorer, samtalsforum/möten, planering, informella och formella roller. Aktiverare används flitigt i organisationer men påverkar bara 20 % av beteendet

5 Konsekvenser C: Alla beteenden följs av konsekvenser som avgör om beteendet återkommer eller inte. Konsekvenser är de responser som följer på beteendet. Konsekvenser påverkar 80 % av beteendet

6 4 typer av konsekvenser och deras effekt på kommunikationsbeteende Beteende Kommunikations- beteende Få något du inte vill ha Förlora något du har och vill ha Få något du vill ha Undvika något du inte vill ha Positiv förstärkning (ex. berättar en rolig historia och får positiv uppmärksamhet). Beteendet ”berätta rolig historia” blir pos.förstärkt. Negativ förstärkning (ex. ”är tyst under möte” och slipper konfrontation/obekväm diskussion). Beteendet ”vara tyst” blir neg. förstärkt. Bestraffning ”Ställa en fråga” och få en utskällning som respons. Utsläckning ”Berätta om något som är känsligt Med någon som brukar lyssna” och få tystnad som respons. + -

7 7 Vad styr våra beteenden? Grundprincip 1 Det som ger positivt resultat - görs oftare! Belöningar styr: bli sedd, bli hörd, få uppskattning, få stöd

8 8 Vad styr våra beteenden? Grundprincip 2 Det som ger lättnad - görs oftare! ”Inte säga sin mening på ett möte” = slipper kritik/slipper hantera ev. meningsskiljaktigheter = slipper kortsiktigt obehag

9 Kortsiktiga-/långsiktiga konsekvenser Beteenden styrs starkare av kortsiktiga konsekvenser än av långsiktiga. Ex. Jag röker för att det är gott i stunden (beteendet är förstärkt av kortsiktiga konsekvensen välbehag), detta trots att jag vill sluta eftersom jag vet att det är skadligt för hälsan (men beteendet ”att röka” är inte direkt bestraffat av en i stunden märkbar ”dålig hälsa”). Ex. Jag slänger ur mig ett personangrepp i stunden för att det känns skönt just då, trots att jag långsiktigt vill ha mindre konflikter på jobbet och mer lugn och ro.

10 Vårt beteende/kommunikationsbeteende styrs i grunden av fundamentala överlevnadsimpulser Att kommunicera utifrån kortsiktiga konsekvenser/undvika fara eller obehag grundar sig i en adekvat reaktion som genom evolutionen varit nödvändig för människans överlevnad. Reaktionen hjälper oss att anpassa oss till situationer. Den gör att vi snabbt kan mobilisera kraft för att hantera faror (exv. en tiger på savannen, eller att väja undan för en sladdande bil i trafiken, springa ifrån en våldtäktsman). Detta kallas ibland för kamp- och flyktmekanismen, vi gör oss beredda att kämpa i eller fly ifrån farofyllda situationer.

11 Kontroll och- undvikandemodellen (KBT) Vi agerar/kommunicerar ofta utifrån uppfattning om kortsiktiga konsekvenser för att minimera obehag i stunden (naturlig överlevnadsmekanism, men det ibland kan ställa till det på lång sikt…) TRIGGER (exv. Mötessituation, rast i fikarum, någon frågar något) leder till→ →TANKE (”Chefen kommer inte lyssna”/ eller ”Lisa är en idiot nu igen!) →KÄNSLA/FYSISK UPPLEVELSE (obehag i stunden)↓ →KOMMUNIKATIONSBETEENDE (UNDVIKER/ KONTROLLERAR UPPLEVELSEN I STUNDEN: Blir tyst inför chef/slänger ur sig personangrepp till Lisa) →BLIR AV MED OBEHAG KORTSIKTIGT/ FÅR POSITIV KÄNSLA KORTSIKTIGT = (FÖRSTÄRKT KOMMUNIKATIONSBETEENDE, obehag försvinner kortsiktigt..) →BIBEHÅLLEN PROBLEMATIK (Fortsatt bristande kommunikation med chef vilket försvårar arbetet / upptrappad konflikt med Lisa som nu gått alltmer från sak- till personkonflikt, meningsskiljaktigheter ej lösta..)

12 12 Beteendeanalys (ABC) ABC tar inte upp incident som uppdagats vid senaste överlämninge n mellan skift rädsla att blossa upp tidigare konflikt, om jag säger vad jag tycker slipper obehag av att lyfta känsligt ämne, slipper mothugg eller att bli ignorerad.. krock mellan arbetssätt kvarstår, obehag inför överlämning och möten kvarstår, ingen konstruktiv dialog blir till som kan främja, lärande och utveckling av arbetssätt Mötesforum med Instruktion av chef att alla ska säga sin åsikt kring nytt arbetssätt Riktlinjer för incidentra pportering Konflikt i arbetssätt mellan arbetslag

13 Låst läge: ”Polarisering” (IBCT) ABC SITUATION/TRIGGERREAKTION/BETEENDEKONSEKVENS   ABC  SITUATION/TRIGGERREAKTION/BETEENDEKONSEKVENS  

14 Forts. ”Polarisering” Hur person 1 agerar/kommunicerar blir en trigger för person 2:s beteende. På så sätt kan olika beteenden trigga varandra. Då känslor/upplevelser också är inblandade kan kontroll-/undvikande strategier sätta in. Då riskerar kommunikationen via polariserade beteenden att trappa upp en konflikt, och motverka samförstånd och utveckling i organisationen. Samförstånd kan vara ett ”långsiktigt mål”, men om parterna agerar på ”kortsiktiga konsekvenser” för att undvika obehag i stunden blir läget ofta låst. Vanligt att man ser denna typ av kommunikation bland dysfunktionella par, i konfliktfyllda arbetsgrupper mellan grupper och individer, polarisering mellan olika nivåer i en organisation (exv. mellan personal och ledning). Ex. Ju mer hon vill prata om känslor, desto mer drar han sig undan, ju mer han drar sig undan, desto mer vill hon prata om känslor…ond cirkel.. Ex. Ju mer chefen håller sig undan medarbetarna, desto mer vill medarbetarna ha svar på sina frågor, ju mer de frågar, desto mer drar chefen sig undan…

15 Organizational Behavior Management (OBM) När vi vill påverka kommunikationsbeteenden i positiv riktning mot organisationens mål/önskade kommunikationsbeteenden. Metod: Definiera övergripande mål för organisationen Operationalisera ner ett konkret och (mätbart) mål för kommunikationen. exv. hälsa på varandra på morgonen, eller ta upp och diskutera aktuella incidenter vid möte. Pinpointa nyckelbeteende? Bestäm mätmetod, hur registrera och följa upp? Beteendeanalys-ABC, vilka grundläggande förutsättningar, A:n, och vilka responser, C:n, behöver etableras för att stärka nyckelbeteendet/minska oönskat beteende. Implementera via målbeteenden (att ge förstärkande responser/målbeteenden som följd av nyckelbeteeendet när det väl görs), d.v.s. förstärka beteendet via lämpliga responser på detta. Uppföljning, ev. justering (Har vi närmat oss målet?)

16 Frågor kring modellerna?

17 PAUS Läs exempelsituationen och gör uppgift i smågrupper (välj situation 1- 5)

18 Presentera gruppvis hur ni resonerat utifrån ABC, Kontroll-/Undvikande, Polarisering, OBM?

19 19 Kommunikations- beteende Kort- och långsiktig förstärkning Grundläggande faktorer som leder fram till kommunikations- beteendet (struktur, grundförutsättningar) ABC Beteendeanalys av ett kommunikationsbeteende från er yrkesvardag.. Fyll i eget exempel i smågrupperna… 1.Ett kommunikationsbeteende som visar sig i situationen 2.A: Vilka aktiverare ser ni? 3.C: Vilka konsekvenser (på kort + lång sikt) ser ni? 4.Finns tecken på polarisering? 5.Vilka nyckelbeteenden skulle gynna utveckling av kommunikationen? Vilka A:n och C:n behövs som målbeteende för att nyckelbeteendet ska bli förstärkt?

20 Färdigheter för att förbättra kommunikation i organisationer via responser /konsekvenser (Feedbackträning, Samtalsmetodik, MI: BÖRS, Konflikthantering) Se checklista…

21 Frivillig litteraturfördjupning? Se checklista…

22 Mina kontaktuppgifter om ni har frågor…? Alex Pimenta leg.psykolog/organisationskonsult Psykologpartners tel:


Ladda ner ppt "Kommunikationsbeteenden i sin kontext Alex Pimenta leg.psykolog/organisationskonsult Psykologpartners tel: 0709321370."

Liknande presentationer


Google-annonser